Våra skolor misslyckas. Nu räcker det!

Varför är vårt utbildningsväsendet så likt det som fanns för 50 år sedan? Miljontals studenter misslyckades då, precis som nu, och det beror på att vi håller fast vid en affärsmodell som helt enkelt inte fungerar. Utbildaren Geoffrey Canada utmanar makthavare att se till fakta, tänka på kunderna och genomföra systematiska förändringar för att hjälpa ett större antal barn att lyckas.

Jag är lite nervös,
för min fru Yvonne sa till mig:

"Geoff, du tittar ju på TED talks."

Jag sa: "Ja älskling,
jag älskar TED Talks."

Hon sa: Du vet, de är
väldigt smarta och begåvade..."

Jag sa: "Jag vet, jag vet." (Skratt)

Hon sa: "De vill inte ha
en sån där arg svart man."

(Skratt)

Så jag sa: "Nej älskling,
jag ska uppföra mig.

Jag ska uppföra mig. Jag lovar."

Men jag är arg. (Skratt)

Och sist jag tittade, så var jag...

(Applåder)

Det här är anledningen till
att jag är peppad, men också arg.

I år kommer miljontals av våra barn

förloras i onödan

som vi just nu skulle kunna rädda,
varenda en av dem.

Ni såg kvaliteten
på de utbildare som var här.

Säg inte till mig att inte de
kan nå dessa barn och rädda dem.

Jag vet att de skulle kunna det.

Det är absolut möjligt.

Varför har vi inte fixat det här?

De av oss som arbetar
inom utbildningsväsendet

har hållit fast vid en affärsplan

som inte bryr sig om hur många miljoner
av våra unga som misslyckas,

vi kommer att fortsätta
att göra samma sak som inte fungerade

och ingen blir upprörd
över det, eller hur?

Tillräckligt för att säga:
"Nu är räcker det!"

Det här är en helt orimlig affärsplan.

Ni vet, jag växte upp i innerstaden,

och där fanns det barn som misslyckades

i skolor för 56 år sedan,
när jag började skolan,

och dessa skolor är fortfarande dåliga,

56 år senare.

Och vet ni något om en dålig skola?

Den är inte som en flaska vin.

Eller hur? (Skratt)

Om en som du skulle kunna säga:
" '87 var en bra årgång, eller hur?"

Saken är nu den --
att man kör samma stil varje år.

En storlek passar alla.
Bra om du passar i den,

men om den inte passar, otur. Bara otur.

Varför har vi inte tillåtit nytänkande?

För säg inte att vi inte kan
lyckas bättre än så här.

Om man går in i på ett ställe
som har svikit barn i 50 år,

och frågar: "Vad har ni för plan?"

Och då svarar de: "Tja, vi ska göra

som vi gjorde förra året."

Vad är det för en affärsplan?

Banker brukade hålla öppet
mellan kl 10 och 15.

De arbetade mellan kl 10 och kl 15.
De hade stängt för lunch.

Vem kan sköta sina bankärenden
mellan 10 och 15 nu för tiden?

De arbetslösa.

De behöver inte banker.
De har inga pengar på banken.

Vem skapade den affärsmodellen?

Och så fortsatte det i decennier.

Vet ni varför? För att de inte brydde sig.

Det handlade inte om kunderna.

Det handlade om bankfolket.
De skapade något som fungerade för dem.

Hur man skulle ta sig till banken

när man jobbade? Det kvittade.

Och de bryr sig inte om
ifall Geoff är upprörd över att

han inte kan gå till banken.
Hitta en annan bank.

De fungerar alla på samma sätt. Eller hur?

Men en dag fick
en galen bankperson en idé.

Kanske de skulle hålla banken öppen
när folk kom från jobbet?

De skulle kanske gilla det.
Öppet på en lördag?

Införa ny teknik?

Jag är en anhängare av teknik,
men jag måste erkänna

jämfört med er så är jag lite gammal.

Så jag var lite långsam
och litade inte på tekniken,

så när de nya apparaterna dök upp,

de maskiner du stoppar ett kort i
och får ut pengar, tänkte jag:

"Det finns inte en chans att den maskinen
kan räkna de pengarna korrekt.

Aldrig att jag skulle använda den."

Så tekniken har förändrats.
Saker har förändrats.

Men inte inom utbildning. Varför?

När vi hade telefoner med nummerskiva,

när vi hade människor
som förlamats av polio,

varför undervisade vi då

på samma sätt som vi gör i dag?

Och om man kommer på en idé
för att ändra detta

blir man betraktad som radikal.

Fula saker kommer att sägas om en.

En dag sa jag, om forskningen säger--

det här är forskningen, inte jag--
att våra fattigaste barn

förlorar mark under sommaren--

Man kan se hur långt de nått i juni
och säga, okej, de har nått hit.

När man träffar dem igen i september
har de tappat kunskaper.

Man säger, whoo! Det där hörde jag om '75

när jag studerade
vid lärarutbildningen på Harward.

Jag sa, "Wow, det här är
en viktig studie."

För den föreslår att vi ska göra något.

(Skratt)

De gör om den här studien vart tionde år.

Den får exakt samma resultat:

Fattiga barn förlorar mark under sommaren.

Systemet bestämmer att skolor
inte ska vara öppna på sommaren.

Jag undrar vem det är
som bestämmer dessa regler.

Under flera år gick jag
på lärarutbildningen på Harvard

Jag trodde att jag visste något.

De sa att det var bondesamhällets kalender
som styrde och att människor...

men låt mig förklara varför
det där aldrig var begripligt för mig.

Jag förstod aldrig det,

för alla bönder vet

du planterar inte dina grödor
i juli och augusti.

Du sår på våren.

Så vems idé var det?

Varför genomförde vi den?

Det visar sig att 1840 så

var skolor öppna året runt. Året runt.

för många behövde arbeta hela dagarna.

De hade ingenstans att göra av sina barn.

Skolan passade perfekt.

Så det är inte något som är instiftat

av utbildningsgudarna.

Så varför ändrar vi det inte?

För att vårt företag
vägrar använda forskning.

Forskning. Bill Gates kommer och säger:

"Se, det här fungerar, eller hur?
Vi kan göra så här."

Hur många platser i Amerika
kommer att förändras? Inga.

Inga. Eller jo, två. Eller hur?

Ja, några platser kommer att finnas,
för några kommer att vilja göra

det som är rätt.

Som yrkeskår måste vi stoppa det här.
Forskningen är tydlig.

Detta vet vi:

Vi vet att problemet börjar direkt.

Eller hur. Den här idén, noll till tre.

Yvonne och jag har fyra barn,

tre vuxna och en femtonåring.

Det är en längre historia...

(Skratt)

Forskningen var okänd för oss
när vi fick våra första barn,

den som handlade om hjärnans utveckling.

Vi visste inte hur viktiga
de tre första åren var.

Vi visste inte vad som hände
i de unga hjärnorna.

Vi kände inte till språkets roll,

stimuli och respons, tal och respons,

hur viktigt det var
för barnens utveckling.

Vi vet det nu. Vad gör vi åt det? Inget.

Rika människor vet.
Utbildade människor vet.

Och deras barn har en fördel.

Fattiga människor vet inte,

och vi gör ingenting
för att hjälpa dem överhuvudtaget.

Men vi vet att det är avgörande.

Om vi tittar på förskolan.

Vi vet att den är viktig för barn.

Fattiga barn behöver den erfarenheten.

Nej! På många platser finns det inte.

Vi vet att sjukvård spelar roll.

Vi tillhandahåller hälsovård

och folk är alltid på mig om det

för jag sysslar med ansvar och fakta

och allt annat bra,
men vi tillhandahåller hälsovård,

och jag behöver mycket pengar.

Folk brukade säga
när de började stödja oss:

"Geoff, varför tillhandahåller ni hälsovård?"

Jag brukade hitta på bra svar.

Jag sa: "Ja, ni vet att ett barn

som har hål i tänderna kommer inte

att kunna studera så bra."

Och jag behövde göra så
för jag behövde pengarna.

Men nu när jag är äldre,
vet ni vad jag säger?

Vet ni varför jag förser barn
med hälsovård och idrott

och rekreation och estetiska ämnen?

Det är för att jag faktiskt gillar barn.

(Skratt)

Jag gillar faktiskt barn.
(Skratt) (Applåder)

Men när de blir ifrågasättande på allvar,

säger jag: "Jag gör det
för att du gör det för ditt barn."

Trots att du aldrig läst
en studie från MIT som hävdar

att om du ger ditt barn danslektioner

så kommer det att få dem
att klara algebran bättre,

men du ger det barnet danslektioner,

och du kommer att glädjas över
att det barnet vill ta danslektioner

och det kommer få dig att må bra.
Och varför skulle inte fattiga barn

få samma möjlighet?
Det är grunden för dessa barn.

(Applåder)

En annan sak.

Jag är en man som gillar tester

för jag tror att fakta
och information behövs

för man arbetar med något
som man tror fungerar,

och man upptäcker att det inte fungerar.

Ni är utbildare, ni arbetar, ni säger

att tror ni har fattat det?
Och ni förstår att de inte förstår.

Men det finns ett problem med att testa.

Testerna som vi gör,

vi kommer att genomföra tester
i New York nästa vecka,

de gör vi i april.

Vet ni när vi får resultaten?

Kanske i juli, kanske i juni.

Och resultaten innehåller
väldigt relevanta data.

De kommer berätta
att Raheem verkligen kämpade,

klarade inte av multiplikation
med två siffror - jättebra kunskap.

men vi får reda på det när skolan slutat.

Så vad gör vi?

Vi går på semester. (Skratt)

Vi kommer tillbaks från semestern.

Nu har vi en massa provresultat
från förra året.

Vi tittar inte på dem.

Varför skulle vi titta på dem?

Vi ska ju undervisa det här året.

Så hur mycket pengar la vi på det?

Miljarder och åter miljarder dollar

på data som är för gammal
för att kunna användas.

Jag behöver informationen i september.

Jag behöver informationen i november.

Jag vet att du kämpar och jag behöver veta

huruvida jag hjälpte dig att lyckas.

Jag behöver veta det nu.

Jag behöver inte få reda på det
i slutet av skolåret när det är för sent.

Under senare år har jag blivit
något av en klärvoajant.

Jag kan förutse skolresultat.

Du kan visa mig vilken skola som helst.

Jag är riktigt bra på innerstadsskolor

som kämpar.

Och förra året låg 48 procent av de barnen

på en nivå som uppfyllde målen.

Och jag sa: "Okej,
vad är planen, vad ändrar vi

från föregående år?"

De sa: "Vi ska göra på samma sätt."

Nu ska jag göra en förutsägelse. (Skratt)

I år, kommer någonstans mellan 44

och 52 procent av era elever att nå målen.

Och jag kommer ha rätt varje gång.

Så vi spenderar alla dessa pengar
men vad får vi för det?

Lärare behöver relevant information

i detta nu

om vad som händer med deras elever.

Insatserna är höga i dag,
för ni kan göra något åt det.

En annan faktor som jag tror

vi behöver vara medvetna om.

Vi kan inte kväva utveckling i vår sektor.

Vi måste göra om och göra rätt.

Och folk i vår sektor
blir arga av utveckling.

De blir arga om man gör något annorlunda.

Om man prövar något nytt
kommer folk alltid säga:

"Åh, friskoleidéer."
Ja, låt oss pröva lite av det.

Det vi gör nu har inte fungerat

på över 55 år.

Låt oss pröva något annat.
Och här är problemet.

Vissa saker kommer inte att fungera.

Människor säger till mig:
"Åh, många friskolor lyckas inte."

Och många av dem lyckas inte.
De borde stängas.

Jag menar, stängas på riktigt.

Men vi kan inte blanda ihop vetenskap

och saker som inte fungerar
med att vi inte måste göra något.

För det är inte så världen fungerar.

Tänk på teknik,

tänk om det var så vi tänkte om ny teknik.

Varje gång något inte fungerade,

att vi bara kastade in handduken
och sa: "Vi glömmer det."

Ni vet, de övertygade mig.
Några av er var säkert som jag...

det senaste och bästa: PalmPilot.

De sa: "Geoff, om du skaffar
den där PalmPiloten

kommer du inte behöva något annat.

Den varade i tre veckor. Sen var det slut.

Jag avskydde att jag la mina pengar

på den saken.

Men slutade någon att uppfinna?
Inte en enda person.

De gick ut och fortsatte uppfinna.

Det faktum att man misslyckades
ska inte stoppa en

från att driva forskningen framåt.

Vårt jobb som utbildare,

det finns saker som vi vet
att vi kan göra.

Och vi måste göra de sakerna bättre.
Utvärdering, vi måste börja med barn

i yngre åldrar,

vi måste vara säkra på
att vi ger yngre barn stöd.

Vi måste ge dem alla dessa möjligheter.

Vi måste. Men detta med nya idéer,

idén som vi måste fortsätta att utveckla

tills vi verkligen kommer till dess kärna

det är något som absolut nödvändigt.

Och det är förresten något

som jag tror kommer att bli en utmaning
för hela vår sektor.

Vi i USA kan inte vänta
ytterligare 50 år på att få det rätt.

Vi har slut på tid.

Jag vet inte om finns ett ekonomiskt stup,
men det finns ett utbildningsstup

som vi går över just nu,

och om vi tillåter människor
att fortsätta denna dårskap

att säga att vi inte har råd med detta...

Bill Gates säger att det kommer kosta
fem miljarder dollar.

Hur mycket är det för USA?

Vad la vi på Afghanistan i år?

Hur många biljoner? (Applåder)

När landet bryr sig om något

lägger vi biljoner dollar utan att blinka.

När säkerheten i USA hotas

kan vi lägga hur mycket pengar som helst.

Den riktiga säkerheten för vårt land

ligger i att förbereda nästa generation

så att de kan ta över vår position

och bli världsledande

när det handlar om tänkande,
teknik och demokrati

och allt det där som vi bryr oss om.

Jag vågar säga att det är en struntsumma

som krävs av oss för att verkligen

börja lösa några av dessa problem.

När vi gör det kommer jag inte
att vara arg längre.

Så hjälp mig nå dit.

Tack så väldigt mycket. Tack.

(Applåder)

John Legend: "Hur mycket avhopp har ni
från gymnasiet Harlem Children's Zone?

Geoffrey Canada: Du vet, John,

100 procent av våra barn tog examen

förra året på min skola.

100 procent fortsatte till college.

I år kommer 100 procent
av våra sistaårselever ta examen.

Det senaste jag hörde var
att 93 procent hade blivit antagna

på ett college.

Vi måste göra något åt
de där sju procenten.

Det är så det går hos oss. (Applåder)

JL: Hur håller du kontakten med dem
efter att de lämnat gymnasiet?

GC: Några av de värsta problemen

vi har i det här landet
är dessa sårbara barn,

som när man får in dem i skolan

så ligger deras avhopp på rekordnivåer.

Så vi räknade ut
att vi verkligen behövde skapa

ett nätverk för att stötta dessa barn
som på många sätt

imiterar vad en god förälder gör.

Det trakasserar dig, eller hur?
De ringer dig, de säger:

"Jag vill se dina betyg.
Hur klarade du provet?"

Vad säger du, vill du sluta skolan?

Du kommer inte tillbaka?"

Några av mina elever undviker
att komma till Harlem

för Geoff letar efter dig.

"Jag kan inte komma tillbaka."
Nej, du ska stanna i skolan.

Men jag skojar inte

och det blir gnäll.

När barnen förstår
att du vägrar låta dem misslyckas,

så sätter det en annan sorts press på dem,

och då ger de inte upp så lätt.

Ibland när de inte har det i sig

säger de: "Jag vill inte göra det här,

men jag vet att min mamma
kommer bli arg."

Det spelar roll för barn,
och det hjälper dem att ta sig igenom.

Vi försöker skapa ett antal strategier
som får dem igenom undervisningen

och hjälp och stöd,
men också uppmuntrande åtgärder

som: "Du klarar det.
Det kommer att vara svårt,

men vi vägrar låta dig misslyckas."

JL: Tack Dr. Canada.

Snälla, ge honom ytterligare en applåd.

(Applåder)