Vad är fetma? - Mia Nacamulli

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/what-is-obesity-mia-nacamulli

Fetma är en växande global epidemi. Den ökar avsevärt risken för sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck och cancer. Men vad är skillnaden mellan övervikt och fetma? Och hur blir en människa fet? Mia Nacamulli undersöker fetma.

Lektion av Mia Nacamulli, animation av Kozmonot Animation Studio.

Kroppsfettets mest grundläggande funktion
är att vara ett lager för överflödig mat.

I förhistoriska tider gynnade
det naturliga urvalet genotyper

som kunde utstå svåra förhållanden
genom att lagra mest fett.

Med undernäring som en norm
genom större delen av historien,

utvecklades genetiken
till att gynna fettlagring.

Så när blev kroppsfett ett problem?

De negativa effekterna av övervikt
noterades inte ens i medicinsk litteratur

förrän under 1700-talet.

Då kombinerades tekniska framsteg
med folkhälsoåtgärder

vilket resulterade i en förbättring

av matens kvalitet,
kvantitet och variation.

Ett bestående överflöd av bra mat
möjliggjorde att en friskare befolkning

fick ett ekonomiskt uppsving.

Avkastningen ökade,
och med den även fritid

och midjemått.

Vid mitten av 1800-talet identifierades
kraftig övervikt, eller fetma,

som en orsak till dålig hälsa,

och ett århundrade senare
konstaterades det vara dödligt.

Vad är då skillnaden mellan
att vara överviktig och att vara fet?

En beräkning som kallas BMI
kan ta reda på det.

Om någon till exempel väger 65 kg

och är 1,50 meter lång,

har personen ett BMI på ungefär 29.

Fetma är ett tillstånd
av överflödigt kroppsfett

som inträffar

när en persons BMI överstiger 30,

just över överviktsspannet
från 25 till 29,9.

BMI kan vara användbart för att göra
en uppskattning av hälsosam vikt,

men den verkliga fettprocenten
kan endast bestämmas

genom att man också
tar hänsyn till saker som midjemått

och muskelmassa.

Idrottare till exempel,
har ett naturligt högre BMI.

Så hur blir en person fet?

I sin mest grundläggande form
orsakas fetma av energiobalans.

Om energiintaget från kalorier

överstiger energiförbränningen
från fysisk aktivitet,

lagrar kroppen de extra kalorierna

som fett.

I de flesta fall beror denna obalans
på en kombination av omständigheter

och val.

Vuxna bör få

minst 2,5 timmars motion per vecka,

och barn bör få en hel timme per dag.

Men globalt sett är en av fyra vuxna
och åtta av tio ungdomar

inte tillräckligt aktiva.

Kalorität processad mat
och ökande portionsstorlekar

tillsammans med aggressiv marknadsföring,

leder till passiv överätning.

Bristande resurser

och dålig tillgång
till hälsosam, prisvärd mat,

innebär ännu större risker
i utsatta samhällen.

Vår genetiska uppsättning
har också betydelse.

Studier av familjer
och åtskilda tvillingar

har visat en tydlig ärftlighet
när det gäller viktuppgång.

Studier nyligen har också funnit
en koppling mellan fetma

och variationer i den bakterieflora
vi har i våra tarmsystem.

Oavsett orsaken så är fetma
en växande global epidemi.

Den ökar avsevärt risken för sjukdomar,

som diabetes,

hjärtsjukdomar,

stroke,

högt blodtryck

och cancer.

Fetma påverkar alla åldrar, kön
och socioekonomiska grupper

i både i-länder och u-länder.

Med en 60-procentig global ökning
av barnfetma på bara två decennier,

är problemet för markant för att ignorera.

När en person blir fet så blir vägen
till hälsa allt brantare.

Förändringar i hormoner och metabolism
minskar kroppens svar på överätande.

Efter viktnedgång bränner en
tidigare överviktig person färre kalorier

av att göra samma övningar

som en person som naturligt
har samma vikt,

vilket gör det mycket svårare
att bli av med det överflödiga fettet.

Och när man går upp i vikt,

gör skador på signalvägarna
att det blir allt svårare för hjärnan

att bedöma matintag och fettlagring.

Det finns emellertid vissa bevis

för att långvariga,
välkontrollerade beteendeförändringar,

kan leda till förbättringar
av fetmarelaterade hälsoproblem.

Och viktnedgång

på grund av livsstilsförändringar

eller kirurgiska ingrepp
som viktminskningskirurgi,

kan förbättra insulinresistensen
och minska inflammation.

Det som en gång var en överlevnadsfördel
arbetar nu emot oss.

I takt med att världsbefolkningen
blir större och långsammare,

är rörelse och medvetet ätande
på vägen mot en hälsosam vikt

avgörande för
vårt generella välbefinnande.

Och med denna epidemi
som påverkar alla världens länder

av olika socioekonomiska anledningar,

kan fetma inte ses
som ett isolerat problem.

Fler förebyggande,
globala åtgärder är nödvändiga

för att världen ska hålla vikten.