Hur kommer människan se ut om 100 år?
-
0:03 - 0:04Det här är en viktig fråga.
-
0:05 - 0:07[Är det etiskt att ändra människokroppen?]
-
0:07 - 0:10För vi börjar hitta verktyg
att utveckla oss människor. -
0:10 - 0:14Vi kan utveckla bakterier,
växter och djur. -
0:14 - 0:17Och vi har nått en punkt
där vi behöver fråga oss själva, -
0:17 - 0:20är det verkligen etiskt
och vill vi utveckla människan? -
0:21 - 0:23Och när vi funderar över det
-
0:23 - 0:27låt mig prata om det
i relation till proteser. -
0:27 - 0:30Proteser förr, nu och i framtiden.
-
0:31 - 0:32Den här järnhanden
-
0:33 - 0:35tillhörde en av de tyska grevarna.
-
0:35 - 0:39Han älskade att slåss.
Förlorade sin arm i ett av dessa slag. -
0:39 - 0:42Inga problem,
han gjorde bara en rustning. -
0:42 - 0:43Tog på sig den
-
0:43 - 0:44- en perfekt protes.
-
0:44 - 0:48Därifrån kommer ordspråket
"att styra med järnhand". -
0:50 - 0:53Och så klart har dessa proteser
blivit mer och mer användbara. -
0:53 - 0:54Mer och mer moderna.
-
0:54 - 0:57Du kan hålla i ett löskokt ägg.
-
0:57 - 1:00Du kan ha kontroll på så många sätt.
Och när man tänker på det -
1:00 - 1:02finns det underbara människor
som Hugh Herr -
1:02 - 1:05som har byggt helt fantastiska proteser.
-
1:06 - 1:09Så att underbara Aimee Mullins kan säga:
-
1:09 - 1:10Hur lång vill jag vara ikväll?
-
1:11 - 1:14Eller så kan han säga:
Vilket slags berg vill jag bestiga? -
1:15 - 1:18Eller vill någon springa ett maraton
eller tävlingsdansa? -
1:18 - 1:20Och när man anpassar dessa saker,
-
1:20 - 1:25det som är intressant med proteser,
är att de har börjat flytta in i kroppen. -
1:25 - 1:28Dessa externa proteser
har nu blivit artificiella knän. -
1:28 - 1:30De har blivit artificiella höfter.
-
1:30 - 1:32Och de har utvecklats ytterligare.
-
1:32 - 1:34Att inte bara vara trevliga att ha
-
1:34 - 1:35utan livsnödvändiga.
-
1:36 - 1:40Så när vi pratar om
en pacemaker som en protes -
1:40 - 1:43pratar vi om något annat än
"jag har förlorat ett ben". -
1:44 - 1:46Det betyder att
"har jag inte den här kan jag dö." -
1:46 - 1:50Och i det läget blir en protes
ett förhållande i symbios -
1:50 - 1:51med människokroppen.
-
1:53 - 1:55De fyra smartaste människorna jag träffat
-
1:55 - 2:00Ed Boyden, Hugh Herr,
Joe Jacobsen, Bob Lander -
2:00 - 2:03arbetar på Center for Extreme Bionics.
-
2:03 - 2:06Och vad som är intressant
i det som händer här är -
2:06 - 2:08att proteserna integreras
i mänskligt ben. -
2:08 - 2:10De integreras i skinnet.
-
2:10 - 2:11De integreras i muskeln.
-
2:12 - 2:15Och ett av Eds andra projekt
-
2:15 - 2:18är att undersöka
hur hjärnan kan kopplas, -
2:18 - 2:21genom att använda ljus
eller andra mekanismer -
2:21 - 2:23direkt till den här typen av proteser.
-
2:25 - 2:26Och om vi kan göra det
-
2:26 - 2:29då kan vi börja förändra
grundläggande aspekter av mänskligheten. -
2:30 - 2:34Hur snabbt vi reagerar på något
är helt beroende av en nervs diameter. -
2:35 - 2:39Och det är självklart, om vi har
externa eller prostetiska nerver -
2:40 - 2:41säg, av ljus eller flytande metall
-
2:42 - 2:44då kan vi utöka diametern.
-
2:44 - 2:47Vi kan till och med, teoretiskt,
förbättra den till en punkt där, -
2:47 - 2:51förutsatt att vi ser mynningsflamman,
vi kan undvika kulan från ett vapen. -
2:52 - 2:55Det är förändringar av den här
storleksordningen vi pratar om. -
2:56 - 2:59Det här är fjärde generationen proteser.
-
2:59 - 3:01Detta är hörapparater från Phonak.
-
3:01 - 3:03Anledningen till att de är intressanta
-
3:03 - 3:07är att de tar steget från att vara något
-
3:07 - 3:09för någon med ett "handikapp"
-
3:10 - 3:14till att bli något som en "normal" person
-
3:14 - 3:15faktiskt kan vilja ha.
-
3:15 - 3:18För vad den här protesen gör,
vilket är väldigt intressant, -
3:18 - 3:20den hjälper en inte bara att höra
-
3:20 - 3:21man kan fokusera sin hörsel
-
3:21 - 3:23så att man kan höra samtalet här borta.
-
3:23 - 3:25Man kan ha superhörsel.
-
3:25 - 3:28Man kan höra i 360 grader.
Man kan ha vitt brus. -
3:28 - 3:31Man kan spela in, och just det,
de har även satt in en telefon. -
3:32 - 3:35Så den fungerar som en hörapparat
och även som telefon. -
3:36 - 3:41På det sättet kan någon
faktiskt frivilligt vilja ha en protes. -
3:42 - 3:47Alla dessa tusen lösa delar
börjar pusslas ihop -
3:47 - 3:49och det är dags att vi frågar oss
-
3:49 - 3:52hur vill vi utveckla människor
över kommande århundranden? -
3:54 - 3:56Därför vänder vi oss till en stor filosof
-
3:57 - 4:00som var en väldigt smart man,
trots att han var ett Yankee-fan. -
4:00 - 4:02(Skratt)
-
4:03 - 4:06Yogi Berra brukade säga, så klart,
att det är mycket svårt att göra prognoser -
4:06 - 4:08framför allt för framtiden.
-
4:08 - 4:09(Skratt)
-
4:09 - 4:12Så istället för att göra en prognos
för framtiden överhuvudtaget -
4:12 - 4:13fokuserar vi på nuet.
-
4:13 - 4:15Se på Tony Atala
-
4:15 - 4:18som försöker göra om ungefär 30 organ.
-
4:19 - 4:22Den perfekta protesen
är kanske inte något externt av titan. -
4:22 - 4:25En perfekt protes finns kanske
i din egen genetiska kod, -
4:26 - 4:27som gör om dina egna kroppsdelar.
-
4:28 - 4:32För det är mycket mer effektivt
än någon annan typ av protes. -
4:32 - 4:36När vi ändå pratar om det, titta på
Craig Venter och Hams Smiths arbete. -
4:36 - 4:39Det vi har arbetat med
-
4:39 - 4:41är att försöka undersöka
hur celler kan omprogrammeras. -
4:42 - 4:44Och om vi kan göra det
-
4:44 - 4:46kan vi förändra cellerna i dessa organ.
-
4:47 - 4:50Om vi kan förändra cellerna i dessa organ
-
4:50 - 4:52kan vi kanske göra dem
mer resistenta mot strålning. -
4:52 - 4:54Kanske vi kan få dem
att ta upp mer syre. -
4:54 - 4:55Göra dem bättre
-
4:55 - 4:58på att filtrera bort ämnen
vi inte vill ha i kroppen. -
4:59 - 5:03De senaste veckorna
har George Church varit på nyheterna ofta -
5:03 - 5:06för att han har pratat om att ta
dessa programmerbara celler -
5:06 - 5:08och föra in ett mänskligt genom
-
5:08 - 5:09i sin helhet in i cellen.
-
5:10 - 5:14När vi kan föra in ett komplett
mänskligt genom i en cell -
5:14 - 5:16då börjar vi fråga oss
-
5:16 - 5:20vill vi förbättra något inom detta genom?
-
5:21 - 5:24Vill vi förbättra människokroppen?
-
5:24 - 5:26Hur vill vi förbättra människokroppen?
-
5:26 - 5:28När är det etiskt
-
5:28 - 5:31och när är det inte etiskt
att förbättra människokroppen? -
5:32 - 5:33Och vad vi plötsligt har
-
5:33 - 5:36är det här flerdimensionella schackbordet
-
5:36 - 5:40där vi kan förändra mänsklig genetik
genom att använda virus. -
5:40 - 5:41För att attackera, säg, AIDS.
-
5:42 - 5:45Vi kan förändra den genetiska koden
genom genterapi -
5:45 - 5:47för att bli av med ärftliga sjukdomar.
-
5:48 - 5:49Vi kan förändra vår miljö
-
5:49 - 5:51och förändra dessa geners påverkan
-
5:51 - 5:52i epigenomet
-
5:52 - 5:54och föra det vidare
till kommande generationer. -
5:55 - 5:58Och plötsligt handlar det inte
om en liten sak, -
5:58 - 6:00det är alla dessa saker sammantagna
-
6:00 - 6:02som tillåter oss
att ta en liten del av det -
6:03 - 6:05tills alla dessa saker tillsammans
-
6:06 - 6:08leder till något väldigt annorlunda.
-
6:10 - 6:12Många människor
är väldigt rädda för det här. -
6:12 - 6:15Och det låter skrämmande.
Och det finns risker med det. -
6:16 - 6:19Så varför i hela friden
skulle vi vilja göra det? -
6:19 - 6:22Varför skulle vi egentligen
vilja anpassa den mänskliga kroppen -
6:22 - 6:23så grundläggande?
-
6:25 - 6:27Svaret på frågan ligger delvis
-
6:27 - 6:29hos Lord Rees,
-
6:29 - 6:31Storbritanniens kungliga astronom.
-
6:33 - 6:36Ett av hans favorituttryck
är att universum är 100 procent ond. -
6:36 - 6:38Och vad betyder det?
-
6:38 - 6:41Det betyder att om vi tar
vem som helst av oss, -
6:41 - 6:42släpper oss vart som helst i universum
-
6:42 - 6:44släpper oss i rymden.
-
6:44 - 6:45Då dör vi.
-
6:45 - 6:46På solen. Då dör vi.
-
6:46 - 6:48På Merkurius yta. Då dör vi.
-
6:48 - 6:50Nära en supernova. Då dör vi.
-
6:50 - 6:53Men lyckligtvis är det bara effektivt
till ungefär 80 procent. -
6:55 - 6:57Som en stor fysiker en gång sa,
-
6:58 - 7:02finns det små biologiska virvlar
som rör sig mot strömmen -
7:02 - 7:07och skapar ordning
i denna strida ström av entropi. -
7:08 - 7:11När universum avger energi
-
7:11 - 7:15uppstår dessa motströmmande virvlar
som skapar en biologisk ordning. -
7:16 - 7:18Men, problemet med virvlar är
-
7:18 - 7:20att de tenderar att försvinna.
-
7:20 - 7:22De förändras. De rör sig i floder.
-
7:23 - 7:25Det betyder att när en virvel förändras
-
7:25 - 7:28När jorden blir en snöboll,
när jorden blir väldigt het -
7:28 - 7:31när jorden träffas av en asteroid,
när vi har supervulkaner -
7:32 - 7:33när vi har soleruption
-
7:33 - 7:37när vi har händelser
med potentiellt utrotande betydelse -
7:37 - 7:38som nästa politiska val,
-
7:38 - 7:40(Skratt)
-
7:41 - 7:45då kan vi plötsligt
få en periodisk utrotning. -
7:45 - 7:48Det har för övrigt
hänt fem gånger på jorden, -
7:48 - 7:50och därför är det högst troligt
-
7:50 - 7:54att den mänskliga rasen på jorden
kommer bli utrotad en dag. -
7:54 - 7:56Inte nästa vecka.
-
7:56 - 7:58Eller nästa månad.
-
7:58 - 8:01Kanske i november,
men kanske 10 000 år efter det. -
8:02 - 8:05När vi funderar över konsekvenserna av det
-
8:05 - 8:08och vi tror på att utrotning
är vanligt och naturligt -
8:08 - 8:10normalt och uppstår då och då
-
8:10 - 8:14blir det i högsta grad moraliskt rätt
att ha en mänsklig mångfald. -
8:15 - 8:16Och det blir i högsta grad viktigt
-
8:16 - 8:18för det kommer att vara riktigt svårt
-
8:18 - 8:19att leva på Mars
-
8:19 - 8:22om vi inte modifierar
människokroppen fundamentalt. -
8:23 - 8:24Eller hur?
-
8:24 - 8:25Vi går från en enskild cell
-
8:25 - 8:28mamma och pappa skapar tillsammans en cell
-
8:28 - 8:30i en kaskad av 10 biljoner celler.
-
8:30 - 8:34Om gravitationen förändras kraftigt
kan vi inte svara på -
8:34 - 8:37om samma sak kommer hända
för att skapa din kropp. -
8:38 - 8:41Vi vet att om vi utsätter våra kroppar
som de ser ut just nu -
8:41 - 8:44för stark strålning kommer vi att dö.
-
8:45 - 8:48När vi tänker på det
behöver vi verkligen förändra saker -
8:48 - 8:49för att ens ta oss till Mars.
-
8:49 - 8:52För att inte tala om
Neptunus och Jupiters månar. -
8:53 - 8:55Och för att citera Nikolai Kardashev,
-
8:55 - 8:58tänk på liv utifrån olika stadier.
-
8:58 - 9:00Civilisation: Liv Ett
-
9:00 - 9:03är en civilisation som börjar förändra
sitt utseende. -
9:04 - 9:06Det har vi gjort i tusentals år.
-
9:06 - 9:10Vi har fettsugningar,
vi har både det ena och det andra. -
9:10 - 9:13Vi förändrar vårt utseende
och jag har hört -
9:13 - 9:16att inte alla ändringar
görs av medicinska skäl. -
9:17 - 9:19(Skratt)
-
9:19 - 9:20Verkar konstigt.
-
9:20 - 9:23Civilisation: Liv Två
är en annan typ av civilisation. -
9:24 - 9:29Denna civilisation ändrar
grundläggande delar av kroppen. -
9:30 - 9:33Om vi lägger till tillväxthormon
blir personen längre. -
9:33 - 9:37Om vi lägger till X blir personen
tjockare eller sänker sin metabolism -
9:37 - 9:39eller genomgår många andra förändringar
-
9:39 - 9:41men vi förändrar funktioner
på ett grundläggande sätt. -
9:41 - 9:44För att bli en intrasolär civilisation
-
9:44 - 9:47behöver vi skapa Civilisation: Liv Tre,
-
9:48 - 9:50och den skiljer sig en hel del
från vad vi ser här. -
9:51 - 9:53Vi kanske skarvar in
Deinococcus radiodurans -
9:53 - 9:58så att cellerna kan läka ihop
när de utsatts för kraftig strålning. -
9:58 - 10:01Kanske andas vi genom att syre
rör sig genom vårt blod -
10:01 - 10:03istället för genom lungorna.
-
10:04 - 10:06Men vi pratar om radikala förändringar.
-
10:07 - 10:11Och en spännande sak som hänt
under det senaste årtiondet -
10:11 - 10:13är att vi har upptäckt
en hel drös med planeter där ute. -
10:13 - 10:15Och vissa av dem kan likna jorden.
-
10:17 - 10:21Problemet är att om vi vill ta oss
till dessa planeter -
10:21 - 10:23tar det människans snabbaste farkost
-
10:23 - 10:25Juno och Voyager
och resten av farkosterna -
10:25 - 10:28tiotusentals år
-
10:28 - 10:30att transportera oss
till närmsta solsystem. -
10:31 - 10:34Så om vi vill börja upptäcka
stränder någon annanstans -
10:34 - 10:37eller se solnedgångar med två solar
-
10:38 - 10:41då pratar vi om något väldigt annorlunda
-
10:41 - 10:46för vi måste ändra tidsåtgången
och den mänskliga kroppen -
10:46 - 10:49på sätt som kan bli helt oigenkännliga.
-
10:50 - 10:52Och det är Civilisation: Liv Fyra.
-
10:54 - 10:57Vi kan inte ens fantisera om
hur detta kan se ut -
10:57 - 10:59men vi börjar få en glimt
-
10:59 - 11:02av redskap som kanske
kan ta oss ända dit. -
11:03 - 11:05Låt mig ge två exempel.
-
11:05 - 11:07Det här är den fantastiske
Floyd Romesberg. -
11:07 - 11:09Och det Floyd har gjort
-
11:09 - 11:11är att leka med livets basala kemi.
-
11:11 - 11:17Allt liv på denna planeten består av ATCG,
de fyra bokstäverna i DNA. -
11:17 - 11:20Alla bakterier, växter,
djur, människor, kor -
11:20 - 11:21och allt annat.
-
11:22 - 11:27Det Floyd gjorde var
att byta ut två av dessa baspar -
11:27 - 11:28så att det blir ATXY.
-
11:30 - 11:35Det betyder att vi nu har
ett parallellt system för att skapa liv. -
11:35 - 11:40Att skapa bebisar,
reproducera och utvecklas -
11:40 - 11:42som inte kan para sig
med mycket på jorden -
11:42 - 11:44eller någonting på jorden egentligen.
-
11:45 - 11:47Vi kanske skapar växter
immuna mot alla bakterier. -
11:47 - 11:50Vi kanske skapar växter
immuna mot alla virus. -
11:50 - 11:51Men varför är det så intressant?
-
11:52 - 11:55Det betyder att vi inte är
den unika lösningen. -
11:55 - 11:59Det betyder att vi kan skapa
alternativa sammansättningar av oss -
11:59 - 12:04som kan bli sammansättningar anpassade
till en väldigt annorlunda planet -
12:04 - 12:06som kan skapa liv och ärtflighet.
-
12:08 - 12:09Det andra experimentet,
-
12:10 - 12:13eller den andra betydelsen
av experimentet, -
12:13 - 12:18är att alla ni, allt liv,
baseras på 20 aminosyror, -
12:18 - 12:20om vi inte byter ut två av aminosyrorna
-
12:20 - 12:26om vi inte har ATXY utan ATCG + XY
-
12:26 - 12:28då går vi från 20 byggstenar till 172.
-
12:30 - 12:33Plötsligt har vi 172 byggstenar
av aminosyra -
12:33 - 12:35för att bygga livsformer
i väldigt annorlunda former. -
12:37 - 12:41Det andra experimentet att fundera över
är väldigt märkligt -
12:41 - 12:43och har gjorts i Kina.
-
12:44 - 12:48Den här mannen har transplanterat
hundratals mushuvuden. -
12:49 - 12:50Okej?
-
12:50 - 12:52Varför är det ett intressant experiment?
-
12:53 - 12:55Jo, tänk på första hjärttransplantationen.
-
12:56 - 12:57Vad de brukade göra
-
12:57 - 13:01var att kalla in
donatorns fru eller dotter -
13:01 - 13:05och läkarna frågade mottagaren av hjärtat
-
13:05 - 13:07"Vet du vem det här är?
Älskar du den här personen?" -
13:07 - 13:09"Känner du något för den här personen?"
-
13:09 - 13:11Vi skrattar åt det idag.
-
13:12 - 13:14För vi vet att hjärtat är en muskel
-
13:14 - 13:17men i hundratusentals år lät det,
-
13:17 - 13:20"Jag gav henne mitt hjärta.
Hon krossade mitt hjärta". -
13:20 - 13:22Vi trodde det var känslor
-
13:22 - 13:25och vi trodde att känslor
transplanterades med hjärtat. Icke. -
13:26 - 13:28Men hur är det med hjärnan?
-
13:29 - 13:31Två möjliga utfall av detta experiment.
-
13:32 - 13:34Om du kan få fram en mus
-
13:34 - 13:36som är funktionsduglig
-
13:36 - 13:37då kan vi ta reda på
-
13:38 - 13:40om den nya hjärnan är som ett tomt blad.
-
13:41 - 13:43Och jösses, det skulle få stor betydelse.
-
13:45 - 13:47Resultat nummer två:
-
13:47 - 13:49Den nya musen känner igen Mimmi Mus
-
13:50 - 13:52Den nya musen har samma rädslor
-
13:52 - 13:54vet vägen genom labyrinten.
-
13:54 - 13:55Om det stämmer
-
13:56 - 13:59då kan vi transplantera
minne och medvetande. -
14:01 - 14:03Och den verkligt intressanta frågan är:
-
14:04 - 14:07Om vi kan transplantera det här,
går in- och utgående signaler endast -
14:07 - 14:09genom det här nere?
-
14:09 - 14:12Eller kan vi transplantera medvetande
över till något annat -
14:12 - 14:14som skulle vara väldigt annorlunda
-
14:14 - 14:15och överlever i rymden
-
14:15 - 14:17och har en livslängd
på hundratusentals år -
14:18 - 14:20som var en kropp med en helt annan design
-
14:20 - 14:24som kunde bevara medvetandet
under en väldigt lång period? -
14:26 - 14:28Om vi återvänder till den första frågan:
-
14:29 - 14:31Varför skulle vi någonsin vilja göra det?
-
14:32 - 14:34Jag ska berätta varför.
-
14:34 - 14:35För det är den ultimata selfien.
-
14:36 - 14:38(Skratt)
-
14:38 - 14:41Den här bilden är tagen
9,6 miljarder km härifrån -
14:42 - 14:43och det där är jorden.
-
14:45 - 14:46Och det där är vi, allihop.
-
14:47 - 14:51Om den lilla pricken försvinner,
försvinner hela mänskligheten. -
14:52 - 14:55Argumentet för att anpassa människokroppen
-
14:55 - 14:57är att vi vill kunna säga
-
14:57 - 14:59att det är vi och det där är vi
-
14:59 - 15:01och det där är vi.
-
15:01 - 15:04För det är på så sätt
människan överlever slutgiltig utrotning. -
15:05 - 15:08Och därför blir det
-
15:08 - 15:12faktiskt oetiskt att inte
utveckla den mänskliga kroppen. -
15:12 - 15:15Även om det kan vara skrämmande,
även om det kan bli en stor utmaning -
15:15 - 15:18men det är vad som gör det möjligt
att utforska, leva -
15:18 - 15:21och nå platser vi inte ens
kan drömma om idag -
15:22 - 15:25men vad våra barnbarns
barnbarns barnbarn kanske gör en dag. -
15:26 - 15:27Tack så mycket.
-
15:27 - 15:30(Applåder)
- Title:
- Hur kommer människan se ut om 100 år?
- Speaker:
- Juan Enriquez
- Description:
-
Vi kan utveckla bakterier, växter och djur. Futuristen Juan Enriquez ställer frågan: Är det etiskt försvarbart att utveckla den mänskliga kroppen? I ett visionärt talk som sträcker sig från medeltida proteser till dagens neuroteknik och artificiell DNA-vetenskap, benar Enriquez ut etiken kring att utveckla människan. Han målar upp en bild av hur vi behöver anpassa vår egen kropp om vi har en förhoppning om att utforska och leva på andra platsen än jorden.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 15:45
Annika Bidner approved Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner accepted Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for What will humans look like in 100 years? |