Return to Video

CROSSROADS: Världssyn i förändring | HEL FILM

  • 0:06 - 0:13
    Världen i tjugohundratalet
    befinner sig vid ett vägval.
  • 0:14 - 0:18
    Jag känner att mänskligheten
    har nått ett vägval.
  • 0:19 - 0:23
    Jag vill inte överdriva
    eller verka sensationslysten-
  • 0:23 - 0:24
    -men jag tror att det är sant.
  • 0:25 - 0:32
    Jag tror att vår art, mänskligheten,
    nu står inför ett beslut.
  • 0:33 - 0:34
    Det är ett enormt beslut:
  • 0:34 - 0:43
    Vilka är vi?
    Vilka väljer vi egentligen att vara?
  • 0:59 - 1:01
    Vi föreställer oss
    att det är en politisk fråga.
  • 1:04 - 1:07
    Sen säger vi: "Nej, det måste
    vara ett ekonomiskt problem".
  • 1:08 - 1:11
    Problemet är inte politiskt
    och det är inte ekonomiskt.
  • 1:11 - 1:14
    Och det är inte heller militärt,
    uppenbarligen.
  • 1:14 - 1:16
    Omständigheterna bestämmer
    inte vem du är.
  • 1:16 - 1:18
    – De avslöjar vem du är.
  • 1:18 - 1:21
    Och omständigheterna i världen i dag
    förändras så snabbt-
  • 1:21 - 1:23
    -att vi nu är på väg
    att avslöja vilka vi är.
  • 1:24 - 1:25
    Problem finns inte.
  • 1:25 - 1:28
    Ett problem är i grunden en övergång.
  • 1:33 - 1:37
    Jag ser därför på dagens kris som en
    övergångsfas för mänskligheten.
  • 1:37 - 1:40
    Se från ovan
    på det mänskliga dramat.
  • 1:41 - 1:45
    Och urskilj med dina kritiska egenskaper
    vad det är som pågår.
  • 1:45 - 1:47
    Utan att döma det.
  • 1:47 - 1:48
    Urskilj bara:
  • 1:48 - 1:51
    Vad handlar detta mänskliga
    drama om just nu?
  • 1:52 - 1:55
    Och vilken roll kan jag bäst spela i det?
  • 2:07 - 2:13
    CROSSROADS – VÄGVAL
  • 2:13 - 2:25
    CROSSROADS
    En ny tid föds
  • 2:27 - 2:31
    En film av
    Joseph Ohayon
  • 2:35 - 2:45
    "De stora problemen vi står inför kan inte lösas
    på samma nivå av tänkande som skapade dem."
    - Albert Einstein
  • 2:50 - 2:53
    ÖMSESIDIGT BEROENDE
  • 2:53 - 2:57
    Den senaste globala riskrapporten,
    publicerad av World Economic Forum-
  • 2:57 - 3:00
    -presenterar en häpnadsväckande
    "Karta över riskförbindelse".
  • 3:01 - 3:05
    Den visar tydligt hur alla
    globala risker är sammanvävda-
  • 3:05 - 3:06
    -och relaterade till varandra.
  • 3:06 - 3:12
    Ekonomiska, miljörelaterade, geopolitiska,
    sociala och teknologiska risker-
  • 3:12 - 3:14
    -är ömsesidigt beroende.
  • 3:14 - 3:19
    En kris inom ett område leder snabbt
    till kriser inom andra områden.
  • 3:20 - 3:24
    Graden av sammanlänkning och komplexitet i
    den här kartan illustrerar hur oförenliga-
  • 3:24 - 3:26
    -alla våra system är.
  • 3:26 - 3:31
    Detta är förvånande med tanke på den förra
    finanskrisens slagkraft och hastighet.
  • 3:32 - 3:34
    Det visar hur separerade vi har blivit.
  • 3:35 - 3:40
    Våra försök att styra dessa system är
    fragmentariska och förenklade.
  • 3:40 - 3:42
    De matchar inte dagens utmaningar.
  • 3:45 - 3:50
    Hur vi använder våra naturresurser
    bygger på vårt ekonomiska system.
  • 3:51 - 3:54
    Vilket är nära relaterat till
    våra sociala värderingar.
  • 3:56 - 4:01
    Vilket i sin tur direkt påverkar våra
    psykologiska och känslomässiga system-
  • 4:01 - 4:03
    -och alla våra handlingar.
  • 4:03 - 4:07
    Vad vi ser i vår värld är
    en reflektion av vilka vi är.
  • 4:08 - 4:12
    Man kan inte separera vad som händer i
    världen, och vad som pågår inom människor.
  • 4:13 - 4:17
    Krisen är därför inte bara politisk
    eller ekonomisk.
  • 4:17 - 4:21
    Människor är nu i kris med sig själva.
  • 4:22 - 4:28
    När jag studerade biocybernetik insåg jag
    att när vi fördjupar oss i naturen, djurriket-
  • 4:28 - 4:35
    -och ekosystemet, ser vi att allting är
    sammanlänkat genom ömsesidiga skeenden.
  • 4:35 - 4:38
    En del av dem förstår vi,
    en del ännu inte.
  • 4:39 - 4:43
    Men nu är också det mänskliga samhället
    på väg att bli så integrerat-
  • 4:43 - 4:48
    -att vi får ett enda slutet system,
    som omfattar hela jorden.
  • 4:50 - 4:55
    Krisen vi möter nu är mycket unik.
  • 4:56 - 5:01
    Vi är alla inneslutna i
    ett och samma system.
  • 5:02 - 5:05
    Och vi kan inte längre göra
    precis som vi vill däri.
  • 5:06 - 5:12
    Världens ledare och presidenter har
    tappat förmågan att leda folket.
  • 5:13 - 5:17
    Tunisien
    januari 2011
  • 5:17 - 5:22
    Egypten
    februari 2011
  • 5:22 - 5:27
    Spanien
    mars 2011
  • 5:28 - 5:31
    Det är som om världen börjat
    röra sig utan tyglar.
  • 5:32 - 5:36
    Utan snarare enligt en ny lag av
    ömsesidighet och förbindelse.
  • 5:37 - 5:40
    Det är lagen som kännetecknar
    integrerade system.
  • 5:40 - 5:44
    Israel
    juli 2011
  • 5:46 - 5:50
    Och vi ser att världens ledare
    inte ens kan fatta beslut.
  • 5:50 - 5:52
    Vare sig det är G8 eller G20.
  • 5:54 - 5:58
    Och även om de kommer fram till något,
    så kan de inte sätta det i verket.
  • 6:36 - 6:41
    EGOLUTION
  • 6:42 - 6:43
    Amit Goswami
    Fil.dr, teoretisk kvantfysiker
  • 6:43 - 6:47
    Vetenskapen började i Newtons anda,
    och vi låtsades vara maskiner.
  • 6:47 - 6:49
    Det var vår världsbild för en tid.
  • 6:49 - 6:52
    Detta förändrades när biologerna kom.
  • 6:52 - 6:56
    Biologi ger en helt annan
    syn på människan.
  • 6:56 - 6:59
    Biologer säger att, visst,
    vi är maskiner ...
  • 6:59 - 7:01
    ... men vi är maskiner som tävlar.
  • 7:02 - 7:05
    Vi kämpar och tävlar för vår överlevnad.
  • 7:06 - 7:12
    Så våra högre värderingar är viktiga
    bara om de främjar vår överlevnad.
  • 7:13 - 7:17
    Människan har ingen annan
    drivkraft än överlevnad.
  • 7:17 - 7:21
    Och på grund av denna idé har vi,
    som du vet-
  • 7:21 - 7:23
    -blivit extremt tävlingsinriktade
    i vårt samhälle.
  • 7:23 - 7:26
    Har någon annan något,
    så måste jag också skaffa det.
  • 7:26 - 7:29
    Om någon annan inte har det ännu,
    så måste jag skaffa det först.
  • 7:30 - 7:34
    Denna idé orsakar ödeläggelse
    i vårt samhälle.
  • 7:36 - 7:40
    Mycket av utvecklingen
    i den mänskliga civilisationen-
  • 7:40 - 7:43
    -har drivits av egoistisk tävlan.
  • 7:45 - 7:47
    Folk försöker överträffa varandra.
  • 7:48 - 7:52
    Och det skapar bättre vetenskap,
    bättre teknologi etc.
  • 7:54 - 7:59
    Men nu har vi nått en punkt där denna
    egoistiska drift har blivit så extrem-
  • 8:00 - 8:01
    -att den inte viker sig för något.
  • 8:01 - 8:04
    Det enda som räknas är att vara mer,
    eller ha mer än andra.
  • 8:08 - 8:11
    Företag förstör ekosystemet.
  • 8:11 - 8:13
    Bankmän skapar ekonomisk kris.
  • 8:15 - 8:17
    Folk bygger sig själva på andras ruin.
  • 8:18 - 8:20
    Våra mattillgångar hotas.
  • 8:21 - 8:24
    Vattentillgången minskar ständigt.
  • 8:24 - 8:28
    Och vårt finansiella system fortsätter
    vara instabilt och riskbenäget.
  • 8:29 - 8:34
    Samtidigt upptäcker vi hur alla
    våra system är sammankopplade-
  • 8:34 - 8:35
    -och beroende av varandra.
  • 8:35 - 8:38
    Vi befinner oss helt klart
    i en återvändsgränd.
  • 8:38 - 8:41
    [Global kollaps: MIT-forskare förutser
    ett slut på världen såsom vi ser den.]
  • 8:43 - 8:51
    I alla tider har vi i mycket ägnat oss åt
    individuell överlevnad:
  • 8:51 - 8:54
    -Hur tar jag mig igenom dagen,
    veckan, månaden.
  • 8:55 - 8:59
    I det tjugonde århundradet lär vi oss nu
    att vi inte längre kan fokusera-
  • 8:59 - 9:02
    -på individuella överlevnadsstrategier.
  • 9:02 - 9:07
    Om vi inte börjar förena dessa strategier
    och lära oss att överleva kollektivt-
  • 9:08 - 9:10
    -så kommer till slut ingen att överleva.
  • 9:10 - 9:12
    Jag vill inte vara någon olycksprofet.
  • 9:12 - 9:15
    Men jag inser att vi står inför
    en mycket kritisk tid.
  • 9:16 - 9:19
    Den separationsteologi som
    människan etablerat genom åren-
  • 9:19 - 9:21
    -har skapat en separationskosmologi.
  • 9:21 - 9:26
    Alltså ett kosmologiskt synsätt som säger
    att "allting är avskiljt från allt annat".
  • 9:26 - 9:30
    Och separationskosmologin har
    producerat en separationssociologi-
  • 9:30 - 9:32
    -som är ett sätt att samverka med andra.
  • 9:33 - 9:37
    Den säger: "Jag är här, och du är där,
    och våra intressen är våra egna".
  • 9:37 - 9:39
    "Om våra intressen skulle mötas
    så försöker vi samarbeta."
  • 9:39 - 9:44
    "Men om våra intressen är olika,
    kan jag bli tvungen att skada dig."
  • 9:44 - 9:47
    "Jag kanske till och med blir
    tvungen att döda dig."
  • 9:51 - 9:55
    SVART VARG,
    VIT VARG
  • 9:56 - 9:57
    Det finns en gammal historia:
  • 9:57 - 10:00
    En gammal man talar med
    sin sonson i stugan.
  • 10:00 - 10:03
    Sonsonen säger:
    "Jag hade en dröm i natt".
  • 10:03 - 10:05
    "Det var två vargar som kämpade
    mot varandra."
  • 10:06 - 10:08
    "Det var en svart varg och en vit varg."
  • 10:08 - 10:11
    "Den svarta vargen skrämde mig farfar,
    och den vita gav mig hopp."
  • 10:11 - 10:13
    "Vilken av dem kommer överleva?"
  • 10:13 - 10:15
    Och den gamle sa:
    "Den du föder mest".
  • 10:16 - 10:19
    För mig är detta människans natur –
    att vi har både och.
  • 10:20 - 10:23
    Det vi ger mest föda
    är det vi kommer få se i världen.
  • 10:24 - 10:28
    1951
    Asch-experimentet
  • 10:28 - 10:31
    Asch-experimentet är ett av
    psykologins äldsta-
  • 10:31 - 10:34
    -och mest populära
    forskningsprojekt.
  • 10:34 - 10:37
    En frivillig experimentdeltagare
    har fått veta att han deltar i-
  • 10:37 - 10:38
    -ett test i synupfattning.
  • 10:39 - 10:42
    Han vet inte att de andra deltagarna
    är skådespelare.
  • 10:42 - 10:45
    Han är den enda som deltar
    i det verkliga testet-
  • 10:46 - 10:48
    -som i själva verket handlar om
    gruppanpassning.
  • 10:50 - 10:53
    Experimentet ni deltar i idag handlar om
    uppskattning av linjelängd.
  • 10:54 - 10:58
    Er uppgift är att titta på linjen
    till vänster och säga vilken av de-
  • 10:58 - 11:01
    -tre linjerna till höger
    som är lika lång.
  • 11:02 - 11:05
    Skådespelarna har blivit uppmanade
    att uppge fel linjer.
  • 11:06 - 11:09
    Försöksdeltagaren observeras för att
    se om han ger det rätta svaret-
  • 11:10 - 11:13
    -eller om han anpassar sig till
    gruppens åsikt och anger fel svar.
  • 11:15 - 11:18
    I det första testet är det
    rätta svaret "två".
  • 11:20 - 11:20
    "Ett."
  • 11:21 - 11:22
    "Ett."
  • 11:23 - 11:24
    "Ett."
  • 11:29 - 11:31
    "... Två."
  • 11:31 - 11:32
    "Ett."
  • 11:34 - 11:36
    Det rätta svaret är återigen "två".
  • 11:36 - 11:37
    "Tre."
  • 11:38 - 11:39
    "Tre."
  • 11:40 - 11:41
    "Tre."
  • 11:46 - 11:47
    "...Tre."
  • 11:47 - 11:48
    "Tre."
  • 11:55 - 12:01
    Aschs anpassningsexperiment har
    upprepats många gånger.
  • 12:01 - 12:06
    Man har hävdat att störningen först
    uppstår på handlingsplanet.
  • 12:06 - 12:09
    Försöksdeltagaren anser
    att de andra har fel.
  • 12:09 - 12:12
    Ändå ansluter han sig till dem.
  • 12:14 - 12:17
    Sedan sker det på omdömesplanet.
  • 12:18 - 12:23
    Försöksdeltagaren börjar tänka,
    "Kanske ser de något jag inte ser".
  • 12:23 - 12:27
    Sedan sker det på perceptionsplanet.
  • 12:28 - 12:32
    Det innebär att försöksdeltagarens
    själva uppfattning om-
  • 12:32 - 12:37
    -vad som är rätt eller fel,
    förvrängs av majoriteten.
  • 12:37 - 12:43
    Om vi länkar dessa slutsatser
    till vad som sker i världen i dag-
  • 12:44 - 12:49
    -måste man fråga sig:
    "Hur använder vi samhällets påverkan-
  • 12:50 - 12:55
    -som antagligen är människans
    starkaste psykologiska drivkraft?"
  • 13:02 - 13:10
    1967
    Påverkan av biologiska miljöer
    Ett stamcellsexperiment
  • 13:16 - 13:20
    För över fyrtio år sedan
    klonade jag stamceller.
  • 13:20 - 13:24
    Och ett av de första experimenten
    slog mig med häpnad.
  • 13:24 - 13:28
    Det förändrade helt riktningen
    i min utbildning, och i mitt liv.
  • 13:28 - 13:31
    Jag satte en ensam stamcell
    i en petriskål-
  • 13:31 - 13:34
    -och den delade sig en gång
    var tionde till tolfte timme.
  • 13:35 - 13:38
    Efter en dryg vecka
    var det tusentals celler.
  • 13:39 - 13:43
    Men det viktigaste är att alla celler
    var genetiskt identiska.
  • 13:43 - 13:50
    Jag delade sedan upp de identiska
    cellerna i tre olika petriskålar.
  • 13:50 - 13:52
    Och jag förändrade deras miljö.
  • 13:53 - 13:56
    Den gemensamma kulturen för celler
    är som världen vi lever i:
  • 13:56 - 13:58
    Den har luft, vatten, maten;
    alla komponenter.
  • 13:59 - 14:02
    Så jag hade tre olika miljöer,
    men med genetiskt identiska celler.
  • 14:03 - 14:07
    Resultatet blev att i miljö A
    formades muskelceller;
  • 14:08 - 14:10
    -i miljö B, benceller;
  • 14:11 - 14:13
    -och i miljö C, fettceller.
  • 14:14 - 14:18
    Vad som är så enormt viktigt här,
    är frågan:
  • 14:18 - 14:21
    Vad är det som avgör cellernas öde?
  • 14:22 - 14:27
    Experimentet visar tydligt att alla
    cellerna var genetiskt identiska.
  • 14:27 - 14:31
    Det enda som skiljde en skål från en annan
    var miljön.
  • 14:31 - 14:36
    Jag brukade undervisa att generna
    kontrollerar vårt öde och våra liv.
  • 14:36 - 14:40
    Genetisk determinism var då
    den gängse teorin.
  • 14:40 - 14:44
    Men mitt experiment avslöjade
    något helt annat:
  • 14:44 - 14:51
    -att det främst är miljön som formar
    beteende och genetik.
  • 14:58 - 15:02
    Analys av sociala nätverk
    Nya upptäckter
  • 15:02 - 15:06
    Det finns ny forskning från Harvard
    Medical School om social smittsamhet.
  • 15:06 - 15:12
    Jag tror att man intuitivt uppfattar
    sinnesstämningen hos folk runtom sig.
  • 15:12 - 15:16
    Men nu har man funnit att
    folk blir feta i grupp;
  • 15:16 - 15:18
    -de blir lyckliga i grupp;
  • 15:18 - 15:20
    -de slutar röka i grupp.
  • 15:26 - 15:31
    Nicholas Christakis och jag hittade en
    källa i The Framingham Heart Study-
  • 15:31 - 15:33
    -som vi aldrig trott
    vi skulle kunna hitta.
  • 15:33 - 15:36
    De frågade människor
    under trettiotvå års tid:
  • 15:36 - 15:37
    "Vilka är dina familjemedlemmar?"
  • 15:37 - 15:38
    "Var arbetar du?"
  • 15:39 - 15:40
    "Var bor du?"
  • 15:40 - 15:42
    Och viktigast:
    "Vilka är dina vänner?"
  • 15:43 - 15:46
    För första gången,
    nu när vi har dessa data-
  • 15:46 - 15:50
    -kunde vi få en helhetsöverblick
    över nätverken som folk lever i.
  • 15:50 - 15:55
    Vi hade bekräftade uppskattningar
    av olika känslor, inklusive lycka.
  • 15:55 - 16:00
    Och vad vi ville visa, och kunde visa,
    är att min lycka inte bara beror på-
  • 16:00 - 16:03
    -mina egna handlingar,
    tankar och beteenden.
  • 16:04 - 16:06
    Utan också på handlingar, tankar
    och beteenden hos folk-
  • 16:06 - 16:08
    -som jag är i direkt kontakt med.
  • 16:08 - 16:11
    Mina vänner, syskon, partner,
    grannar, medarbetare osv.
  • 16:12 - 16:13
    Och även folk som de är i kontakt med-
  • 16:14 - 16:16
    -och t o m folk som de är i kontakt med.
  • 16:16 - 16:19
    Vad detta resultat visar
    är att det inte bara är beteenden-
  • 16:19 - 16:21
    -som sprids genom nätverk.
  • 16:21 - 16:24
    Utan också känslotillstånd
    sprids genom närverk.
  • 16:24 - 16:30
    Vi tror att det finns en tendens hos Idéer
    och beteendenormer att sprida sig.
  • 16:32 - 16:35
    Du är en social organism.
  • 16:35 - 16:36
    Du är skapad av din miljö.
  • 16:36 - 16:38
    Det finns inget "du",
    och inget "jag".
  • 16:39 - 16:43
    Allting man gör har blivit inlärt
    på ett eller annat sätt.
  • 16:44 - 16:46
    Man drar slutsatser och tar beslut.
  • 16:47 - 16:50
    Men besluten är begränsade till
    den information man har fått-
  • 16:50 - 16:51
    -som man har blivit inlärd.
  • 16:52 - 16:56
    Så jag är en sorts levande legering;
    ett stycke social ingenjörskonst.
  • 16:57 - 17:01
    Om jag ser mig själv separerad
    från allting, så är det inkorrekt.
  • 17:01 - 17:03
    Alla vet t.ex. att man måste andas.
  • 17:03 - 17:09
    Med tiden kommer folk att börja förstå
    att deras integritet är samma integritet-
  • 17:09 - 17:11
    -som hos allt annat runt omkring dem.
  • 17:15 - 17:19
    Vad som händer inom forskningen
    är verkligen patetiskt.
  • 17:19 - 17:22
    Och vad som sker i det allmänna
    överlag är tillika patetiskt.
  • 17:23 - 17:27
    För vad som sker är att
    genom att vi låtsas vara något-
  • 17:27 - 17:29
    -så blir vi detta något.
  • 17:31 - 17:35
    Genom att låtsas vara något,
    så blir vi detta något.
  • 17:39 - 17:43
    1971
    Stanfordexperimentet
  • 17:44 - 17:49
    Jag började känna att jag förlorade
    min identitet, denna Clay-
  • 17:49 - 17:55
    -som frivilligt satt mig i detta fängelse.
  • 17:55 - 17:56
    För det var ett fängelse för mig.
  • 17:56 - 17:58
    Det är fortfarande ett fängelse för mig.
  • 17:58 - 18:01
    Jag ser det inte som ett experiment
    eller en simulering.
  • 18:01 - 18:05
    Det var ett fängelse som drevs av
    psykologer istället för av staten.
  • 18:08 - 18:16
    1971 bestämde sig den idag välkände
    psykologen Philip Zimbaro för att-
  • 18:17 - 18:23
    -undersöka vad som händer om man tar
    normala och friska unga studenter-
  • 18:26 - 18:30
    -och skapar en fängelseliknande miljö på
    Stanford University-
  • 18:30 - 18:32
    -och säger till dem:
  • 18:33 - 18:37
    "Kommande två veckor ska några av er
    agera fångar-"
  • 18:37 - 18:41
    "-och några av er ska agera vakter".
  • 18:44 - 18:47
    En dag efter att experimentet börjat,
    bröt ett uppror ut.
  • 18:47 - 18:50
    Vakterna började förödmjuka fångarna.
  • 18:51 - 18:52
    De tillämpade fysisk bestraffning.
  • 18:53 - 18:55
    Vissa blev extremt sadistiska.
  • 18:56 - 19:00
    Fångarna började få
    känslomässiga sammanbrott.
  • 19:00 - 19:02
    Vissa måste avlägsnas
    från experimentet i förtid-
  • 19:03 - 19:08
    -och efter bara sex dagar,
    måste experimentet avbrytas.
  • 19:13 - 19:16
    Plågovakt
    Två månader senare
  • 19:16 - 19:21
    Jag trodde verkligen inte att jag var
    kapabel till ett sådant beteende.
  • 19:22 - 19:23
    Jag ...
  • 19:23 - 19:25
    Jag var förvånad ...
  • 19:26 - 19:27
    Nej, jag var bestört ...
  • 19:27 - 19:34
    ... över att upptäcka att jag
    kunde agera på ett sätt så ...
  • 19:35 - 19:40
    ... så långt från vad jag hade
    kunnat drömma om.
  • 19:40 - 19:42
    Och jag ...
  • 19:42 - 19:46
    Och när jag gjorde det,
    kände jag ingen ånger.
  • 19:46 - 19:47
    Jag kände ingen ...
  • 19:49 - 19:50
    ... ingen skuld.
  • 19:50 - 19:55
    Det var först efteråt,
    när jag reflekterade över vad jag gjort-
  • 19:55 - 19:58
    -som det här beteendet
    började gå upp för mig.
  • 19:58 - 20:00
    Och jag insåg att det här var ...
  • 20:03 - 20:07
    ... att det här var en del av mig som
    jag inte hade lagt märke till tidigare.
  • 20:10 - 20:13
    Genom att låtsas vara något,
    så blir vi detta något.
  • 20:13 - 20:17
    Genom att låtsas
    att vi är sinneslös materia-
  • 20:17 - 20:22
    -stänger vi ute livets
    djupare aspekter.
  • 20:23 - 20:25
    Vi stänger ute nyanserna
    i vår upplevelseförmåga.
  • 20:25 - 20:27
    Och detta är något mycket allvarligt.
  • 20:28 - 20:34
    Materia vs mening
  • 20:35 - 20:38
    Vi har darwinistisk teori
    som säger att vi konkurrerar-
  • 20:38 - 20:42
    -och måste jämföra varandra
    för att hitta vår plats.
  • 20:43 - 20:48
    Vi har också den newtonska fysiken
    som säger att universums storhet-
  • 20:48 - 20:50
    -ligger i den fysiska strukturen.
  • 20:51 - 20:52
    Ta dessa två synsätt och fråga dig:
  • 20:52 - 20:55
    "Hur vet jag var jag passar in
    i den darwinistiska världen?"
  • 20:55 - 20:57
    Och svaret blir:
    "Hur mycket materia äger du?"
  • 20:58 - 21:05
    Evolutionen sedan Newtons tid har därför
    varit att utvinna material ur planeten-
  • 21:06 - 21:07
    -för att kunna skaffa ägodelar.
  • 21:08 - 21:12
    Och ägodelarna reflekterar
    var vi befinner oss i hierarkin.
  • 21:13 - 21:16
    Var du långt nere i den mänskliga
    hierarkin, så ägde du inget.
  • 21:16 - 21:20
    Var du högt upp i hierarkin,
    så hade du pengar och ägodelar-
  • 21:20 - 21:23
    -och hus och leksaker,
    och allt möjligt.
  • 21:24 - 21:27
    Då är frågan:
    "Vem får lida av allt detta?"
  • 21:27 - 21:29
    Det finns stort lidande på alla nivåer.
  • 21:29 - 21:31
    Lidande i den fysiska planeten ...
  • 21:31 - 21:33
    ... eller i den mänskliga civilisationen.
  • 21:34 - 21:35
    Det finns lidande överallt.
  • 21:35 - 21:38
    För att kunna hävda mig
    i den mänskliga hierarkin-
  • 21:38 - 21:40
    -måste jag utvinna material ur planeten.
  • 21:40 - 21:41
    Så vad gör jag?
  • 21:41 - 21:43
    Jag utgräver planeten.
  • 21:43 - 21:45
    Jag våldtar planeten,
    på alla dess ägodelar.
  • 21:45 - 21:50
    Sedan håller jag min guldklimp
    och säger:
  • 21:50 - 21:54
    "Se vad jag är värd!
    Var har du ditt guld?"
  • 22:06 - 22:09
    Evolutionsteorin baseras inte på
    kollektivet, utan på individen.
  • 22:10 - 22:14
    Newtons fysik menade att
    bara synliga ting är relevanta.
  • 22:16 - 22:20
    Men i kvantfysikens värld,
    som baseras på energi-
  • 22:20 - 22:22
    -ser vi att energins natur
    innehåller känslor.
  • 22:23 - 22:26
    Som kärlek och skönhet.
  • 22:26 - 22:28
    Dessa är uttryck för energi.
  • 22:29 - 22:33
    Och kvantfysikens värld
    fokuserar mer på-
  • 22:33 - 22:38
    -naturen av kärlek, känslor, energi,
    skönhet och harmoni.
  • 22:38 - 22:42
    Dessa kommer före pengar och materiella
    uttryck, som vi fokuserar på idag.
  • 22:42 - 22:43
    Varför är då detta viktigt?
  • 22:43 - 22:45
    Se på världen och fråga dig:
  • 22:45 - 22:47
    "Vill du ha ett kilo guld-
  • 22:47 - 22:50
    -eller ett liv fyllt av kärlek?"
  • 22:52 - 22:55
    Fil.dr. Paul Bloom
    Kognitiv psykologi & utvecklingspsykologi
  • 22:55 - 22:57
    Detta är en målning känd som
    "Måltiden vid Emmaus".
  • 22:57 - 23:01
    På fyrtiotalet då den ansågs vara
    målad av Johann Vermeer-
  • 23:01 - 23:04
    -var den värd miljontals dollar.
  • 23:04 - 23:06
    Den var ovärderlig.
  • 23:06 - 23:07
    Det var i Holland.
  • 23:07 - 23:09
    Och det var en av de mest ryktbara
    målningarna i Europa.
  • 23:10 - 23:12
    Folk reste genom Europa för att se den.
  • 23:13 - 23:18
    Tills en hemsk dag då det avslöjades
    att den inte alls var målad av Vermeer-
  • 23:19 - 23:20
    -utan av den store förfalskaren
    Van Meegeren.
  • 23:21 - 23:24
    Med andra ord upptäckte man att
    det inte var den här målningen-
  • 23:24 - 23:26
    -utan den målningen.
  • 23:27 - 23:31
    Och plötsligt föll dess värde
    till ingenting.
  • 23:31 - 23:37
    Hur man upplever smaken av något påverkas
    av vad man tror att det är man äter.
  • 23:37 - 23:39
    Och detta visar sig
    på många olika sätt.
  • 23:39 - 23:41
    Man har bland annat upptäckt
    detta med barn.
  • 23:41 - 23:46
    Hur får man barn att inte bara äta sina
    morötter och dricka sin mjölk-
  • 23:46 - 23:50
    -utan att också efteråt
    uttrycka att det var gott-
  • 23:50 - 23:53
    – godare än de vanliga
    morötterna och mjölken?
  • 23:54 - 23:56
    Det är faktiskt mycket enkelt.
  • 23:56 - 23:59
    Det upptäcktes i en studie
    för ett par år sedan.
  • 23:59 - 24:02
    Man tar upp dem ur
    en påse från McDonalds.
  • 24:05 - 24:07
    De tar in folk i en hjärnscanner.
  • 24:07 - 24:10
    Och när de ligger där på rygg
    får de en slang in i munnen.
  • 24:10 - 24:13
    Och de får dricka vin ur slangen,
    medan deras hjärna scannas.
  • 24:14 - 24:17
    Ovanför sig har de en skärm där de får
    information om vinet de dricker.
  • 24:18 - 24:20
    Alla dricker samma vin.
  • 24:20 - 24:25
    Tror de att de dricker nåt billigt säger de:
    "Nä, det smakar inget vidare".
  • 24:25 - 24:27
    Och de har ett lågt gensvar i nerverna.
  • 24:28 - 24:31
    Om de tror de dricker ur en tvåhundra-
    dollars-flaska säger de att de älskar det.
  • 24:32 - 24:35
    Och njutningscentrumet i hjärnan
    tindrar som en julgran.
  • 24:35 - 24:37
    Detta är John Cages verk.
  • 24:37 - 24:42
    Det kallas "4 minuter och 33 sekunder",
    eftersom det kommer från ett berömt modernt-
  • 24:42 - 24:49
    -framträdande där pianisten sitter TYST
    vid pianot i 4 minuter och 33 sekunder.
  • 24:50 - 24:53
    Detta är som ni förstår,
    ganska kontroversiellt-
  • 24:53 - 24:56
    -huruvida det är något briljant
    – eller bara löjligt.
  • 24:56 - 24:59
    Men mitt favoritfakta med detta är att
    man kan gå in på iTunes ...
  • 25:04 - 25:07
    -och man köpa hela stycket-
  • 25:07 - 25:12
    – 4 minuter och 33 sekunder tystnad,
    för 1 dollar och 99 cent.
  • 25:15 - 25:18
    Och jag har läst kommentarer där
    folk är urförbannade på detta.
  • 25:19 - 25:23
    "Man kan ju bara sänka volymen på datorn,
    och sitta där i 4 minuter och 33 sekunder".
  • 25:23 - 25:26
    Men psykologiskt sett tror jag inte
    att det vore samma tystnad.
  • 25:27 - 25:31
    Detta är d e n tystnaden,
    från d e t t a framträdandet.
  • 25:34 - 25:39
    Det är häpnadsväckande att vi inte inser
    att vi bara hittar på allt detta.
  • 25:39 - 25:40
    Vi hittar bara på det.
  • 25:40 - 25:42
    Vet du varför guld
    är värt så mycket?
  • 25:42 - 25:43
    För att någon sa det.
  • 25:43 - 25:45
    Och bränslepriset?
  • 25:45 - 25:46
    För att någon sa det.
  • 25:47 - 25:49
    Någon spekulerar,
    någon bestämmer.
  • 25:49 - 25:52
    Någon tror något och tillräckligt
    många håller med: så får man priset.
  • 25:52 - 25:53
    Vi har alla bestämt detta.
  • 25:53 - 25:58
    Och vi märker att de här cyklerna bara
    upprepas, och vi börjar tröttna på det.
  • 25:58 - 26:01
    Kanske vi skulle prova något annat
    den här gången – vara något annat.
  • 26:01 - 26:05
    Folk är intresserade av att bearbeta
    MENING och VÄRDERINGAR.
  • 26:06 - 26:07
    Vi måste höra det.
  • 26:07 - 26:13
    Det är samhället, speciellt media,
    som leder in folk i denna menlösa jakt-
  • 26:13 - 26:15
    -på materiella varor.
  • 26:16 - 26:19
    Folk levde inte så här
    för 50, 60 år sen.
  • 26:19 - 26:21
    Detta är ett nytt fenomen.
  • 26:21 - 26:24
    Att om man har två
    mobiler istället för en-
  • 26:24 - 26:26
    -så har man det på något sätt bättre.
  • 26:31 - 26:33
    Just det!
  • 26:35 - 26:39
    Jag är överflödets kung.
  • 26:39 - 26:43
    Jag är säljandets sultan.
  • 26:43 - 26:47
    Det är jag som är
    rabatternas överhuvud.
  • 26:47 - 26:50
    Mina kreditkort funkar alltid.
  • 26:50 - 26:54
    Jag har över sjuhundra i kreditpoäng.
  • 26:54 - 26:58
    Det betyder att jag inte är skyldig något
    och jag kan köpa ännu mer.
  • 26:58 - 27:02
    Jag är en bufféätande,
    tabloidläsande, älskvärd prick.
  • 27:02 - 27:07
    Jag får det bästa av det bästa,
    som mina pengar kan köpa.
  • 27:07 - 27:11
    Livet är underbart!
  • 27:11 - 27:14
    Livet är underbart!
  • 27:15 - 27:18
    Med min rödhåriga fru.
  • 27:19 - 27:22
    Livet är underbart!
  • 27:23 - 27:27
    Dagens genomsnittliga amerikan konsumerar
    dubbelt så mycket som för femtio år sen.
  • 27:27 - 27:28
    Fråga din farmor.
  • 27:28 - 27:32
    På hennes tid värderades förvaltning
    och rådighet och sparsamhet.
  • 27:32 - 27:33
    Så hur blev det så här?
  • 27:34 - 27:38
    Kort efter andra världskriget klurade man
    ut hur man skulle få fart på ekonomin.
  • 27:38 - 27:42
    Det var säljmarknadsexperten Victor Lebow
    som uttalade lösningen-
  • 27:42 - 27:44
    -som har blivit normen för hela systemet.
  • 27:44 - 27:45
    Han sa:
  • 27:45 - 27:49
    "Vår enormt produktiva ekonomi ... kräver
    att vi gör konsumtion till vår livsstil-
  • 27:49 - 27:51
    -att vi gör köp och bruk
    av varor till ritualer-
  • 27:52 - 27:56
    -att vi söker vår andliga –och egoistiska–
    tillfredsställelse i konsumtionen.
  • 27:56 - 28:02
    Saker måste konsumeras, brännas, bytas
    ut och kastas bort, i allt snabbare takt."
  • 28:03 - 28:06
    Annonsering och media
    spelar en stor roll här.
  • 28:06 - 28:11
    Varje människa i USA möts av
    3000 annonser om dagen.
  • 28:11 - 28:15
    Vi ser fler annonser på ett år än folk
    för 50 år sedan såg under en livstid.
  • 28:16 - 28:20
    Och vad är poängen med en annons förutom
    att göra oss missnöjda med vad vi har?
  • 28:20 - 28:24
    3 000 gånger om dagen får vi veta att
    vårt hår är fel; vår hud; våra kläder-
  • 28:24 - 28:25
    -våra möbler; våra bilar ...
  • 28:25 - 28:27
    V i är fel.
  • 28:27 - 28:29
    Men att allt ordnar sig
    bara vi går och shoppar.
  • 28:35 - 28:38
    Mr. Rogers, tevepersonligheten
    här i USA sa:
  • 28:38 - 28:42
    "Rummet mellan teven och teve-tittaren
    bör vara heligt".
  • 29:04 - 29:07
    Det handlar om pengar
    – om det går att sälja ...
  • 29:07 - 29:12
    Jag tror att 99% av all media inte
    handlar om att förbättra mänskligheten-
  • 29:12 - 29:15
    -eller ens att påverka konsumenten.
  • 29:15 - 29:17
    Det handlar om:
    "Kan vi sälja det?".
  • 29:17 - 29:19
    Och om det går att sälja
    och det är något som är bra för folk-
  • 29:19 - 29:20
    -då säljer man det.
  • 29:20 - 29:22
    Om det går att sälja
    och det inte är något bra-
  • 29:22 - 29:24
    – då säljer man det i alla fall.
  • 29:24 - 29:26
    Jag tror att detta har en stor inverkan
    på den som lyssnar-
  • 29:26 - 29:29
    -för det förändrar ens liv
    på ett eller annat sätt.
  • 29:43 - 29:47
    Problemet är delvis att folk fokuserar
    för mycket på sin egen lilla värld,-
  • 29:47 - 29:49
    -på sina egna små liv,
    vad man själv vill uppnå.
  • 29:49 - 29:53
    Men det finns inte något man kan uppnå
    som ger lika mycket glädje-
  • 29:53 - 29:55
    -som att göra det med
    andra människor.
  • 29:55 - 29:58
    Det är för mycket av den
    entreprenörsmässiga girigheten-
  • 29:58 - 30:01
    -de senaste årtiondena:
    –Jag, jag, jag.
  • 30:02 - 30:06
    Och jag tror att folk har blivit medvetna
    om att vi blir allt olyckligare,-
  • 30:06 - 30:08
    -inte bara i USA,
    utan i hela världen.
  • 30:08 - 30:11
    Depressionskvoterna
    stiger snabbare.
  • 30:11 - 30:13
    "CDC: Användandet av
    antidepressiva medel-
  • 30:13 - 30:15
    -har ökat med 400%
    de senaste 20 åren."
  • 30:15 - 30:19
    "År 2020 är depression den näst största
    orsaken till funktionsnedsättning."
  • 30:19 - 30:25
    Ofta är folk inte medvetna om det
    tills man ställer viktiga frågor.
  • 30:29 - 30:34
    Vad är det bästa som hänt dig
    den senaste månaden?
  • 30:38 - 30:42
    Vad gör dig riktigt glad?
  • 30:45 - 30:50
    Vad ger dig mening i livet?
  • 30:50 - 30:52
    Forskning om detta
    är väldigt intressant:
  • 30:52 - 30:54
    Om man frågar högskoleelever
    vad de strävar efter-
  • 30:55 - 30:57
    -så talar de om pengar.
  • 30:57 - 31:01
    Men om man frågar dem om det bästa
    som hänt dem den senaste månaden-
  • 31:01 - 31:04
    -då nämner de upplevelser
    med andra människor.
  • 31:04 - 31:06
    –De nämner aldrig ägodelar.
  • 31:06 - 31:12
    Så på den intuitiva nivån förstår folk
    verkligen vad som ger dem glädje.
  • 31:12 - 31:15
    Men ibland måste man
    upptäcka det den svåra vägen.
  • 31:34 - 31:36
    Vi är i en löjlig situation:
  • 31:36 - 31:38
    Vi går till jobbet,
    kanske två jobb.
  • 31:38 - 31:39
    Vi kommer hem
    helt utmattade.
  • 31:40 - 31:41
    Så vi sjunker ner
    i vår nya soffa-
  • 31:41 - 31:42
    -och tittar på teve.
  • 31:42 - 31:43
    Och reklamen säger oss:
  • 31:43 - 31:44
    "DU DUGER INTE!"
  • 31:44 - 31:45
    Så vi får gå till
    shoppingcentret-
  • 31:45 - 31:46
    -och köpa något
    för att må bättre.
  • 31:46 - 31:47
    Och då måste vi
    jobba mer-
  • 31:47 - 31:48
    -för att kunna betala
    för sakerna vi köpt.
  • 31:48 - 31:49
    Och vi kommer hem
    ännu tröttare.
  • 31:49 - 31:50
    Så jag sätter mig
    och tittar mer på teve-
  • 31:50 - 31:52
    -som uppmanar mig att gå
    till shoppingcentret igen.
  • 31:52 - 31:53
    Vi befinner oss i ett
    galet ekorrhjul:
  • 31:53 - 31:55
    –Jobba, glo, spendera ...
  • 31:55 - 31:58
    –Kan vi inte bara SLUTA?!
  • 32:12 - 32:15
    VAR FEMTE SEKUND
    SVÄLTER ETT BARN IHJÄL
  • 32:16 - 32:20
    GLOBALA MILITÄRA KOSTNADER STIGER
    VARJE ÅR, NU ÖVER 2 TRILJONER DOLLAR
  • 32:25 - 32:28
    75% AV ALLT FISKEVATTEN NÄRA UTFISKAT
    40% AV ALL ODLINGSBAR MARK SKADAD
  • 32:29 - 32:31
    Världen är förändrad.
  • 32:32 - 32:35
    66% FLER NATURKATASTROFER
    SEDAN ÅR 2000
  • 32:35 - 32:38
    Och vi måste förändras med den.
  • 32:39 - 32:44
    FÖRÄNDRING?
  • 32:45 - 32:47
    Jag har skrivit ett öppet brev
    till president Obama.
  • 32:48 - 32:50
    Jag återupplivade
    det där mottot.
  • 32:50 - 32:53
    Under Clintons presidentkampanj
    använde de ett motto som löd:
  • 32:54 - 32:55
    "Det handlar om
    ekonomin, knäppis!"
  • 32:56 - 32:57
    Min slogan är:
  • 32:57 - 32:59
    "Det handlar om
    världsbilden, knäppis!"
  • 32:59 - 33:01
    Om inte världsbilden förändras,-
  • 33:01 - 33:05
    -om inte världsbilden tillåter
    att lyssna till värderingarna,-
  • 33:05 - 33:07
    -lyssna till meningen
    med livet-
  • 33:07 - 33:09
    -på det personliga
    och på det sociala planet.
  • 33:10 - 33:11
    Om vi inte gör det-
  • 33:11 - 33:13
    -så kan ingen riktig
    förändring komma.
  • 33:13 - 33:15
    Så jag skrev till
    president Obama:
  • 33:15 - 33:19
    "Du talade om riktig förändring,
    förändring vi kan tro på."
  • 33:19 - 33:21
    "Om du verkligen vill ha
    en förändring vi kan tro på-
  • 33:21 - 33:24
    -snälla hjälp oss då
    att förändra vår världsbild."
  • 33:25 - 33:29
    Förändring av människan
    är nyckeln till att förändra-
  • 33:29 - 33:31
    -allting i världen.
  • 33:31 - 33:34
    Utan det kommer ingenting
    verkligen förändras.
  • 33:35 - 33:37
    Det räcker inte bara
    att lappa ihop saker.
  • 33:38 - 33:41
    Det räcker inte endast med
    lösningar på aktuella problem.
  • 33:41 - 33:43
    Vad vi behöver
    är en omvandling.
  • 33:43 - 33:44
    En grundläggande omvandling.
  • 33:44 - 33:46
    Vilket betyder förändring
    av värderingar,-
  • 33:46 - 33:48
    -förändring av tänkande,
  • 33:48 - 33:49
    -förändring av medvetande,
  • 33:50 - 33:54
    -en förändring av hur människan
    tänker och agerar.
  • 33:58 - 34:01
    En världsbild påverkar
    civilisationens motor.
  • 34:01 - 34:05
    Den påverkar hur vi tänker
    och beter oss som individer.
  • 34:06 - 34:08
    Den påverkar vår
    moraluppfattning, ekonomin ...
  • 34:09 - 34:10
    Den påverkar allt.
  • 34:11 - 34:15
    Ett experiment utfördes av två
    socialpsykologer som gjorde följande:
  • 34:15 - 34:19
    De tog några studenter och lät dem
    läsa ett av två textstycken.
  • 34:19 - 34:23
    En av texterna var en beskrivning
    av vilka vi tror vi är.
  • 34:23 - 34:27
    Och nyckelfrasen i det stycket var:
  • 34:27 - 34:29
    "Du är inget annat än en packe neuroner."
  • 34:29 - 34:33
    –Att vi alla består av fysisk materia
    och att allt du tror du är-
  • 34:33 - 34:39
    -hela ditt inre, dina tankar och känslor,
    endast är en packe neuroner.
  • 34:41 - 34:47
    Sedan deltog eleverna i ett par experiment
    där det var möjligt att fuska om de ville.
  • 34:48 - 34:53
    Eleverna som läst stycket
    "Du är inget mer än en hög neuroner"-
  • 34:53 - 34:55
    -fuskade betydligt mer.
  • 34:56 - 35:00
    Om din världsbild säger att det inte finns
    någon inneboende mening i någonting-
  • 35:00 - 35:04
    -att universum i slutänden är
    ett meningslöst objekt-
  • 35:04 - 35:07
    -och att man sedan dör
    och att det är allt-
  • 35:07 - 35:11
    -då förändrar det din uppfattning om
    "hur jag bör leva just nu".
  • 35:11 - 35:14
    "Ja, jag måste få det jag kan,
    nu med en gång!"
  • 35:14 - 35:17
    "Jag måste fuska
    om det är vad som krävs".
  • 35:17 - 35:21
    Men om vi hade en annan modell,
    som sa att du kanske är en del av-
  • 35:21 - 35:24
    -ett gigantiskt levande system
    med en inneboende mening o s v,-
  • 35:24 - 35:27
    -så skulle det kunna ha konsekvenser
    inte bara för dig själv.
  • 35:27 - 35:29
    Utan också för dina närmaste,
    och alla andra också.
  • 35:30 - 35:35
    Alla problem vi står inför just nu
    är i själva verket inte problem.
  • 35:35 - 35:38
    De är frågor.
  • 35:39 - 35:40
    Vilka är vi?
  • 35:40 - 35:42
    Vilka väljer vi att vara?
  • 35:42 - 35:45
    Hur väljer vi att relatera
    till livet självt?
  • 35:46 - 35:49
    Hur väljer vi att relatera
    till livets olika delar:
  • 35:49 - 35:52
    -miljön, planeten själv,
    uppenbarligen människorna?
  • 35:53 - 35:56
    Varför är vi här,
    och vart är vi på väg?
  • 35:57 - 36:00
    Vad är meningen med mitt liv?
  • 36:01 - 36:02
    Vi är inne i en övergångsfas-
  • 36:02 - 36:05
    -där de gamla svaren
    inte längre är hållbara.
  • 36:05 - 36:08
    Och det är därför vi nu står inför
    den kris vi står inför.
  • 36:10 - 36:15
    Befolkningen är i en förändring som säger
    att det gamla inte funkar-
  • 36:15 - 36:19
    -och vi är redo för nya svar,
    som kan skapa en nyare-
  • 36:19 - 36:21
    -mer hållbar civilisation.
  • 36:22 - 36:23
    Den enkla poängen:
  • 36:23 - 36:25
    Den gamla civilisationen
    är inte längre hållbar.
  • 36:25 - 36:27
    Svaren är bristfälliga.
  • 36:27 - 36:29
    Nya svar är på väg.
  • 36:29 - 36:34
    Och vi är nu i skede att väva en ny kultur
    med hjälp av dessa nya svar.
  • 36:35 - 36:39
    En kultur som stödjer de svaren,
    och som stödjer oss själva.
  • 36:39 - 36:44
    I dessa kritiska tider
    måste vi omdefiniera-
  • 36:44 - 36:46
    -vad det betyder att vara människa.
  • 36:47 - 36:50
    Vi måste välja
    en ny identitet.
  • 36:50 - 36:52
    –Bokstavligen välja en ny identitet.
  • 36:52 - 36:56
    Och återskapa oss själva,
    som en mänsklighet.
  • 36:56 - 37:01
    Återskapa oss själva
    som en helt ny sorts levande organism.
  • 37:01 - 37:03
    En helt ny sorts art.
  • 37:03 - 37:06
    Och återskapa denna organism
    som något samlat-
  • 37:06 - 37:11
    -som en grupp
    snarare än spridda individer.
  • 37:11 - 37:15
    Vi måste förändra vårt synsätt på
    vilka vi är i relation till varandra.
  • 37:16 - 37:19
    Vi har levt i ett konkurrenssamhälle
    alltför länge.
  • 37:19 - 37:21
    Världen vi ser är resultatet.
  • 37:21 - 37:23
    –Egot,
    det tävlingsinriktade egot.
  • 37:23 - 37:25
    Vi måste lära oss att samarbeta-
  • 37:25 - 37:26
    -och ge upp egot.
  • 37:26 - 37:31
    Om vi har människor i ett land
    som är mycket fattiga-
  • 37:31 - 37:32
    -och andra som är mycket rika-
  • 37:32 - 37:36
    -så kommer de rika behöva stora arméer och
    höga stängsel för att hålla folk borta.
  • 37:37 - 37:40
    Det kommer inte att fungera
    med den indelning och stratifiering-
  • 37:40 - 37:41
    -vi har i samhället idag.
  • 37:48 - 37:51
    Människan måste gå igenom
    en förändring-
  • 37:51 - 37:56
    -för att inse att livet bör levas
    för mänsklighetens enandes skull.
  • 37:56 - 37:59
    Att vi alla är som en människa
    med ett hjärta.
  • 38:00 - 38:03
    Och att vi delar det begäret,
    den tanken.
  • 38:04 - 38:05
    Vi är då i ömsesidig
    förbindelse-
  • 38:05 - 38:08
    -i ömsesidigt samförstånd.
  • 38:09 - 38:12
    Som celler i en levande kropp.
  • 38:18 - 38:23
    LARV,
    FJÄRIL
  • 38:23 - 38:24
    Det är så enkelt.
  • 38:25 - 38:26
    Men vi gör det så svårt.
  • 38:26 - 38:32
    Och dessa svåra saker
    –utmaningarna, det hemska vi ser-
  • 38:32 - 38:34
    -är till för att mana oss
    till förbättring.
  • 38:34 - 38:38
    Och tills vi börjar inse det
    så kommer de fortsätta-
  • 38:38 - 38:39
    -på alla plan.
  • 38:40 - 38:41
    Vi ser på vår ekonomiska kris.
  • 38:41 - 38:43
    Vi ser på vår ekologiska kris.
  • 38:43 - 38:45
    Vi ser på vår andliga kris.
  • 38:45 - 38:45
    Och vi säger:
  • 38:45 - 38:47
    "Jag är inte lycklig.
    Samhället är inte lyckligt."
  • 38:47 - 38:49
    "Vad är det för fel på oss?"
  • 38:49 - 38:50
    Det är det som är utlösaren.
  • 38:50 - 38:52
    Vi måste ha problem
    för att kunna ha lösningar.
  • 38:53 - 38:55
    Problem skapar kreativitet.
  • 38:55 - 38:56
    Problem finns inte.
  • 38:56 - 38:59
    Ett problem är i grunden en övergång.
  • 38:59 - 39:03
    Jag ser därför dagens kriser som en
    övergångspunkt för mänskligheten.
  • 39:03 - 39:07
    Jag ser dem inte nödvändigtvis
    som något utöver det vanliga.
  • 39:10 - 39:14
    I naturen kan vi se igen och igen se hur
    allt från den mest uråldriga bakterien-
  • 39:14 - 39:22
    -till de nyaste arterna går igenom en
    barndomsfas av fientlig konkurrens-
  • 39:22 - 39:24
    -för att etablera sig själva.
  • 39:24 - 39:28
    Och sen upptäcker de
    samarbetets ekonomi.
  • 39:29 - 39:36
    De inser att det är billigare och
    effektivare och fördelaktigare för alla-
  • 39:36 - 39:39
    -att gynna sin fiende snarare än att
    bekämpa honom.
  • 39:40 - 39:44
    Då är vi på väg mot den nya civilisationen
    vi alla letar efter.
  • 39:46 - 39:50
    Det fina med att naturen är fraktal
    är att vi kan använda mönster i naturen-
  • 39:50 - 39:52
    -för att förstå andra mönster
    som existerar.
  • 39:52 - 39:54
    För mönster upprepar sig.
  • 39:54 - 39:59
    Så vi kan studera ett mönster
    som utspelar sig på planeten just nu-
  • 39:59 - 40:02
    -för att få insikt i vad som pågår.
  • 40:02 - 40:05
    Se på en växande larv.
  • 40:05 - 40:10
    Den representerar sju miljarder celler
    som lever under samma hud.
  • 40:10 - 40:12
    Varje cell är en medborgare.
  • 40:12 - 40:14
    Och titta,
    de är precis som oss!
  • 40:14 - 40:15
    De arbetar varje dag.
  • 40:15 - 40:20
    Cellerna i matsmältningssystemet
    bryter ner maten och gör produkter av den.
  • 40:20 - 40:23
    Vissa celler står för rörligheten.
  • 40:23 - 40:25
    De transporterar larven.
  • 40:25 - 40:29
    Det är en struktur som liknar våra
    motorvägar med lastbilar och andra fordon-
  • 40:29 - 40:32
    -som transporterar material hit och dit.
  • 40:32 - 40:35
    Cellerna i immunsystemet
    arbetar med att skydda systemet.
  • 40:35 - 40:40
    Respirationssystemet sköter
    leveransen av färskt syre.
  • 40:40 - 40:41
    Alla celler har jobb.
  • 40:41 - 40:43
    Larven växer.
  • 40:43 - 40:46
    Placera en reporter där
    och hon hade sett sig om och utbrustit:
  • 40:46 - 40:50
    "Ekonomin är på topp;
    den växer dag efter dag."
  • 40:50 - 40:51
    "Alla arbetar!"
  • 40:51 - 40:54
    "Full sysselsättning
    och några procents tillväxt om dagen."
  • 40:54 - 40:57
    "Precis som vi vill ha det!"
  • 40:58 - 41:00
    Sedan når larven
    en viss nivå av tillväxt.
  • 41:00 - 41:03
    Och den slutar nu helt att äta.
  • 41:03 - 41:06
    Den klarar inte mer.
  • 41:06 - 41:09
    Den når sin maximala storlek.
  • 41:09 - 41:11
    Tänk dig att du är en arbetande cell
    i ett sånt samhälle.
  • 41:11 - 41:13
    Och plötsligt slutar
    maten komma in.
  • 41:13 - 41:15
    Matsmältningscentralen meddelar:
  • 41:15 - 41:18
    "Arbetsmängden minskar
    och fabriken saktar ner".
  • 41:18 - 41:21
    Och plötsligt är man på en så låg nivå
    att det knappt finns några jobb kvar.
  • 41:21 - 41:24
    Många av cellerna får sparken
    och andra har inget att göra.
  • 41:24 - 41:25
    Varför?
  • 41:25 - 41:27
    Det kommer inte in mat nog
    för att hålla dem i arbete.
  • 41:27 - 41:29
    Och då påverkas även andra jobb.
  • 41:29 - 41:31
    För utan mat,
    ingen energi.
  • 41:31 - 41:34
    Då börjar alla system
    avskeda celler.
  • 41:35 - 41:37
    Och snart råder utbrett kaos
    under larvens hud.
  • 41:37 - 41:39
    Varför?
  • 41:39 - 41:40
    Systemet slutade växa.
  • 41:40 - 41:41
    Cellerna är arbetslösa.
  • 41:41 - 41:43
    Inget utvecklas.
  • 41:43 - 41:45
    Allt faller.
  • 41:45 - 41:49
    Vore du en cell i den larven
    hade du sett dig om och utbrustit:
  • 41:49 - 41:52
    "Herre Gud,
    världen är på väg att gå under".
  • 41:52 - 41:56
    Men mitt bland dessa miljarder celler
    finns andra celler-
  • 41:56 - 41:59
    -som är genetiskt identiska med dem.
  • 41:59 - 42:01
    Ingen skillnad.
  • 42:01 - 42:03
    Men de tänker annorlunda.
  • 42:03 - 42:06
    De svarar mot signalerna
    på ett annat sätt.
  • 42:06 - 42:09
    Dessa celler har det intressanta
    namnet "tankeceller".
  • 42:09 - 42:13
    Och dessa tankecellerna
    kommer med nya visioner.
  • 42:13 - 42:17
    Vad händer då i detta kaos
    då alla de andra cellerna är upptagna-
  • 42:17 - 42:21
    -med tankar om världens undergång?
  • 42:21 - 42:24
    De nya tankecellerna skapar nu
    nya idéer och visioner-
  • 42:24 - 42:26
    -en ny plan,
    ett nytt sätt att leva.
  • 42:26 - 42:29
    Och cellerna börjar omorganisera sig
    runt de här nya idéerna och skapa-
  • 42:29 - 42:31
    -nya enorma organisationer.
  • 42:31 - 42:35
    De börjar skapa något mycket mer
    fantastiskt än det tidigare systemet.
  • 42:35 - 42:39
    Ett mer hållbart system,
    med en högre nivå av evolution.
  • 42:39 - 42:43
    Systemet de bygger kallas "fjärilen".
  • 42:43 - 42:46
    Det är en övergång från
    den gamla världen-
  • 42:46 - 42:51
    -från larvens ohållbara tankesystem
    och levnadssätt.
  • 42:51 - 42:55
    Vi har därför två val
    i den här världen just nu:
  • 42:55 - 42:59
    Vi kan fortsätta vara larver
    och säga:
  • 42:59 - 43:02
    "Herregud, undergången är nära!"
    och leva i rädsla.
  • 43:02 - 43:04
    Eller så kan vi säga:
  • 43:04 - 43:07
    "Larven ska bort.
    Jag vill bygga en fjäril".
  • 43:07 - 43:08
    Varför?
  • 43:08 - 43:11
    För jag blir aktiv och positiv
    när jag bygger min fjäril.
  • 43:11 - 43:13
    Jag jobbar och engagerar mig.
  • 43:13 - 43:14
    Vi skapar en framtid.
  • 43:15 - 43:17
    Om jag sitter och sörjer
    förlusten av larven-
  • 43:17 - 43:20
    -då förpestar jag mig själv
    och allt omkring mig.
  • 43:20 - 43:21
    Varför?
  • 43:21 - 43:23
    För jag bidrar inte till evolutionen.
  • 43:24 - 43:26
    Så, var befinner vi oss?
  • 43:26 - 43:32
    Vi är i slutet av civilisationens larvfas,
    på väg in i fjärilens tid.
  • 43:35 - 43:41
    Vad vi måste inse är att hela dagens
    kris inte är utanför vårt medvetande-
  • 43:41 - 43:44
    -utan också inom
    vårt medvetande.
  • 43:44 - 43:46
    Det finns en plan
    för den här galenskapen.
  • 43:46 - 43:53
    All biologisk evolution av betydelse
    föregås av en katastrof.
  • 43:53 - 43:58
    Vad som pågår nu är
    evolution av människan-
  • 43:58 - 44:03
    -från överdrivet fokus på negativa
    känslor och irrationellt-tänkande-
  • 44:03 - 44:07
    -till att lyssna mer till värderingar som
    kärlek, skönhet, rättvisa, sanning, godhet.
  • 44:07 - 44:09
    Vi måste lyssna till dessa.
  • 44:09 - 44:13
    Men hur kan vi lyssna
    utan lidandets värkar?
  • 44:16 - 44:21
    MEDVETEN
    EVOLUTION
  • 44:21 - 44:26
    Frågan är hur vi kan få
    största möjliga antal människor-
  • 44:26 - 44:29
    -att förstå att vi i själva verket är ett.
  • 44:29 - 44:31
    Att förstå vår enhet.
  • 44:32 - 44:35
    Vår miljö måste förändras så att
    vi stöttas till att respektera varandra.
  • 44:36 - 44:41
    Och vårt värderingssystem
    måste förstå att vi inte längre kan-
  • 44:41 - 44:45
    -överleva enbart genom vårt logiska
    resonerande och tävlingsmentalitet-
  • 44:45 - 44:47
    -som har överlevt generation
    efter generation.
  • 44:48 - 44:51
    Om vår miljö fortsätter att
    underhålla denna själviskhet-
  • 44:51 - 44:54
    -kommer det bli svårare
    att ta sig ur den.
  • 44:54 - 44:59
    Om vi skapar en miljö
    som kan ge oss mod att ge-
  • 44:59 - 45:04
    -som belönar och stärker givande,
    då tror jag att vi mycket fortare-
  • 45:04 - 45:07
    -kan gå över till den sortens
    givande mentalitet.
  • 45:07 - 45:11
    Vad vi börjar skymta nu är
    alla de stora institutionernas fall.
  • 45:11 - 45:16
    Ekonomi, politik, utbildning, sjukvård.
  • 45:16 - 45:20
    Varje grundläggande nivå
    av världens institutioner.
  • 45:20 - 45:23
    Det måste därför ske
    förändringar på varje nivå.
  • 45:24 - 45:27
    Och det börjar med
    utbildning och medvetenhet.
  • 45:27 - 45:28
    Varför?
  • 45:28 - 45:31
    För vår kunskap om vilka vi är
    och varför vi är här-
  • 45:31 - 45:36
    -visar sig vara föråldrade uppfattningar
    som inte stödjer vår överlevnad.
  • 45:37 - 45:40
    Vi måste gå från våra gamla
    begränsande uppfattningar-
  • 45:40 - 45:42
    -som har lett till världens
    nuvarande tillstånd-
  • 45:42 - 45:45
    -och skriva om de uppfattningarna
    så att vi kan ta nästa steg framåt-
  • 45:45 - 45:49
    -med ny medvetenhet, ny kraft;
    en ny förståelse för vart vi vill nå.
  • 45:49 - 45:52
    Därför måste vi förändra utbildningen.
  • 45:54 - 45:57
    Föreställ dig vad som
    skulle hända-
  • 45:57 - 46:00
    -om vi förändrade
    vår miljö totalt.
  • 46:01 - 46:04
    Tänk om vi ständigt fick
    höra på nyheterna-
  • 46:04 - 46:08
    -genom konst, underhållning, reklam-
  • 46:08 - 46:11
    -att vi alla är beroende
    av varandra-
  • 46:11 - 46:14
    -och sammankopplade
    som ett enda integrerat system.
  • 46:16 - 46:19
    Hur hade vår värld sett ut?
  • 46:19 - 46:23
    Hur hade du relaterat till
    alla andra i det systemet?
  • 46:28 - 46:32
    Du hade plötsligt börjat känna
    att du relaterar till andra-
  • 46:32 - 46:34
    -som något som
    är nära dig.
  • 46:35 - 46:39
    Du hade tänkt mindre på
    hur du kan utnyttja och-
  • 46:39 - 46:42
    -manipulera andra,
    och dra fördel av dem.
  • 46:44 - 46:48
    Du hade börjat se andra
    som närmare dig själv.
  • 46:48 - 46:52
    Du får en känsla av samhörighet,
    som att de tillhör dig.
  • 46:52 - 46:54
    Du börjar se dem
    på samma sätt som-
  • 46:54 - 46:56
    -du ser på dina barn,
    eller din familj.
  • 46:57 - 47:00
    Du börjar ta dem i beaktning
    när du vill göra något i livet.
  • 47:01 - 47:04
    Du tänker:
    "Hur kommer det påverka dem?"
  • 47:11 - 47:15
    Det är den typen av förändring
    vi måste gå igenom.
  • 47:18 - 47:22
    Och det kan ske med oss
    genom den rätta miljön-
  • 47:23 - 47:25
    -som vi skapar åt oss själva.
  • 47:30 - 47:37
    Vi har olika negativa känslokretsar i vår
    hjärna, som konkurrens och girighet o s v.
  • 47:38 - 47:46
    Men vi kan också skapa en verklighet
    där vi skapar positiva känslor-
  • 47:46 - 47:49
    -i oss själva
    och i våra relationer.
  • 47:49 - 47:52
    Och vi kan skapa positiva
    emotionella hjärnkretsar.
  • 47:54 - 47:58
    Hjärnkretsar vi skapat genom
    frivilliga handlingar av kärlek-
  • 47:59 - 48:01
    -som vi avsiktligt
    utfört i praktiken.
  • 48:02 - 48:05
    Detta kommer att dämpa de
    negativa emotionella hjärnkretsarna-
  • 48:06 - 48:10
    -och vi kan övervinna
    våra låga begär.
  • 48:14 - 48:18
    Vi började se att känslor har
    en sorts kollektiv identitet-
  • 48:18 - 48:24
    -som en slags känslomässig massrörelse
    hos mänskliga populationer.
  • 48:24 - 48:28
    Ett slags tyst uppror som ständigt
    pågår precis under ytan.
  • 48:29 - 48:34
    För när vi kartlade det här nätverket fann vi kluster av lyckliga och olyckliga människor inom nätverket.
  • 48:34 - 48:40
    Och vi kunde också visa att lyckliga människor kan påverka andra att bli lyckliga, och att lycka kan-
  • 48:40 - 48:43
    -spridas från person till person, till person till person.
  • 48:44 - 48:53
    Denna syn på den mänskliga superorganismen har börjat förändra hur vi ser oss själva som människor.
  • 48:53 - 48:55
    Vi är sammankopplade.
  • 48:55 - 49:01
    Vi är sammankopplade på samma sätt som andra arter, som fiskstim och fågelflockar.
  • 49:07 - 49:11
    Djur har detta. Så kallade "primitiva folkslag" har detta.
  • 49:11 - 49:16
    Vi verkar ha förlorat det genom vår intensiva egoistiska attityd.
  • 49:17 - 49:23
    Om vi kan återupprätta den här förbindelsen kommer vi att agera med större solidaritet mot varandra-
  • 49:23 - 49:27
    -och vi kommer expandera den solidaritet som existerar i familjer.
  • 49:27 - 49:32
    Vi kan utveckla den över större områden och i slutänden till hela den mänskliga familjen-
  • 49:32 - 49:35
    -och till den levande miljön.
  • 49:46 - 49:56
    Vi kan uppmuntra folk i alla livets stråk, i alla sorters organisationer, att bli en sann global familj-
  • 49:56 - 50:00
    -och införliva en sådan värld vi alla faktiskt drömmer om.
  • 50:00 - 50:05
    Det har mer och mer framkommit att de lyckligaste människorna har livfulla sociala nätverk.
  • 50:05 - 50:08
    De arbetar hårt för att odla relationer med andra människor.
  • 50:08 - 50:14
    Det är samhörigheten, att vara tillsammans, som ger folk mest glädje.
  • 50:17 - 50:20
    FÖRBINDELSENS
    NATUR
  • 50:20 - 50:25
    På något sätt har vetenskapen alltid bekräftat att allting är sammankopplat.
  • 50:26 - 50:31
    Men också att allt är ömsesidigt beroende, och att man inte kan studera allt samtidigt.
  • 50:32 - 50:38
    Så vetenskapen har varit mycket duktig på att liksom sortera upp världen i små bitar och sedan djupdyka-
  • 50:38 - 50:41
    -in i varje bit, som blir en forskningsgren.
  • 50:42 - 50:48
    Vi har mycket lätt för att "glömma" att denna lilla bit fortfarande är förbunden till allt annat.
  • 50:48 - 50:53
    Vi bryter alltså ner detta hela och sammansatta system till ett söndrat system.
  • 50:55 - 51:01
    Förvisso har nog en liten bråkdel av vetenskapsmännen en naturlig dragning till frågan om hur-
  • 51:01 - 51:05
    -vad just jag själv studerar passar in i ett större sammanhang.
  • 51:05 - 51:09
    Och vetenskapsmän som tänker på detta och löper linan ut, kommer till slut till tanken-
  • 51:10 - 51:13
    -att universum i själva verket är en enda stor enhet.
  • 51:14 - 51:19
    Vi ställer oss frågan "Varför är vi här som människor?"
  • 51:19 - 51:24
    Svaret blir något så simpelt och katastrofalt illa som:
  • 51:24 - 51:28
    "Det finns ingen orsak till varför vi är här. Vi är bara 'genetiska tillfälligheter'".
  • 51:28 - 51:33
    "Och därför kan vi göra vad vi vill, för vi var inte ämnade att vara här från början".
  • 51:34 - 51:41
    Så vi ringaktar i hög grad vårt förhållande till världen runt omkring oss och till naturen vi lever i.
  • 51:41 - 51:45
    För vi tror att organismer bara kom hit av en slump.
  • 51:47 - 51:53
    Jorden vi lever på är en mycket liten zon som stödjer liv.
  • 51:53 - 51:59
    En perfekt kombination av gaser i miljön, en perfekt temperatur o s v.
  • 51:59 - 52:03
    Och allt förblir konstant, vilket är något mycket ovanligt.
  • 52:03 - 52:09
    För hur kan en planet förbli konstant i en värld där allting runtom är dynamiskt?
  • 52:09 - 52:18
    Svaret är att naturen har skapat organism efter organism för att bevara miljön i balans-
  • 52:18 - 52:23
    -och kompensera för alla aktiviteter som sker runt oss, så att vi kan bevara den s k "homeostasen".
  • 52:23 - 52:27
    HOMEOSTAS
  • 52:28 - 52:36
    Ett enkelt exempel: När världen främst bestod av växter fanns till en början koldioxid och lite syre.
  • 52:36 - 52:43
    Senare utarmades koldioxiden och syret ökade eftersom växterna ständigt använde koldioxiden och-
  • 52:43 - 52:47
    -släppte ut syre. Balansen upphävdes.
  • 52:47 - 52:51
    Det fanns så mycket syre på planeten att den var lättantändlig.
  • 52:52 - 52:58
    Det hände då och då att blixten slog ner och brände upp allt syre och planeten. Livet var inte hållbart.
  • 52:58 - 53:03
    Så naturen skapade en balans, en balans som kallas djur.
  • 53:05 - 53:12
    Djur andas in syre och släpper ut koldioxid, vilket är det motsatta till vad växterna gjorde.
  • 53:13 - 53:20
    Varför är då detta viktigt? För när vi sätter djur och växter i samma miljö, och växterna tar in koldioxid-
  • 53:20 - 53:27
    -och avger syre, då tar djuren in syre och avger koldioxid. Detta skapar en balanserad cykel: harmoni.
  • 53:27 - 53:35
    Så djurens införande var inte en slump; det var något som krävdes för att upprätthålla balansen.
  • 53:38 - 53:43
    Tänk dig livet som en gungbräda som går upp och ner.
  • 53:43 - 53:47
    Sätt en organism på ena sidan och det rubbar balansen så att brädan väger över åt ena hållet.
  • 53:47 - 53:51
    Naturen sätter då en annan organism på den andra sidan för att återbringa balansen.
  • 53:51 - 53:55
    Var finns då människan på den här gungbrädan, och varför är det viktigt?
  • 53:55 - 54:04
    Människans har så stor makt att lite oförsiktighet med var vi lägger vikten kan rubba hela balansen.
  • 54:04 - 54:08
    Då måste vi dra lärdom och återvinna balansen.
  • 54:08 - 54:15
    Utan medvetenhet om vår plats i naturen tappar vi insikten om att varje organism har bidragit till att hålla-
  • 54:15 - 54:18
    -miljön mer stabil.
  • 54:18 - 54:21
    Vi borde inte ha manipulerat miljön.
  • 54:28 - 54:35
    Om balansen rubbas helt p g a mänskligheten betyder det att naturen inte längre kommer stödja-
  • 54:35 - 54:37
    -mänskligt liv på den här planeten.
  • 54:37 - 54:41
    Det betyder att vi rubbat balansen i miljön och orsakar vårt eget utdöende.
  • 54:42 - 54:47
    Det är tydliga fakta. Vi måste arbeta kollektivt för att återskapa harmoni i miljön.
  • 54:51 - 54:58
    När vi blir medvetna om detta kan vi sysselsätta oss med det som mål för den mänskliga civilisationen.
  • 55:00 - 55:02
    KRITISK MASSA
  • 55:03 - 55:12
    Kan vi som en global folkstam handla snabbt nog för att förändra vårt kollektiva beteende?
  • 55:14 - 55:22
    Den stora potentialen här är att alla inte behöver förändras samtidigt, för vi talar om en "kritisk massa".
  • 55:23 - 55:30
    Vi vet inte hur många som måste förändras för att det ska spridas, men faktum är att när folk börjar tänka-
  • 55:30 - 55:36
    -och handla annorlunda så har det effekt på andra; det sprids.
  • 55:37 - 55:44
    Forskare vid RPI har funnit att då 10% av en population är djupt engagerade i en idé-
  • 55:44 - 55:49
    -anammas alltid den idén av samhällets majoritet.
  • 55:50 - 55:57
    Det är intressant hur deras matematiska modell visar att detta sker som ett spontant språng.
  • 55:57 - 56:05
    D v s, under tio procent finns ingen synlig utveckling; men över tio procent sprids idén som en löpeld.
  • 56:06 - 56:14
    Jag tror inte att det kommer att ske först bland ledarskapet, varken politiskt eller ekonomiskt.
  • 56:15 - 56:21
    Det finns alltid undantag såsom mycket upplysta ledare inom politik och näringsliv.
  • 56:21 - 56:30
    Men dessa människor har för mycket på spel i det nuvarande systemet och de är rädda för förändring.
  • 56:30 - 56:37
    För deras egen makt och rikedom beror av att upprätthålla det nuvarande systemet.
  • 56:37 - 56:40
    Förändringen måste därför komma från någon annanstans.
  • 56:40 - 56:43
    Jag tror inte den kan komma från de allra fattigaste.
  • 56:43 - 56:49
    De fattigaste, kanske två miljarder människor i världen, kämpar för att överleva.
  • 56:49 - 56:56
    De måste skaffa den nödvändiga nivån av mat och boende och arbete och hälsovård och utbildning.
  • 56:57 - 57:06
    Vi kan inte förvänta oss den från de två, tre hundra miljoner i den rikaste och ledande klassen.
  • 57:07 - 57:14
    Den måste komma från dem mitt emellan, de som har ett val och börjar bli mer och mer angelägna.
  • 57:14 - 57:21
    De som vet att något måste göras. Hoppet ligger i att de vaknar.
  • 57:25 - 57:32
    Om det finns människor som är medvetna om att världen måste bli integrerad, då är frågan:
  • 57:32 - 57:37
    Kan de förenas? Kan de ta det första steget mot detta?
  • 57:38 - 57:46
    Problemet med den globala krisen är att man inte vet vad man ska göra åt den som individ.
  • 57:46 - 57:53
    Mitt ego är en illusion. För hur kan jag omvandla mitt ego när jag är beroende av så många andra egon?
  • 57:57 - 58:03
    Några fås ansträngningar förändrar världens centrum. Hur?
  • 58:03 - 58:09
    Det evolutionära trycket verkar på alla. Vissa har dock inte den rätta miljön.
  • 58:09 - 58:11
    Allt de behöver är en utlösare.
  • 58:11 - 58:17
    Utlösaren kommer att bestå av en övre gruppering människor som arbetar tillsammans för att utveckla-
  • 58:17 - 58:18
    -positiva känslor.
  • 58:18 - 58:25
    De kommer då påverka många fler människor än det lilla antal som startade det.
  • 58:25 - 58:31
    Så en liten förändring i en liten grupp kan påverka en mycket större grupp av människor.
  • 58:31 - 58:39
    Och den sammanlänkning som finns genom Internet, mellan våra egon, kommer plötsligt, utan att ens-
  • 58:39 - 58:45
    -veta om det, att förändras och etablera sig själv. Därför kan förändringar komma mycket snabbt.
  • 58:52 - 58:58
    Mänskligheten är en enorm sammansättning människor utsträckt i oändlighet.
  • 58:58 - 59:01
    Jag är kopplad till dig, och du till andra, vidare oändligt.
  • 59:02 - 59:08
    Dina handlingar kan påverka andras handlingar och känslor, vilka i sin tur kan spridas till andra-
  • 59:08 - 59:10
    -och vidare till ännu fler.
  • 59:13 - 59:17
    Om du säger till någon att de inte påverkar någon, då kommer de inte göra någonting.
  • 59:18 - 59:22
    Men, om du säger till dem att de påverkar tusen människor, då kommer de förändra sina liv.
  • 59:22 - 59:29
    Det är därför det är så viktigt för oss att först och främst förstå hur och varför vi är sammankopplade.
  • 59:31 - 59:33
    Tänkande människor
  • 59:33 - 59:37
    Tänkande människor kan se möjligheter i detta. Vi måste göra detta kollektivt.
  • 59:37 - 59:43
    Vi måste göra det kollektivt genom dialog. Först mellan två människor, genom relationen mellan dem.
  • 59:43 - 59:51
    Sedan utvidga det till en hel familj, till hela samhället, till större samhällen, till nationen, till hela världen.
  • 59:53 - 59:57
    Det krävs ett samhälle för att inse att vi inte kan göra detta på egen hand.
  • 59:57 - 59:59
    Vi kan inte göra detta ensamma.
  • 60:04 - 60:06
    Vad vi måste göra är egentligen mycket enkelt.
  • 60:06 - 60:13
    Vi måste bara få människor att identifiera sig med det och se nyttan av det här erbjudandet.
  • 60:13 - 60:18
    Erbjudandet att arbeta tillsammans. Och hur omstörtande mycket bättre livet kommer att bli-
  • 60:18 - 60:21
    -både materiellt och andligt.
  • 60:25 - 60:31
    Bristen på förbindelse mellan folk orsakar all nedstämdhet i världen. Utan tvivel.
  • 60:32 - 60:35
    Vi står inför ett vägval.
  • 60:36 - 60:39
    Och det kommer inte avgöras av ödet.
  • 60:40 - 60:42
    Det är inte ödet.
  • 60:43 - 60:52
    Vi har nått en punkt där mänsklighetens framtid avgörs av hur folk tänker sig den.
  • 60:53 - 60:54
    Och hur de agerar.
  • 60:55 - 60:56
    Medvetenhet.
  • 60:57 - 60:58
    Uppvaknande.
  • 60:58 - 60:59
    Det är nyckelorden.
  • 61:00 - 61:01
    Vi har en chans att förändras.
  • 61:01 - 61:07
    Vi måste inse att det inte längre finns några alternativ till förändring.
  • 61:09 - 61:10
    Förändringen kommer.
  • 61:10 - 61:16
    Frågan är bara om den kommer att komma över oss oväntat och abrupt-
  • 61:17 - 61:21
    -så att vi inte kan göra något åt den; vi blir dess offer.
  • 61:21 - 61:27
    Eller om vi kan förutse den och skapa de stora förändringar som kan bringa en bättre framtid.
  • 61:28 - 61:33
    Det är denna enastående uppgift den nuvarande generationen har.
  • 62:03 - 62:08
    CROSSROADS
    En ny tid föds
  • 62:20 - 62:27
    Skriven, regisserad, och redigerad
    av Joseph Ohayon
Title:
CROSSROADS: Världssyn i förändring | HEL FILM
Description:

Crossroads på FB: http://www.facebook.com/xroadsfilm
[Gilla] *Crossroads* på FB och få uppdateringar om *Crossroads* inkl. videoklipp, extramaterial, diskussioner om Crossroadsteman m.m. ... » http://www.facebook.com/xroadsfilm

CROSSROADS filmbeskrivning:
*Crossroads: En ny tid föds* är en dokumentärfilm som utforskar djupet av mänsklighetens nuvarande tillstånd och uppkomsten av en ny världssyn som omformar världen inifrån.

Filmen väver samman insikter och fynd från biologi, psykologi, nätverksvetenskap, systemvetenskap, ekonomi, kultur och media och avslöjar de inre mekanismerna hos människans erfarenhet i tjugohundratalet, samt uppmanar tittarna att lämna sin låda och utmana sina egna slutsatser om vilka vi verkligen är och varför vi gör vad vi gör.

*Crossroads* ger ett evolutionärt perspektiv på dagens ökande sociala oroligheter, naturkatastrofer, och ekonomiska misslyckanden. Den belyser fotstegen av en integrerad världssyn och tränger in i de sociala nätverkens makt och in i förgrunden av vårt personliga och kollektiva medvetande.

En uppfriskande avstämning av verkligheten för alla tittare och en stridssignal för dem som bär på fröna för den framträdande världssynen.

Vetenskapsmän och tänkare som framträder i *Crossroads*: Amit Goswami, Neale Donald Walsch, Elisabet Sahtouris, Bruce Lipton, Peter Joseph, Caroline A. Miller, Nicholas Christakis, James Fowler, Michael Laitman, Ervin Laszlo, Dean Radin, Dave Sherman, Annie Leonard, Jairon G. Cuesta, and John St. Augustine.

OM SKAPAREN TILL CROSSROADS:
Joseph Ohayon är filmskapare, författare och talare baserad i Israel och New York.

Känd för sitt obevekliga kall att sätta bitarna samman och se helhetsbilden, regisserar, skriver och leder Joseph dokumentärer och pratshower på israelisk TV. Joseph föreläser också för ARI Institute för att höja medvetenheten om dagens globala utmaningar och behovet att anpassa sig till en mer och mer ömsesidigt beroende värld.

Crossroads officiella hemsida: http://www.crossroadsfilm.com

CROSSROADS ÄMNEN, TEMAN & MEMER:
(i den ordning de framträder)

Who Are You?
Kony 2012
Albert Einstein problemcitat
Ömsesidigt beroende
Världsekonomiskt forum Global Risks Report 2012
Uppror i Grekland 2011
Protester i Chile 2011
Protester i Spanien 2011
Protester i Israel 2011
Protester i Indien 2011
Ockupera Wall Street
G20
Egolution
Överlevnad
Egoistisk tävlan
Separation Cosmology
Separation Sociology
Black Wolf vs. White Wolf
Asch-experimentet
Bruce Lipton stamcellsexperiment
Genetisk determinism vs miljöpåverkan
Social smitta
Framingham hjärtstudie
Lycka
Philip Zimbardo Stanfordexperimentet
Meteria vs mening
Darwins evolutionsteori
Isaac Newton
Newtons fysik
Materialism
Kärlek
Skönhet
Harmoni
Energi
Kvantfysik
Johannes Vermeer Kristus i Emmaus
Van Meegeren förfalskning
McDonalds
John Cage 4'33"
iTunes
Gulds värde
Värderingar
Social påverkan
Story of Stuff
Konsumtion
Annonsering
Media
Mr. Rogers TV/Viewer Space Is Sacred Quote
Pengar
Work Watch Spend Treadmill
Obama vs. Romney
Förändring
Bill Clinton
Barack Obama
It's the Economy Stupid
Världsåskådning
Medvetenhet
Vad är meningen med livet?
Identitet
Grupp vs individ
Stratifering
Enhet
Larv, Fjäril
Kris som en övergång
Tankeceller
Medveten evolution
Ömsesidig respekt
Givande
Hälsovårdskris
Politisk kris
Utbildningskris
Själviskhet
Exploatering
Negativa känslor
Girighet
Avundsjuka
Ilska
Positiva känslor
Mänsklig superorganism
Förbindelse
Solidaritet
Familj
Sociala nätverk
Samhörighet
Glädje
Vetenskap
Varför är vi här?
Naturen
Homeostas
Balans
Kritisk massa
Mänskligheten
Medvetenhet
Uppvaknande

more » « less
Video Language:
English
Duration:
01:04:00

Swedish subtitles

Incomplete

Revisions