Min desperata resa med en människosmugglare
-
0:00 - 0:03Jag är hazarer
-
0:03 - 0:06och mitt folks hemland är Afghanistan.
-
0:07 - 0:10Precis som hundratusentals
andra hazariska barn -
0:10 - 0:13föddes jag i exil.
-
0:13 - 0:17Den pågående förföljelsen
och angreppen på hazarerna -
0:17 - 0:21tvingade mina föräldrar
att lämna Afghanistan. -
0:22 - 0:26Denna förföljelse har en lång historia
som sträcker sig tillbaka till 1800-talet -
0:26 - 0:29och kung Abdur Rahmans styre.
-
0:29 - 0:34Han dödade 63 procent
av den hazariska befolkningen. -
0:35 - 0:37Han byggde minareter med deras huvuden.
-
0:37 - 0:40Många hazarer såldes som slavar,
-
0:40 - 0:46och många andra flydde
till grannländerna Iran och Pakistan. -
0:46 - 0:49Mina föräldrar flydde också till Pakistan
-
0:49 - 0:52och slog sig ner i Quetta, där jag föddes.
-
0:52 - 0:55Efter attacken den 11 september
på World Trade Center -
0:55 - 0:57fick jag chansen att åka till Afghanistan
-
0:57 - 0:59för första gången,
ihop med utländska journalister. -
0:59 - 1:03Jag var bara 18,
och jag fick jobb som tolk. -
1:03 - 1:05Efter fyra år
-
1:05 - 1:10kände jag att det var säkert nog
att flytta permanent till Afghanistan, -
1:10 - 1:15och jag jobbade där
som dokumentärfotograf -
1:15 - 1:19och jag arbetade med många historier.
-
1:19 - 1:21En av de viktigaste artiklarna jag gjorde
-
1:21 - 1:25var den om Afghanistans dansande pojkar.
-
1:25 - 1:30Det är en tragisk historia
om en vidrig tradition. -
1:30 - 1:34Den handlar om barn
som dansar för krigsherrar -
1:34 - 1:36och mäktiga män i samhället.
-
1:36 - 1:39Dessa pojkar rövas ofta bort
eller köps av sina fattiga föräldrar -
1:39 - 1:43och får börja arbeta som sexslavar.
-
1:44 - 1:46Detta är Shukur.
-
1:46 - 1:49Han kidnappades från Kabul
av en krigsherre. -
1:49 - 1:51Han togs till en annan provins
-
1:51 - 1:56där han tvingades att arbeta som sexslav
för krigsherren och hans vänner. -
1:56 - 1:59När berättelsen publicerades
i Washington Post -
1:59 - 2:01började jag ta emot dödshot
-
2:01 - 2:05och jag tvingades lämna Afghanistan
-
2:05 - 2:07precis som mina föräldrar.
-
2:07 - 2:11Tillsammans med min familj
återvände jag till Quetta. -
2:11 - 2:15Situationen i Quetta hade förändrats
dramatiskt sen jag åkte därifrån 2005. -
2:15 - 2:18Det som en gång var
en fridfull frihamn för hazarer -
2:18 - 2:23hade förvandlats till
den farligaste staden i Pakistan. -
2:23 - 2:27Hazarerna hålls instängda
på två små områden, -
2:27 - 2:32och marginaliseras på det sociala,
utbildningsmässiga och ekonomiska planet. -
2:32 - 2:33Detta är Nadir.
-
2:33 - 2:35Jag hade känt honom sedan barnsben.
-
2:35 - 2:40Han skadades när hans skåpbil
attackerades av terrorister i Quetta. -
2:40 - 2:43Han dog av sina skador senare.
-
2:43 - 2:47Omkring 1600 personer
ur den hazariska befolkningen -
2:47 - 2:51hade dödats i flera attacker,
-
2:51 - 2:56och runt 3 000 av dem hade skadats,
-
2:56 - 2:58varav många fick permanenta handikapp.
-
2:58 - 3:00Attackerna på den hazariska befolkningen
-
3:00 - 3:02blev bara värre,
-
3:02 - 3:05så det var inte förvånande
att många ville fly. -
3:05 - 3:09Efter Afghanistan, Iran och Pakistan
-
3:09 - 3:16är Australien hem för den fjärde största
hazariska gruppen i världen. -
3:16 - 3:19När tiden kom för att lämna Pakistan
-
3:19 - 3:21tycktes Australien
vara det självklara valet. -
3:21 - 3:23Av ekonomiska skäl
kunde bara en av oss åka -
3:23 - 3:25och det bestämdes att jag skulle åka,
-
3:25 - 3:28med hopp om att om jag kom fram
till mitt mål i säkerhet -
3:28 - 3:33kunde jag arbeta för att få över
resten av familjen senare. -
3:33 - 3:35Alla kände till riskerna
-
3:35 - 3:38och hur hemsk resan är,
-
3:38 - 3:42och jag mötte många som hade förlorat
familjemedlemmar eller vänner på havet. -
3:42 - 3:46Det var ett desperat beslut,
att bara lämna allting, -
3:46 - 3:50och det är inte lätt för någon
att ta det beslutet. -
3:50 - 3:52Om jag bara hade kunnat
flyga till Australien -
3:52 - 3:55hade det tagit mig
mindre än 24 timmar. -
3:55 - 3:59Men det var omöjligt att få visum.
-
3:59 - 4:01Min resa var mycket längre,
-
4:01 - 4:03mycket krångligare,
-
4:03 - 4:06och definitivt farligare:
-
4:06 - 4:09Jag flög till Thailand
-
4:09 - 4:13och reste sen på vägar och med båtar
till Malaysia och in i Indonesien, -
4:13 - 4:16och betalade folk
och smugglare längs vägen, -
4:16 - 4:19och gömde mig ofta och under lång tid
-
4:19 - 4:22och många gånger
i rädsla för att åka fast. -
4:22 - 4:27I Indonesien anslöt jag mig
till en grupp på sju asylsökande. -
4:27 - 4:29Allihopa delade vi på ett sovrum
-
4:29 - 4:33i en stad utanför Jakarta som heter Bogor.
-
4:33 - 4:35Efter en vecka i Bogor
-
4:35 - 4:39gav sig tre av mina rumskamrater iväg
på den farliga resan, -
4:39 - 4:43och vi fick höra två dagar senare
-
4:43 - 4:48att en båt i sjönöd hade sjunkit i havet
på väg mot Christmas Island. -
4:48 - 4:51Vi fick veta att våra tre rumskamrater -
Nawroz, Jaffar och Shabbir - -
4:51 - 4:53fanns bland dem.
-
4:53 - 4:56Bara Jaffar blev räddad.
-
4:56 - 4:59Shabbir och Nawroz sågs aldrig till igen.
-
4:59 - 5:01Det fick mig att tänka,
-
5:01 - 5:03gör jag rätt?
-
5:03 - 5:08Jag kom fram till att jag verkligen inte
hade något annat val än att fortsätta. -
5:08 - 5:11Några veckor senare fick vi samtalet
från människosmugglaren -
5:11 - 5:16som underrättade oss om att båten
var redo att påbörja vår resa över havet. -
5:16 - 5:19På natten fördes vi ut till huvudfartyget
-
5:19 - 5:21på en motorbåt,
-
5:21 - 5:26vi gick ombord på en gammal fiskebåt
som redan var överfull. -
5:26 - 5:28Vi var 93 personer,
-
5:28 - 5:30och alla satt under däck.
-
5:30 - 5:32Ingen tilläts vara där uppe.
-
5:32 - 5:35Vi betalade 6000 dollar var och en
-
5:35 - 5:37för den här delen av resan.
-
5:37 - 5:39Den första natten och dagen gick
utan problem, -
5:39 - 5:43men den andra natten
slog vädret om. -
5:44 - 5:47Vågor kastade runt båten
och det knakade i timret. -
5:47 - 5:52Folk under däck grät, bad
och ropade efter sina nära och kära. -
5:52 - 5:54De skrek.
-
5:54 - 5:56Det var fruktansvärt.
-
5:57 - 6:00Det var som en scen från domedagen,
-
6:00 - 6:05eller kanske som en av
de där scenerna ur Hollywoodfilmer -
6:05 - 6:08som visar hur allt faller samman
-
6:08 - 6:10och världen går under.
-
6:10 - 6:13Det hände på riktigt för oss.
-
6:14 - 6:16Vi hade inget hopp.
-
6:17 - 6:22Vår båt flöt som en tändsticksask
i vattnet utan någon som helst kontroll. -
6:24 - 6:27Vågorna var mycket högre än vår båt
-
6:27 - 6:33och vattnet forsade in snabbare
än motorpumparna kunde få ut det. -
6:33 - 6:36Alla tappade hoppet.
-
6:36 - 6:37Vi tänkte, nu är det slut.
-
6:37 - 6:39Vi såg vår död framför oss,
-
6:39 - 6:42och jag dokumenterade det.
-
6:42 - 6:44Kaptenen sa till oss
-
6:44 - 6:47att vi inte skulle klara det,
-
6:47 - 6:49vi var tvungna att vända tillbaka.
-
6:50 - 6:52Vi gick upp på däck
-
6:52 - 6:54och tände och släckte våra ficklampor
-
6:54 - 6:59för att någon passerande båt
skulle lägga märke till oss. -
6:59 - 7:07Vi försökte kalla uppmärksamheten till oss
genom att vifta med flytvästar och låta. -
7:07 - 7:10Till slut lyckades vi ta oss
till en liten ö. -
7:10 - 7:13Vår båt kastades mot klipporna,
-
7:13 - 7:15jag gled ner i vattnet
-
7:15 - 7:20och förstörde min kamera,
det jag hade dokumenterat. -
7:20 - 7:25Men som tur var överlevde minneskortet.
-
7:25 - 7:27Det var en tät skog.
-
7:27 - 7:33Vi delade upp oss i många grupper
medan vi diskuterade vad vi skulle göra. -
7:33 - 7:35Alla var rädda och förvirrade.
-
7:35 - 7:39Sen, efter en natt på stranden,
-
7:39 - 7:41hittade vi en brygga och kokosnötter.
-
7:41 - 7:44Vi ropade in en båt
från ett närliggande hotellcenter, -
7:44 - 7:48och sen överlämnades vi snabbt
till den indonesiska sjöpolisen. -
7:50 - 7:52På Serang Detention Center
-
7:52 - 7:57kom en tjänsteman
och kroppsvisiterade oss förstulet. -
7:57 - 8:01Han tog våra mobiler,
mina 300 dollar i kontanter, -
8:01 - 8:04våra skor så att vi inte
skulle kunna rymma, -
8:04 - 8:10men vi höll vakterna under uppsikt
och iakttog deras rörelser, -
8:10 - 8:14och runt kl 4 på morgonen,
när de satt runt en eld, -
8:14 - 8:17tog vi ner två glasrutor
från ett fönster som vette utåt -
8:17 - 8:19och smög ut.
-
8:19 - 8:21Vi klättrade upp i ett träd
nära yttermuren -
8:21 - 8:24som var täckt med glasskärvor.
-
8:24 - 8:26Vi lade en kudde över den
-
8:26 - 8:30och virade in våra överarmar med lakan
-
8:30 - 8:32och klättrade över muren
-
8:32 - 8:34och sprang iväg utan skor.
-
8:35 - 8:37Jag var fri,
-
8:37 - 8:40med en osäker framtid,
-
8:40 - 8:42utan pengar.
-
8:43 - 8:49Det enda jag hade var mitt minneskort
med bilderna och fotomaterialet. -
8:49 - 8:52När min dokumentär
sändes på SBS Dateline -
8:52 - 8:55fick många av mina vänner
reda på min situation -
8:55 - 8:56och försökte hjälpa mig.
-
8:56 - 9:00De lät mig inte ta någon annan båt
och riskera livet igen. -
9:00 - 9:03Jag bestämde mig även för
att stanna i Indonesien och försöka -
9:03 - 9:05få mitt fall behandlat av UNHCR.
-
9:05 - 9:09men jag var jätterädd
att jag skulle behöva stanna i Indonesien -
9:09 - 9:12i många år utan något att göra
och utan att kunna arbeta, -
9:12 - 9:15som alla andra asylsökande.
-
9:16 - 9:19Men det råkade bli
lite annorlunda för mig. -
9:22 - 9:24Jag hade tur.
-
9:24 - 9:28Mina kontakter jobbade för att mitt
fall skulle påskyndas genom UNHCR -
9:28 - 9:33och jag omflyttades
till Australien i maj 2013. -
9:33 - 9:37Alla asylsökande har inte
den tur som jag har haft. -
9:37 - 9:43Det är väldigt svårt att leva ett liv
med ett osäkert öde, i limbo. -
9:46 - 9:48Frågan om de asylsökande i Australien
-
9:48 - 9:51har blivit så extremt politiserad
-
9:51 - 9:54att den förlorat sitt mänskliga ansikte.
-
9:54 - 10:00De asylsökande har demoniserats
och sen presenterats för folket. -
10:00 - 10:05Jag hoppas att min berättelse
och andra hazarers berättelser -
10:05 - 10:08ska människor ge en inblick i
-
10:08 - 10:12hur de här personerna lider
i sina hemländer -
10:14 - 10:16och hur de lider,
-
10:16 - 10:21varför de riskerar sina liv
för att söka asyl. -
10:21 - 10:22Tack.
-
10:22 - 10:24(Applåder)
- Title:
- Min desperata resa med en människosmugglare
- Speaker:
- Barat Ali Batoor
- Description:
-
Bildjournalisten Barat Ali Batoor bodde i Afghanistan - ända tills hans riskabla arbete tvingade honom att lämna landet. Men för Batoor, som tillhör en utträngd etnisk grupp som kallas hazarer, visade det sig farligt att flytta hem till Pakistan också. Och att hitta en trygg plats var inte så lätt som att köpa sig en flygbiljett. Istället tvingades han betala en människosmugglare och bli en del av del dödliga tidvattenvåg av migranter som söker asyl via båt. Han dokumenterar den hemska sjöresan med starka bilder.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 10:37
Annika Bidner approved Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for My desperate journey with a human smuggler |
Annika Bidner
Jag backade tillbaka till Edits sista version eftersom Jeff är ny och alla nya behöver översätta ett antal föredrag innan de kan granska.