Klockan är 4 på morgonen, provet är om åtta timmar, följt av ett pianoframträdande. Du har pluggat och övat i dagar, men du känner dig ändå inte redo. Så, vad kan du göra? Tja, du kan dricka ännu en kopp kaffe och ägna de närmsta timmarna åt att råplugga och öva, men tro det eller ej, det kan vara bättre att slå igen böckerna, lägga ifrån dig noterna, och gå och lägga dig. Sömn upptar nästan en tredjedel av våra liv, men många av oss ägnar förvånansvärt lite uppmärksamhet åt den. Den här försummelsen beror ofta på ett grovt missförstånd. Sömn är inte förlorad tid, eller ett sätt att vila när allt viktigt är avklarat. Den är, istället, av avgörande betydelse, då kroppen balanserar och reglerar livsviktiga funktioner, som påverkar andning och reglerar allt från cirkulation till tillväxt och immunförsvar. Det är ju bra, men du kan oroa dig för det efter provet istället, eller? Tja, sakta i backarna. Det visar sig att sömnen också är kritisk för din hjärna, med en femtedel av ditt blod strömmande till den när du slumrar. Det som händer i din hjärna när du sover är en intensiv period av bearbetning som är avgörande för hur vårt minne fungerar. Vid en första anblick, verkar vår förmåga att minnas saker inte speciellt imponerande. 1800-talspsykologen Herman Ebbinghaus visade att vi vanligtvis glömmer bort 40% av nya intryck inom de första 20 minuterna, ett fenomen känt som glömskekurvan. Men den här förlusten kan motverkas genom minneskonsolidering, vilket är processen då information överförs från vårt snabba korttidsminne till vårt mer varaktiga långtidsminne. Denna konsolidering utförs med hjälp av en av hjärnans största delar, känd som hippocampus. Dess roll i hur långtidsminnen lagras demonstrerades på 1950-talet, av Brenda Milner, i hennes studie av en patient känd som H.M. Efter att han fått hippocampus bortopererad var hans förmåga att skapa korttidsminnen skadad, men han kunde lära sig praktiska saker genom repetition. Genom avlägsnandet av hippocampus, var även hans förmåga att skapa långtidsminnen skadad. Det studien bland annat avslöjade, var att hippocampus är specifikt involverad i bildandet av det semantiska långtidsminnet, som de fakta och begrepp du måste komma ihåg inför provet, snarare än i procedurminnet, som fingrarnas rörelser som du måste bemästra inför pianoframförandet. Milners upptäckter, tillsammans med Eric Kandels studie på 90-talet, har gett oss den nuvarande modellen för hur den här konsolideringen fungerar. Initialt översätts sensorisk information och sparas tillfälligt i neuronerna som korttidsminne. Därifrån skickas den vidare till hippocampus, som förstärker och förbättrar neuronerna i den delen av hjärnbarken. Tack vare fenomenet neuroplasticitet skapas nya förbindelser, som tillåter nya kopplingar mellan neuroner, och stärker nätverket av neuroner, där informationen omformas som långtidsminnen. Så varför minns vi vissa saker men glömmer andra? Tja, det finns några sätt att påverka hur mycket och hur effektivt vi minns. Till exempel, minnen som skapas i känslomässiga situationer, eller under stress, fastnar bättre i minnet på grund av hippocampus anknytning till känslor. Men en av de viktigaste faktorerna som bidrar till bättre minne är, du har nog gissat, en god natts sömn. Sömn består av fyra stadier, varav den djupaste är känd som ortosömn och REM-sömn. EEG-undersökningar av människor under de här stadierna har visat att elektriska impulser rör sig mellan hjärnstammen, hippocampus, talamus och hjärnbarken, vilka fungerar som kopplingsstationer när minnen skapas. Och de olika sömnstadierna har visat sig hjälpa till att befästa olika typer av minnen. Under djupsömnen flyttas faktaminnen till en tillfällig lagring i den främre delen av hippocampus. Genom en pågående dialog mellan hjärnbarken och hippocampus reaktiveras de sedan upprepade gånger, och överförs gradvis till långtidsminnet i hjärnbarken. REM-sömn, å andra sidan, med sin likhet med en vaken hjärnas aktivitet, förknippas med befästandet av procedurminnen. Så baserat på studierna vore det optimalt att gå och lägga sig tre timmar efter att du memorerat formler och en timme efter du övat dina skalor. Så förhoppningsvis förstår du nu, att skippa sömnen inte bara skadar din hälsa på lång sikt, men faktiskt minskar chanserna att du kommer ihåg all kunskap och träning från natten innan, och att det bara bekräftar det kloka i uttrycket "att sova på saken." När du tänker på all bearbetning och genererandet av nya förbindelser som sker när du slumrar, kan du till och med säga att god sömn gör att du vaknar upp varje morgon med en ny och förbättrad hjärna, redo att ta dig an kommande utmaningar.