Return to Video

Självmordssyrsor, kackerlackszombier och andra parasithistorier

  • 0:01 - 0:03
    En hjord med gnuer, ett fiskstim,
  • 0:03 - 0:05
    en flock med fåglar.
  • 0:05 - 0:07
    Många djur samlas i stora grupper
  • 0:07 - 0:09
    vilket är bland de vackraste skådespelen
  • 0:09 - 0:11
    i naturen.
  • 0:11 - 0:13
    Men varför formeras dessa grupper?
  • 0:13 - 0:15
    De vanligaste svaren är saker som
  • 0:15 - 0:18
    att söka skydd bland många
    eller jaga i flock
  • 0:18 - 0:20
    eller att samlas för parning,
  • 0:20 - 0:22
    och alla dessa förklaringar,
  • 0:22 - 0:23
    ofta sanna,
  • 0:23 - 0:26
    gör ett stort antagande om djurs beteende,
  • 0:26 - 0:30
    att djuren har kontroll
    över sitt eget handlande,
  • 0:30 - 0:32
    att de har makt över sin egen kropp.
  • 0:32 - 0:35
    Och så är ofta inte fallet.
  • 0:35 - 0:38
    Här är Artemia, ett
    litet kräftdjur.
  • 0:38 - 0:41
    Du känner kanske till den bättre
    under namnet Sea Monkey.
  • 0:41 - 0:43
    Den är liten och lever vanligtvis ensam,
  • 0:43 - 0:46
    men de kan samlas
    i dessa stora röda svärmar
  • 0:46 - 0:48
    som sträcker sig metervis,
  • 0:48 - 0:51
    och dessa formas på grund av en parasit.
  • 0:51 - 0:54
    Dessa kräftor är infekterade
    med en bandmask.
  • 0:54 - 0:56
    En bandmask är enkelt sagt, en lång tarm
  • 0:56 - 0:59
    med genitalier i ena änden
    och en mun med hullingar i andra.
  • 0:59 - 1:02
    Som frilansjournalist
    sympatiserar jag med det.
  • 1:02 - 1:04
    (Skratt)
  • 1:04 - 1:07
    Bandmasken suger näring
    från Artemians kropp,
  • 1:07 - 1:09
    men den gör också andra saker.
  • 1:09 - 1:10
    Den kastrerar dem,
  • 1:10 - 1:15
    den ändrar deras färg
    från genomskinlig till klarröd,
  • 1:15 - 1:17
    den gör att de lever längre,
  • 1:17 - 1:19
    och som biologen Nicolas Rode har funnit,
  • 1:19 - 1:22
    får det dem att simma i grupper.
  • 1:22 - 1:26
    Varför? Eftersom bandmasken,
    likt många andra parasiter,
  • 1:26 - 1:27
    har en komplicerad livscykel
  • 1:27 - 1:30
    som involverar många olika värdar.
  • 1:30 - 1:32
    Kräftdjuret är endast ett steg på resan.
  • 1:32 - 1:35
    Dess ultimata destination är den här,
  • 1:35 - 1:37
    den större flamingon.
  • 1:37 - 1:40
    Det är bara i en flamingo som
    bandmasken kan reproducera sig,
  • 1:40 - 1:43
    så för att komma dit,
    manipulerar de sina kräftvärdar
  • 1:43 - 1:46
    till att bilda dessa
    iögonfallande färgade svärmar
  • 1:46 - 1:49
    som är lättare för flamingon
  • 1:49 - 1:50
    att upptäcka och att sluka,
  • 1:50 - 1:53
    och det är hemligheten
    bakom Artemia-svärmarna.
  • 1:53 - 1:55
    De är inte sociala av fri vilja,
  • 1:55 - 1:57
    det är för att de är kontrollerade.
  • 1:57 - 1:59
    Det är inte säkert att vara i en svärm.
  • 1:59 - 2:01
    Det är raka motsatsen.
  • 2:01 - 2:04
    Bandmasken kapar deras hjärna och kroppar,
  • 2:04 - 2:05
    gör dem till transportmedel
  • 2:05 - 2:09
    för att komma in i en flamingo.
  • 2:09 - 2:11
    Och här är ett annat exempel
  • 2:11 - 2:13
    av parasitisk manipulation.
  • 2:13 - 2:16
    Det här är en självmordssyrsa.
  • 2:16 - 2:20
    Den har svalt larven från en tagelmask,
  • 2:20 - 2:22
    eller "björntråd".
  • 2:22 - 2:23
    Masken växer till färdig storlek
  • 2:23 - 2:24
    inuti den,
  • 2:24 - 2:27
    men den behöver komma ner
    i vatten för att kunna para sig,
  • 2:27 - 2:29
    och det gör den genom
    att utsöndra proteiner
  • 2:29 - 2:31
    som påverkar syrsans hjärna
  • 2:31 - 2:33
    och får den att bete sig underligt.
  • 2:33 - 2:35
    När syrsan närmar sig vatten,
  • 2:35 - 2:37
    som den här bassängen,
  • 2:37 - 2:39
    hoppar den i och drunknar,
  • 2:39 - 2:41
    och masken slingrar sig ut
  • 2:41 - 2:44
    ur självmordsliket.
  • 2:45 - 2:47
    Syrsor är riktigt rymliga. Vem anade det?
  • 2:48 - 2:52
    Bandmaskar och tagelmaskar
    är inte de enda.
  • 2:52 - 2:53
    De är bara två, av en hel kavalkad,
  • 2:53 - 2:55
    av sinneskontrollerande parasiter,
  • 2:55 - 2:59
    av svampar, virus, maskar
    och insekter och annat
  • 2:59 - 3:02
    som alla specialiserar sig
    på att omstörta och ta över
  • 3:02 - 3:04
    viljan hos sin värd.
  • 3:04 - 3:06
    Jag hörde först talas om detta levnadssätt
  • 3:06 - 3:08
    genom David Attenboroughs "Trial of Life"
  • 3:08 - 3:10
    för cirka 20 år sedan,
  • 3:10 - 3:12
    och senare genom en underbar bok,
  • 3:12 - 3:14
    "Parasite Rex", skriven av
    min vän Carl Zimmer.
  • 3:14 - 3:17
    Och jag har skrivit
    om dessa varelser sedan dess.
  • 3:17 - 3:19
    Få ämnen inom biologi
    trollbinder mig mer.
  • 3:19 - 3:23
    Det är som om parasiterna
    har tagit över min egen hjärna.
  • 3:23 - 3:26
    De är trots allt alltid spännande
  • 3:26 - 3:27
    och förtjusande makabra.
  • 3:27 - 3:28
    När du skriver om parasiter,
  • 3:28 - 3:31
    svämmar ditt lexikon över
    med fraser som "slukad levande"
  • 3:31 - 3:34
    och "spränger sig ut ur dess kropp".
  • 3:34 - 3:35
    (Skratt)
  • 3:35 - 3:36
    Men det är mer än det.
  • 3:36 - 3:39
    Jag är författare, och kollegor i publiken
  • 3:39 - 3:41
    vet att vi älskar historier.
  • 3:41 - 3:44
    Parasiter bjuder oss att motstå tjusningen
  • 3:44 - 3:45
    med förutsägbara historier.
  • 3:45 - 3:48
    Deras värld består av
    oväntade vändningar
  • 3:48 - 3:51
    och överraskande förklaringar.
  • 3:51 - 3:53
    Varför, till exempel,
  • 3:53 - 3:55
    börjar den här fjärilslarven
  • 3:55 - 3:57
    våldsamt kasta sig fram och tillbaka
  • 3:57 - 3:59
    när en annan insekt kommer nära den
  • 3:59 - 4:01
    och den vita puppan, som den verkar
  • 4:01 - 4:02
    stå vakt över?
  • 4:02 - 4:05
    Vaktar den kanske sina syskon?
  • 4:05 - 4:07
    Nej.
  • 4:07 - 4:08
    Fjärilslarven blev attackerad
  • 4:08 - 4:11
    av en parasitstekel, som la ägg inuti den.
  • 4:11 - 4:13
    De kläcktes, för att därefter
  • 4:13 - 4:14
    sluka larven levande
  • 4:14 - 4:16
    och spränga sig ut ur dess kropp.
  • 4:16 - 4:18
    Ni förstår vad jag menar?
  • 4:18 - 4:21
    Men larven dog inte.
  • 4:21 - 4:24
    Några av steklarna verkade dröja sig kvar
  • 4:24 - 4:27
    för att få den att vakta deras syskon
  • 4:27 - 4:29
    vilka håller på att omvandlas
  • 4:29 - 4:31
    till vuxna i dessa kokonger.
  • 4:31 - 4:34
    Fjärilslarven är en
    "head-bangande" zombielivvakt,
  • 4:34 - 4:35
    som försvarar avkomman
  • 4:35 - 4:38
    från varelsen som dödade den.
  • 4:38 - 4:40
    (Applåder)
  • 4:42 - 4:46
    Vi har massor att gå igenom.
    Jag har endast 13 minuter. (Skratt)
  • 4:46 - 4:48
    Nu försöker nog några av er
  • 4:48 - 4:50
    desperat famla efter tröst
  • 4:50 - 4:52
    i hopp om att detta är något ovanligt
  • 4:52 - 4:54
    i naturen, att de är undantag,
  • 4:54 - 4:56
    och den ståndpunkten är begriplig,
  • 4:56 - 4:58
    eftersom parasiter
    av naturen är ganska små
  • 4:58 - 5:00
    och tillbringar lång tid
  • 5:00 - 5:02
    inuti andras kroppar.
  • 5:03 - 5:04
    De är lätta att förbise,
  • 5:04 - 5:07
    men det betyder inte
    att de är oviktiga.
  • 5:07 - 5:09
    För några år sedan
    tog en man, Kevin Lafferty,
  • 5:09 - 5:12
    med sig en grupp forskare
    till tre flodmynningar i Kalifornien
  • 5:12 - 5:14
    och de vägde, dissekerade
  • 5:14 - 5:16
    och noterade allt de kunde hitta.
  • 5:16 - 5:17
    och det de fann,
  • 5:17 - 5:20
    var parasiter i extrema mängder.
  • 5:21 - 5:23
    Speciellt vanliga var sugmaskar,
  • 5:23 - 5:25
    små maskar, specialiserade
    på att kastrera sina värdar,
  • 5:25 - 5:28
    som den här otursamma snäckan.
  • 5:28 - 5:31
    En ensam sugmask är liten, mikroskopisk,
  • 5:31 - 5:33
    men sammanlagt vägde de lika mycket
  • 5:33 - 5:35
    som all fisk i flodmynningarna
  • 5:35 - 5:38
    och 3 till 9 gånger så mycket
    som alla fåglarna.
  • 5:38 - 5:41
    Och tänk på tagelmasken som jag visade er,
  • 5:41 - 5:42
    syrsagrejen?
  • 5:42 - 5:44
    En japansk forskare, Takuya Sato,
  • 5:44 - 5:46
    kom fram till, att i en flod,
  • 5:46 - 5:48
    drev de ner så många syrsor och
  • 5:48 - 5:49
    gräshoppor i vattnet
  • 5:49 - 5:51
    att de drunknade insekterna
  • 5:51 - 5:55
    utgjorde cirka 60 procent
    av födan för den lokala öringen.
  • 5:55 - 5:58
    Manipulation är inte ovanligt.
  • 5:58 - 6:00
    Det är en viktig och vanlig del
  • 6:00 - 6:02
    av världen omkring oss,
  • 6:02 - 6:03
    och forskare har funnit
  • 6:03 - 6:06
    hundratals exempel på sådana manipulatörer
  • 6:06 - 6:08
    och mer spännande, de börjar förstå
  • 6:08 - 6:12
    exakt hur dessa varelser
    kontrollerar sin värd.
  • 6:12 - 6:15
    Och detta är ett av mina favoritexempel.
  • 6:15 - 6:17
    Det här är Ampulex compressa,
  • 6:17 - 6:20
    en smaragdskimrande "Kackerlacksstekel".
  • 6:20 - 6:22
    och det är allmänt vedertaget
  • 6:22 - 6:24
    att när en av dessa steklar
  • 6:24 - 6:25
    har befruktade ägg,
  • 6:25 - 6:28
    har den behov av en kackerlacka.
  • 6:28 - 6:29
    När hon hittar en,
  • 6:29 - 6:31
    hugger hon den med sin gadd
  • 6:31 - 6:33
    som också är ett känselorgan.
  • 6:33 - 6:35
    Den här upptäckten blev känd
    för tre veckor sedan.
  • 6:35 - 6:38
    Hon hugger den med gadden,
    som är ett organ
  • 6:38 - 6:39
    utrustad med små känselknölar,
  • 6:39 - 6:42
    som möjliggör för henne
    att urskilja olika texturer
  • 6:42 - 6:44
    av kackerlackans hjärna.
  • 6:44 - 6:47
    Så likt en person,
    som blint rotar runt i en väska,
  • 6:47 - 6:50
    hittar hon hjärnan
    och injicerar gift i den
  • 6:50 - 6:53
    i två specifika nervcentra.
  • 6:54 - 6:57
    De israeliska forskarna,
    Frederic Libersat och Ram Gal,
  • 6:57 - 7:01
    fann att giftet är
    ett mycket specifikt kemiskt vapen.
  • 7:01 - 7:03
    Det varken dödar kackerlackan
    eller bedövar den.
  • 7:03 - 7:06
    Kackerlackan skulle kunna gå sin väg
  • 7:06 - 7:08
    eller flyga eller springa
    om den skulle vilja,
  • 7:08 - 7:10
    men den väljer att inte göra det
  • 7:10 - 7:14
    eftersom giftet sätter stopp
    för motivationen att gå
  • 7:14 - 7:15
    och endast det.
  • 7:15 - 7:18
    Stekeln klickar i princip ur
    "fly-från-faran-rutan"
  • 7:18 - 7:20
    i kackerlackans operativsystem,
  • 7:20 - 7:24
    vilket gör att hon kan
    leda sitt hjälplösa offer
  • 7:24 - 7:26
    till sin håla med dess antenn
  • 7:26 - 7:28
    likt en person som är ute
    och går med en hund.
  • 7:28 - 7:30
    Väl där, lägger hon ägg i den,
  • 7:30 - 7:32
    ägg kläcks, äts levande,
    sprängs ut ur kroppen
  • 7:32 - 7:34
    Bla, bla bla, ni kan rutinen.
  • 7:34 - 7:38
    (Skratt) (Applåder)
  • 7:38 - 7:41
    Jag hävdar, att när den väl är stungen,
  • 7:41 - 7:43
    är kackerlackan inte längre
    en kackerlacka.
  • 7:43 - 7:45
    Den är mer en förlängning av stekeln.
  • 7:45 - 7:48
    precis som att syrsan var en
    förlängning av tagelmasken.
  • 7:48 - 7:51
    Värddjuret kommer varken
    att överleva eller föröka sig.
  • 7:51 - 7:52
    De har samma kontroll över sitt öde
  • 7:52 - 7:54
    som min bil.
  • 7:54 - 7:56
    När parasiten väl kommit in,
  • 7:56 - 7:58
    har värden ingen talan.
  • 7:58 - 8:00
    Människor är förstås
  • 8:00 - 8:02
    inte främmande för manipulation.
  • 8:02 - 8:04
    Vi tar droger för att ändra
    kemin i våra hjärnor
  • 8:04 - 8:05
    som ändrar humöret
  • 8:05 - 8:09
    och vad är argument
    eller reklam eller storslagna idéer,
  • 8:09 - 8:13
    om inte ett försök att influera
    någon annans sinne?
  • 8:13 - 8:14
    Men våra försök att göra detta
  • 8:14 - 8:16
    är grova och klumpiga jämfört
  • 8:16 - 8:19
    med parasitens finjusterade,
    specifika metoder.
  • 8:19 - 8:22
    Don Draper önskar nog
    att han var lika elegant
  • 8:22 - 8:25
    med precision som den
    smaragdfärgade kackerlacksstekeln.
  • 8:26 - 8:30
    Jag tror att just detta
    är en del av det som gör parasiter
  • 8:30 - 8:33
    så illavarslande och skrämmande.
  • 8:33 - 8:36
    Vi värderar vår fria vilja och
  • 8:36 - 8:37
    självständighet så högt,
  • 8:37 - 8:38
    att utsikten att förlora förmågor
  • 8:38 - 8:40
    till en osynlig kraft
  • 8:40 - 8:43
    visar många av våra djupaste
    sociala farhågor.
  • 8:43 - 8:45
    Orwellska dystopier och ljusskygga grupper
  • 8:45 - 8:47
    och hjärntvättande superskurkar,
  • 8:47 - 8:50
    är exempel på våra mörkaste fantasier,
  • 8:50 - 8:54
    men i naturen händer det hela tiden.
  • 8:55 - 8:58
    Vilket leder mig till en självklar
  • 8:58 - 9:00
    och oroväckande fråga:
  • 9:00 - 9:02
    Finns det ondskefulla parasiter
  • 9:02 - 9:04
    som påverkar vårt beteende
  • 9:04 - 9:05
    utan att vi vet om det,
  • 9:05 - 9:07
    förutom NSA?
  • 9:07 - 9:08
    (Skratt)
  • 9:08 - 9:09
    Om det finns några -
  • 9:09 - 9:12
    (Skratt) (Applåder)
  • 9:13 - 9:16
    Jag har en röd prick
    i pannan nu, eller hur?
  • 9:16 - 9:18
    (Skratt)
  • 9:18 - 9:21
    Om det finns några,
    så är detta en god kandidat.
  • 9:21 - 9:24
    Det här är Toxoplasma gondii,
    eller "T gondii",
  • 9:24 - 9:26
    eftersom skrämmande varelser
  • 9:26 - 9:28
    förtjänar söta smeknamn.
  • 9:28 - 9:30
    T gondii infekterar däggdjur,
  • 9:30 - 9:32
    många olika däggdjur,
  • 9:32 - 9:35
    men de förökar sig endast i katter.
  • 9:35 - 9:39
    Och forskare, som Joanne Webster,
    har visat att om T gondii
  • 9:39 - 9:40
    kommer in i en mus eller råtta,
  • 9:40 - 9:43
    omvandlas den till en kattsökande missil.
  • 9:43 - 9:47
    Om den infekterade råttan
    känner den förtjusande lukten
  • 9:47 - 9:48
    av kattkiss,
  • 9:48 - 9:50
    springer den mot källan till lukten
  • 9:50 - 9:53
    snarare än den mer vettiga riktningen,
  • 9:53 - 9:54
    bort från den.
  • 9:55 - 9:57
    Katten äter råttan, T gondii får ha sex.
  • 9:57 - 10:00
    Det är den klassiska historien,
    "Eat, Prey, Love".
  • 10:00 - 10:04
    (Skratt) (Applåder)
  • 10:08 - 10:11
    Ni är väldigt välvilliga
    och generösa människor.
  • 10:11 - 10:13
    Hej Elizabeth, jag älskade ditt tal.
  • 10:13 - 10:17
    Hur kontrollerar parasiten sin värd
  • 10:17 - 10:18
    på det här sättet?
  • 10:18 - 10:19
    Vi vet inte riktigt.
  • 10:19 - 10:21
    T-gondii frigör ett enzym
  • 10:21 - 10:23
    som gör dopamin, ett ämne kopplat
  • 10:23 - 10:25
    till belöning och motivation.
  • 10:25 - 10:27
    Målet är speciella delar
    av råttans hjärna.
  • 10:27 - 10:30
    bland annat de kopplade
    till sexuell upphetsning.
  • 10:30 - 10:32
    Men hur dessa pusselbitar passar ihop
  • 10:32 - 10:34
    är inte helt klarlagt.
  • 10:34 - 10:36
    Det som är klart är att denna sak
  • 10:36 - 10:37
    är en ensam cell.
  • 10:37 - 10:39
    Den har inget nervsystem,
  • 10:39 - 10:40
    inget medvetande,
  • 10:40 - 10:41
    den har inte ens en kropp.
  • 10:41 - 10:44
    Men den manipulerar ett däggdjur?
  • 10:44 - 10:45
    Vi är däggdjur.
  • 10:45 - 10:48
    Vi är intelligentare än en råtta,
    det är säkert,
  • 10:48 - 10:50
    men vår hjärna har samma
    grundläggande struktur,
  • 10:50 - 10:52
    samma typ av celler,
  • 10:52 - 10:53
    samma kemikalier i dem,
  • 10:53 - 10:55
    och samma parasiter.
  • 10:55 - 10:58
    Uppskattningar varierar,
    men siffror antyder
  • 10:58 - 11:00
    att en av tre människor runtom i världen
  • 11:00 - 11:02
    har T gondii i sina hjärnor.
  • 11:02 - 11:05
    Vanligtvis leder inte detta
    till någon uppenbar sjukdom.
  • 11:05 - 11:07
    Parasiten är vilande
  • 11:07 - 11:09
    under en lång period.
  • 11:09 - 11:11
    Men det finns bevis för att de
  • 11:11 - 11:14
    som är bärare får lite annorlunda resultat
  • 11:14 - 11:17
    på personlighetsenkäter
    än andra människor,
  • 11:17 - 11:20
    att de har något förhöjd risk
    för bilolyckor,
  • 11:20 - 11:22
    och det finns vissa bevis
    för att de med schizofreni
  • 11:22 - 11:25
    med större sannolikhet är infekterade.
  • 11:25 - 11:27
    Dessa bevis är inte helt entydiga,
  • 11:27 - 11:29
    och även bland T gondii-forskare
  • 11:29 - 11:31
    är uppfattningen delad,
    om huruvida parasiten
  • 11:31 - 11:34
    verkligen påverkar vårt beteende.
  • 11:34 - 11:36
    Men med tanke på mångfalden
    av sådan manipulation,
  • 11:36 - 11:38
    skulle det vara helt osannolikt
  • 11:38 - 11:40
    att människor skulle vara de enda
  • 11:40 - 11:43
    som inte var till lika stor del drabbade.
  • 11:43 - 11:48
    Och jag tror att denna förmåga
    att ständigt omkullkasta
  • 11:48 - 11:50
    vårt sätt att föreställa oss världen
  • 11:50 - 11:52
    gör parasiter fantastiska.
  • 11:52 - 11:55
    De bjuder oss ständigt
    att se naturen ur nya perspektiv
  • 11:55 - 11:57
    och att undra om de beteende vi ser,
  • 11:57 - 11:59
    antingen enkla och självklara
  • 11:59 - 12:00
    eller förbryllande och gåtfulla,
  • 12:00 - 12:02
    inte beror på individer
  • 12:02 - 12:04
    som agerar på egen hand
  • 12:04 - 12:06
    utan beroende på att det har tvingats
  • 12:06 - 12:08
    till kontroll av någonting annat.
  • 12:08 - 12:11
    Samtidigt som den tanken är oroväckande,
  • 12:11 - 12:13
    och då parasiters vanor kan vara kusliga,
  • 12:13 - 12:15
    är det förmågan att överraska oss
  • 12:15 - 12:18
    som gör dem lika fantastiska
    och karismatiska
  • 12:18 - 12:22
    som vilken panda, fjäril
    eller delfin som helst.
  • 12:22 - 12:24
    I slutet av "Om arternas uppkomst",
  • 12:24 - 12:27
    skriver Charles Darwin om livets storhet,
  • 12:27 - 12:30
    och om ändlösa livsformer, otroligt vackra
  • 12:30 - 12:31
    och fantastiska,
  • 12:31 - 12:34
    och jag tror att han lätt hade kunnat tala
  • 12:34 - 12:37
    om bandmaskar som gör kräftdjur sociala
  • 12:37 - 12:40
    eller steklar som tar med
    kackerlackor på promenader.
  • 12:40 - 12:43
    Men det är kanske bara
    en parasit som talar.
  • 12:43 - 12:45
    Tack!
  • 12:45 - 12:48
    (Applåder)
Title:
Självmordssyrsor, kackerlackszombier och andra parasithistorier
Speaker:
Ed Yong
Description:

Vi människor värderar vår fria vilja och oberoende högt... men trots detta finns det inflytande som vi inte tänker på. Som vetenskapsförfattaren, Ed Yong, förklarar i detta fascinerade, roliga och besvärande tal, har parasiter förfinat konsten att manipulera på ett fantastiskt sätt. Så, påverkar de oss? Det är mer än troligt.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
13:14

Swedish subtitles

Revisions Compare revisions