1 00:00:00,462 --> 00:00:02,552 Jag är hazarer 2 00:00:02,552 --> 00:00:06,356 och mitt folks hemland är Afghanistan. 3 00:00:07,101 --> 00:00:10,400 Precis som hundratusentals andra hazariska barn 4 00:00:10,400 --> 00:00:13,164 föddes jag i exil. 5 00:00:13,164 --> 00:00:17,366 Den pågående förföljelsen och angreppen på hazarerna 6 00:00:17,366 --> 00:00:20,877 tvingade mina föräldrar att lämna Afghanistan. 7 00:00:21,963 --> 00:00:26,374 Denna förföljelse har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1800-talet 8 00:00:26,374 --> 00:00:29,301 och kung Abdur Rahmans styre. 9 00:00:29,301 --> 00:00:34,298 Han dödade 63 procent av den hazariska befolkningen. 10 00:00:34,597 --> 00:00:37,304 Han byggde minareter med deras huvuden. 11 00:00:37,304 --> 00:00:39,651 Många hazarer såldes som slavar, 12 00:00:39,651 --> 00:00:45,834 och många andra flydde till grannländerna Iran och Pakistan. 13 00:00:45,834 --> 00:00:48,730 Mina föräldrar flydde också till Pakistan 14 00:00:48,730 --> 00:00:51,916 och slog sig ner i Quetta, där jag föddes. 15 00:00:51,916 --> 00:00:54,647 Efter attacken den 11 september på World Trade Center 16 00:00:54,647 --> 00:00:56,645 fick jag chansen att åka till Afghanistan 17 00:00:56,645 --> 00:00:59,073 för första gången, ihop med utländska journalister. 18 00:00:59,073 --> 00:01:02,543 Jag var bara 18, och jag fick jobb som tolk. 19 00:01:02,810 --> 00:01:05,213 Efter fyra år 20 00:01:05,213 --> 00:01:09,903 kände jag att det var säkert nog att flytta permanent till Afghanistan, 21 00:01:09,903 --> 00:01:14,523 och jag jobbade där som dokumentärfotograf 22 00:01:14,523 --> 00:01:18,509 och jag arbetade med många historier. 23 00:01:18,509 --> 00:01:21,373 En av de viktigaste artiklarna jag gjorde 24 00:01:21,373 --> 00:01:24,805 var den om Afghanistans dansande pojkar. 25 00:01:25,247 --> 00:01:30,211 Det är en tragisk historia om en vidrig tradition. 26 00:01:30,211 --> 00:01:33,722 Den handlar om barn som dansar för krigsherrar 27 00:01:33,722 --> 00:01:35,801 och mäktiga män i samhället. 28 00:01:35,801 --> 00:01:39,460 Dessa pojkar rövas ofta bort eller köps av sina fattiga föräldrar 29 00:01:39,482 --> 00:01:42,967 och får börja arbeta som sexslavar. 30 00:01:43,627 --> 00:01:45,731 Detta är Shukur. 31 00:01:45,731 --> 00:01:49,400 Han kidnappades från Kabul av en krigsherre. 32 00:01:49,400 --> 00:01:51,372 Han togs till en annan provins 33 00:01:51,372 --> 00:01:56,133 där han tvingades att arbeta som sexslav för krigsherren och hans vänner. 34 00:01:56,133 --> 00:01:59,058 När berättelsen publicerades i Washington Post 35 00:01:59,058 --> 00:02:01,380 började jag ta emot dödshot 36 00:02:01,380 --> 00:02:04,738 och jag tvingades lämna Afghanistan 37 00:02:04,738 --> 00:02:07,150 precis som mina föräldrar. 38 00:02:07,150 --> 00:02:10,792 Tillsammans med min familj återvände jag till Quetta. 39 00:02:10,792 --> 00:02:15,244 Situationen i Quetta hade förändrats dramatiskt sen jag åkte därifrån 2005. 40 00:02:15,244 --> 00:02:18,167 Det som en gång var en fridfull frihamn för hazarer 41 00:02:18,167 --> 00:02:23,181 hade förvandlats till den farligaste staden i Pakistan. 42 00:02:23,181 --> 00:02:27,176 Hazarerna hålls instängda på två små områden, 43 00:02:27,176 --> 00:02:31,809 och marginaliseras på det sociala, utbildningsmässiga och ekonomiska planet. 44 00:02:31,809 --> 00:02:33,229 Detta är Nadir. 45 00:02:33,229 --> 00:02:35,156 Jag hade känt honom sedan barnsben. 46 00:02:35,156 --> 00:02:39,645 Han skadades när hans skåpbil attackerades av terrorister i Quetta. 47 00:02:39,645 --> 00:02:43,221 Han dog av sina skador senare. 48 00:02:43,221 --> 00:02:47,006 Omkring 1600 personer ur den hazariska befolkningen 49 00:02:47,006 --> 00:02:50,629 hade dödats i flera attacker, 50 00:02:50,629 --> 00:02:55,527 och runt 3 000 av dem hade skadats, 51 00:02:55,527 --> 00:02:58,188 varav många fick permanenta handikapp. 52 00:02:58,188 --> 00:03:00,176 Attackerna på den hazariska befolkningen 53 00:03:00,176 --> 00:03:01,851 blev bara värre, 54 00:03:01,851 --> 00:03:04,908 så det var inte förvånande att många ville fly. 55 00:03:04,908 --> 00:03:09,478 Efter Afghanistan, Iran och Pakistan 56 00:03:09,478 --> 00:03:16,082 är Australien hem för den fjärde största hazariska gruppen i världen. 57 00:03:16,082 --> 00:03:18,791 När tiden kom för att lämna Pakistan 58 00:03:18,791 --> 00:03:21,091 tycktes Australien vara det självklara valet. 59 00:03:21,091 --> 00:03:23,088 Av ekonomiska skäl kunde bara en av oss åka 60 00:03:23,088 --> 00:03:24,946 och det bestämdes att jag skulle åka, 61 00:03:24,946 --> 00:03:28,019 med hopp om att om jag kom fram till mitt mål i säkerhet 62 00:03:28,019 --> 00:03:32,988 kunde jag arbeta för att få över resten av familjen senare. 63 00:03:32,991 --> 00:03:34,870 Alla kände till riskerna 64 00:03:34,870 --> 00:03:37,842 och hur hemsk resan är, 65 00:03:37,842 --> 00:03:42,176 och jag mötte många som hade förlorat familjemedlemmar eller vänner på havet. 66 00:03:42,176 --> 00:03:46,495 Det var ett desperat beslut, att bara lämna allting, 67 00:03:46,495 --> 00:03:49,680 och det är inte lätt för någon att ta det beslutet. 68 00:03:49,680 --> 00:03:51,866 Om jag bara hade kunnat flyga till Australien 69 00:03:51,866 --> 00:03:54,700 hade det tagit mig mindre än 24 timmar. 70 00:03:54,700 --> 00:03:58,576 Men det var omöjligt att få visum. 71 00:03:58,576 --> 00:04:00,689 Min resa var mycket längre, 72 00:04:00,689 --> 00:04:02,943 mycket krångligare, 73 00:04:02,943 --> 00:04:05,989 och definitivt farligare: 74 00:04:05,989 --> 00:04:08,631 Jag flög till Thailand 75 00:04:08,631 --> 00:04:13,429 och reste sen på vägar och med båtar till Malaysia och in i Indonesien, 76 00:04:13,429 --> 00:04:15,844 och betalade folk och smugglare längs vägen, 77 00:04:15,844 --> 00:04:18,604 och gömde mig ofta och under lång tid 78 00:04:18,604 --> 00:04:22,190 och många gånger i rädsla för att åka fast. 79 00:04:22,190 --> 00:04:26,687 I Indonesien anslöt jag mig till en grupp på sju asylsökande. 80 00:04:26,687 --> 00:04:29,241 Allihopa delade vi på ett sovrum 81 00:04:29,241 --> 00:04:33,119 i en stad utanför Jakarta som heter Bogor. 82 00:04:33,119 --> 00:04:35,419 Efter en vecka i Bogor 83 00:04:35,419 --> 00:04:38,868 gav sig tre av mina rumskamrater iväg på den farliga resan, 84 00:04:38,868 --> 00:04:42,700 och vi fick höra två dagar senare 85 00:04:42,700 --> 00:04:47,506 att en båt i sjönöd hade sjunkit i havet på väg mot Christmas Island. 86 00:04:47,506 --> 00:04:51,267 Vi fick veta att våra tre rumskamrater - Nawroz, Jaffar och Shabbir - 87 00:04:51,267 --> 00:04:53,218 fanns bland dem. 88 00:04:53,218 --> 00:04:55,656 Bara Jaffar blev räddad. 89 00:04:55,656 --> 00:04:59,249 Shabbir och Nawroz sågs aldrig till igen. 90 00:04:59,249 --> 00:05:00,898 Det fick mig att tänka, 91 00:05:00,898 --> 00:05:02,865 gör jag rätt? 92 00:05:03,308 --> 00:05:07,515 Jag kom fram till att jag verkligen inte hade något annat val än att fortsätta. 93 00:05:07,515 --> 00:05:11,370 Några veckor senare fick vi samtalet från människosmugglaren 94 00:05:11,370 --> 00:05:16,060 som underrättade oss om att båten var redo att påbörja vår resa över havet. 95 00:05:16,060 --> 00:05:18,940 På natten fördes vi ut till huvudfartyget 96 00:05:18,940 --> 00:05:20,588 på en motorbåt, 97 00:05:20,588 --> 00:05:25,603 vi gick ombord på en gammal fiskebåt som redan var överfull. 98 00:05:25,603 --> 00:05:27,693 Vi var 93 personer, 99 00:05:27,693 --> 00:05:29,666 och alla satt under däck. 100 00:05:29,666 --> 00:05:31,919 Ingen tilläts vara där uppe. 101 00:05:31,919 --> 00:05:35,077 Vi betalade 6000 dollar var och en 102 00:05:35,077 --> 00:05:37,166 för den här delen av resan. 103 00:05:37,166 --> 00:05:39,395 Den första natten och dagen gick utan problem, 104 00:05:39,395 --> 00:05:42,623 men den andra natten slog vädret om. 105 00:05:43,513 --> 00:05:47,128 Vågor kastade runt båten och det knakade i timret. 106 00:05:47,128 --> 00:05:51,910 Folk under däck grät, bad och ropade efter sina nära och kära. 107 00:05:51,910 --> 00:05:53,652 De skrek. 108 00:05:53,652 --> 00:05:55,811 Det var fruktansvärt. 109 00:05:56,851 --> 00:05:59,758 Det var som en scen från domedagen, 110 00:05:59,758 --> 00:06:04,583 eller kanske som en av de där scenerna ur Hollywoodfilmer 111 00:06:04,583 --> 00:06:07,788 som visar hur allt faller samman 112 00:06:07,788 --> 00:06:10,225 och världen går under. 113 00:06:10,225 --> 00:06:12,849 Det hände på riktigt för oss. 114 00:06:14,029 --> 00:06:16,318 Vi hade inget hopp. 115 00:06:17,192 --> 00:06:22,130 Vår båt flöt som en tändsticksask i vattnet utan någon som helst kontroll. 116 00:06:23,736 --> 00:06:26,618 Vågorna var mycket högre än vår båt 117 00:06:27,428 --> 00:06:32,655 och vattnet forsade in snabbare än motorpumparna kunde få ut det. 118 00:06:32,655 --> 00:06:35,511 Alla tappade hoppet. 119 00:06:35,511 --> 00:06:37,490 Vi tänkte, nu är det slut. 120 00:06:37,490 --> 00:06:39,496 Vi såg vår död framför oss, 121 00:06:39,496 --> 00:06:41,661 och jag dokumenterade det. 122 00:06:41,938 --> 00:06:44,219 Kaptenen sa till oss 123 00:06:44,219 --> 00:06:46,586 att vi inte skulle klara det, 124 00:06:46,586 --> 00:06:49,052 vi var tvungna att vända tillbaka. 125 00:06:49,767 --> 00:06:51,834 Vi gick upp på däck 126 00:06:51,834 --> 00:06:54,366 och tände och släckte våra ficklampor 127 00:06:54,366 --> 00:06:59,265 för att någon passerande båt skulle lägga märke till oss. 128 00:06:59,265 --> 00:07:06,649 Vi försökte kalla uppmärksamheten till oss genom att vifta med flytvästar och låta. 129 00:07:07,259 --> 00:07:10,084 Till slut lyckades vi ta oss till en liten ö. 130 00:07:10,084 --> 00:07:13,335 Vår båt kastades mot klipporna, 131 00:07:13,335 --> 00:07:15,378 jag gled ner i vattnet 132 00:07:15,378 --> 00:07:19,695 och förstörde min kamera, det jag hade dokumenterat. 133 00:07:19,695 --> 00:07:24,791 Men som tur var överlevde minneskortet. 134 00:07:24,791 --> 00:07:27,206 Det var en tät skog. 135 00:07:27,206 --> 00:07:32,965 Vi delade upp oss i många grupper medan vi diskuterade vad vi skulle göra. 136 00:07:32,965 --> 00:07:35,333 Alla var rädda och förvirrade. 137 00:07:35,333 --> 00:07:38,630 Sen, efter en natt på stranden, 138 00:07:38,630 --> 00:07:41,253 hittade vi en brygga och kokosnötter. 139 00:07:41,253 --> 00:07:44,249 Vi ropade in en båt från ett närliggande hotellcenter, 140 00:07:44,249 --> 00:07:48,498 och sen överlämnades vi snabbt till den indonesiska sjöpolisen. 141 00:07:49,998 --> 00:07:52,100 På Serang Detention Center 142 00:07:52,100 --> 00:07:56,506 kom en tjänsteman och kroppsvisiterade oss förstulet. 143 00:07:56,878 --> 00:08:00,526 Han tog våra mobiler, mina 300 dollar i kontanter, 144 00:08:00,526 --> 00:08:03,628 våra skor så att vi inte skulle kunna rymma, 145 00:08:03,628 --> 00:08:09,999 men vi höll vakterna under uppsikt och iakttog deras rörelser, 146 00:08:09,999 --> 00:08:13,842 och runt kl 4 på morgonen, när de satt runt en eld, 147 00:08:13,842 --> 00:08:17,066 tog vi ner två glasrutor från ett fönster som vette utåt 148 00:08:17,066 --> 00:08:18,715 och smög ut. 149 00:08:18,715 --> 00:08:21,434 Vi klättrade upp i ett träd nära yttermuren 150 00:08:21,434 --> 00:08:23,964 som var täckt med glasskärvor. 151 00:08:23,964 --> 00:08:26,043 Vi lade en kudde över den 152 00:08:26,043 --> 00:08:29,573 och virade in våra överarmar med lakan 153 00:08:29,573 --> 00:08:31,671 och klättrade över muren 154 00:08:31,671 --> 00:08:34,453 och sprang iväg utan skor. 155 00:08:35,078 --> 00:08:37,207 Jag var fri, 156 00:08:37,207 --> 00:08:39,924 med en osäker framtid, 157 00:08:39,924 --> 00:08:41,734 utan pengar. 158 00:08:42,734 --> 00:08:48,858 Det enda jag hade var mitt minneskort med bilderna och fotomaterialet. 159 00:08:48,858 --> 00:08:52,275 När min dokumentär sändes på SBS Dateline 160 00:08:52,275 --> 00:08:54,854 fick många av mina vänner reda på min situation 161 00:08:54,854 --> 00:08:56,450 och försökte hjälpa mig. 162 00:08:56,450 --> 00:08:59,788 De lät mig inte ta någon annan båt och riskera livet igen. 163 00:08:59,788 --> 00:09:02,643 Jag bestämde mig även för att stanna i Indonesien och försöka 164 00:09:02,643 --> 00:09:04,953 få mitt fall behandlat av UNHCR. 165 00:09:04,953 --> 00:09:08,807 men jag var jätterädd att jag skulle behöva stanna i Indonesien 166 00:09:08,807 --> 00:09:12,461 i många år utan något att göra och utan att kunna arbeta, 167 00:09:12,461 --> 00:09:14,968 som alla andra asylsökande. 168 00:09:15,706 --> 00:09:18,930 Men det råkade bli lite annorlunda för mig. 169 00:09:22,190 --> 00:09:23,923 Jag hade tur. 170 00:09:23,923 --> 00:09:28,381 Mina kontakter jobbade för att mitt fall skulle påskyndas genom UNHCR 171 00:09:28,381 --> 00:09:32,729 och jag omflyttades till Australien i maj 2013. 172 00:09:32,729 --> 00:09:37,298 Alla asylsökande har inte den tur som jag har haft. 173 00:09:37,298 --> 00:09:43,368 Det är väldigt svårt att leva ett liv med ett osäkert öde, i limbo. 174 00:09:45,658 --> 00:09:48,119 Frågan om de asylsökande i Australien 175 00:09:48,119 --> 00:09:51,137 har blivit så extremt politiserad 176 00:09:51,137 --> 00:09:53,821 att den förlorat sitt mänskliga ansikte. 177 00:09:53,821 --> 00:09:59,689 De asylsökande har demoniserats och sen presenterats för folket. 178 00:10:00,372 --> 00:10:04,587 Jag hoppas att min berättelse och andra hazarers berättelser 179 00:10:04,587 --> 00:10:07,960 ska människor ge en inblick i 180 00:10:07,960 --> 00:10:12,261 hur de här personerna lider i sina hemländer 181 00:10:14,071 --> 00:10:16,180 och hur de lider, 182 00:10:16,180 --> 00:10:20,916 varför de riskerar sina liv för att söka asyl. 183 00:10:20,916 --> 00:10:22,426 Tack. 184 00:10:22,426 --> 00:10:23,665 (Applåder)