Fördelarna med en god natts sömn - Shai Marcu

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/the-benefits-of-a-good-night-s-sleep-shai-marcu

Klockan är fyra på morgonen, och det viktiga provet är om åtta timmar. Du har pluggat i dagar, men känner dig ändå inte förberedd. Ska du dricka ännu en kopp kaffe och ägna de närmsta timmarna åt att råplugga? Eller ska du gå och lägga dig? Shai Marcu försvarar det senare alternativet, som visar hur sömn omformar hjärnan på ett sätt som är kritiskt för hur minnet fungerar.

Lektion av Shai Marcu, animation av Javier Saldea.

Klockan är 4 på morgonen,
provet är om åtta timmar,

följt av ett pianoframträdande.

Du har pluggat och övat i dagar,
men du känner dig ändå inte redo.

Så, vad kan du göra?

Tja, du kan dricka ännu en kopp kaffe

och ägna de närmsta timmarna
åt att råplugga och öva,

men tro det eller ej,

det kan vara bättre att slå igen böckerna,
lägga ifrån dig noterna,

och gå och lägga dig.

Sömn upptar nästan
en tredjedel av våra liv,

men många av oss ägnar
förvånansvärt lite uppmärksamhet åt den.

Den här försummelsen
beror ofta på ett grovt missförstånd.

Sömn är inte förlorad tid,

eller ett sätt att vila
när allt viktigt är avklarat.

Den är, istället, av avgörande betydelse,

då kroppen balanserar
och reglerar livsviktiga funktioner,

som påverkar andning

och reglerar allt från cirkulation
till tillväxt och immunförsvar.

Det är ju bra, men du kan oroa dig för det
efter provet istället, eller?

Tja, sakta i backarna.

Det visar sig att sömnen
också är kritisk för din hjärna,

med en femtedel av ditt blod

strömmande till den när du slumrar.

Det som händer i din hjärna när du sover

är en intensiv period av bearbetning

som är avgörande för
hur vårt minne fungerar.

Vid en första anblick,

verkar vår förmåga att minnas saker
inte speciellt imponerande.

1800-talspsykologen Herman Ebbinghaus

visade att vi vanligtvis glömmer bort
40% av nya intryck

inom de första 20 minuterna,

ett fenomen känt som glömskekurvan.

Men den här förlusten kan motverkas
genom minneskonsolidering,

vilket är processen
då information överförs

från vårt snabba korttidsminne
till vårt mer varaktiga långtidsminne.

Denna konsolidering utförs med hjälp av
en av hjärnans största delar,

känd som hippocampus.

Dess roll i hur långtidsminnen lagras
demonstrerades på 1950-talet,

av Brenda Milner, i hennes studie
av en patient känd som H.M.

Efter att han fått
hippocampus bortopererad

var hans förmåga
att skapa korttidsminnen skadad,

men han kunde lära sig
praktiska saker genom repetition.

Genom avlägsnandet av hippocampus,

var även hans förmåga
att skapa långtidsminnen skadad.

Det studien bland annat avslöjade,

var att hippocampus
är specifikt involverad i bildandet

av det semantiska långtidsminnet,

som de fakta och begrepp
du måste komma ihåg inför provet,

snarare än i procedurminnet,

som fingrarnas rörelser

som du måste bemästra
inför pianoframförandet.

Milners upptäckter, tillsammans med
Eric Kandels studie på 90-talet,

har gett oss den nuvarande modellen
för hur den här konsolideringen fungerar.

Initialt översätts sensorisk information

och sparas tillfälligt i neuronerna
som korttidsminne.

Därifrån skickas den vidare
till hippocampus,

som förstärker och förbättrar neuronerna
i den delen av hjärnbarken.

Tack vare fenomenet neuroplasticitet

skapas nya förbindelser,

som tillåter nya kopplingar
mellan neuroner,

och stärker nätverket av neuroner,

där informationen omformas
som långtidsminnen.

Så varför minns vi vissa saker
men glömmer andra?

Tja, det finns några sätt att påverka

hur mycket och hur effektivt vi minns.

Till exempel, minnen som skapas
i känslomässiga situationer,

eller under stress,

fastnar bättre i minnet

på grund av hippocampus
anknytning till känslor.

Men en av de viktigaste faktorerna
som bidrar till bättre minne är,

du har nog gissat,

en god natts sömn.

Sömn består av fyra stadier,

varav den djupaste är känd som ortosömn

och REM-sömn.

EEG-undersökningar av människor
under de här stadierna

har visat att elektriska impulser

rör sig mellan hjärnstammen,
hippocampus, talamus och hjärnbarken,

vilka fungerar som kopplingsstationer
när minnen skapas.

Och de olika sömnstadierna
har visat sig hjälpa till att befästa

olika typer av minnen.

Under djupsömnen

flyttas faktaminnen
till en tillfällig lagring

i den främre delen av hippocampus.

Genom en pågående dialog
mellan hjärnbarken och hippocampus

reaktiveras de sedan upprepade gånger,

och överförs gradvis
till långtidsminnet i hjärnbarken.

REM-sömn, å andra sidan, med sin likhet
med en vaken hjärnas aktivitet,

förknippas med befästandet
av procedurminnen.

Så baserat på studierna

vore det optimalt att gå och lägga sig
tre timmar efter att du memorerat formler

och en timme efter du övat dina skalor.

Så förhoppningsvis förstår du nu,
att skippa sömnen

inte bara skadar din hälsa på lång sikt,

men faktiskt minskar chanserna

att du kommer ihåg all kunskap
och träning från natten innan,

och att det bara bekräftar det kloka
i uttrycket "att sova på saken."

När du tänker på all bearbetning

och genererandet av nya förbindelser
som sker när du slumrar,

kan du till och med säga att god sömn

gör att du vaknar upp varje morgon
med en ny och förbättrad hjärna,

redo att ta dig an kommande utmaningar.