Fördelarna med en tvåspråkig hjärna - Mia Nacamulli

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/how-speaking-multiple-languages-benefits-the-brain-mia-nacamulli

Det är uppenbart att det kan underlätta att kunna mer än ett språk - till exempel när man reser eller ser filmer utan undertexter. Men finns det andra fördelar med att ha en tvåspråkig (eller flerspråkig) hjärna? Mia Nacamulli beskriver i detalj de tre typerna av tvåspråkiga hjärnor och visar hur kunskap om mer än ett språk håller hjärnan frisk, komplex och aktiv.

Lesson by Mia Nacamulli, animation by TED-Ed.

¿Hablas español? Parlez-vous français?
你会说中文吗?

Om du svarade "sí," "oui," eller "是的"
och du ser det här på engelska,

är chansen stor att du tillhör

världens tvåspråkiga
eller mångspråkiga majoritet.

Och förutom att det blir enklare att resa

eller se otextade filmer,

kan du som behärskar
två eller fler språk få en hjärna

som faktiskt både ser annorlunda ut

och funkar annorlunda
än den som dina enspråkiga vänner har.

Vad innebär det egentligen
att kunna ett språk?

Språkfärdighet mäts oftast
i två aktiva delar, att tala och skriva,

och två passiva delar,
att lyssna och läsa.

Där en balanserat tvåspråkig person

har nästan lika stora kunskaper
i alla delar i två språk,

kan och använder
nästan alla tvåspråkiga i världen

sina språk i varierande grad.

Och beroende på deras situation,
och hur de lärde sig varje språk,

kan de delas in i tre huvudtyper.

Ta till exempel Gabriella,

vars familj emigrerar till USA
från Peru när hon är två år gammal.

Som komplett tvåspråkig

utvecklar Gabriella
två lingvistiska koder samtidigt,

med en enda uppsättning koncept,

och lär sig engelska och spanska

samtidigt som hon börjar
ta in världen omkring sig.

Hennes tonårige bror däremot,
kan vara koordinerat tvåspråkig,

han jobbar med två olika koncept,

och lär sig engelska i skolan,

medan han fortsätter
att prata spanska hemma och med vänner.

Gabriellas föräldrar är förmodligen
underordnat tvåspråkiga

som lär sig ett andraspråk

genom att filtrera det
genom sitt förstaspråk.

Eftersom alla slags tvåspråkiga människor
kan lära sig behärska ett språk helt,

frikopplat från brytning eller uttal,

så kanske inte skillnaden
är så tydlig för ett otränat öra.

Men nya framsteg
inom hjärnavbildningsteknik

har gett neurolingvister en inblick i

hur specifika aspekter av språkinlärning
påverkar den tvåspråkiga hjärnan.

De flesta vet att den vänstra hjärnhalvan

är mer dominant
i analytiska och logiska processer

medan högra hjärnhalvan är mer aktiv
i känslomässiga och sociala,

även om det är en gradskillnad,
inte en absolut uppdelning.

Eftersom språk innehåller
båda typer av funktioner

medan lateraliseringen
utvecklas gradvis med åldern

har hypotesen om
den kritiska perioden vuxit fram.

Enligt den här teorin

är det lättare för barn att lära sig språk

eftersom plasticiteten
i deras mognande hjärnor

låter dem använda båda hjärnhalvorna
när de lär sig ett språk,

medan språkinlärning hos vuxna
för det mesta sker i en hjärnhalva,

oftast den vänstra.

Om det här stämmer,
kan ett språk som lärs in i barndomen

få en bättre koppling till dess sociala
och känslomässiga kontext.

Omvänt visar ny forskning

att människor som lär sig
ett andra språk i vuxen ålder

uppvisar mindre känslostyrning
och en mer rationell inställning

när de hanterar problem på sitt andraspråk

än på sitt modersmål.

Men oavsett hur man lär sig fler språk

ger flerspråkighet hjärnan
några anmärkningsvärda fördelar.

Några av dem syns till och med,

som förtätningar i den grå hjärnsubstansen

som innehåller de flesta
av din hjärnas neuroner och synapser

och att aktiviteten ökar i vissa områden
när man använder ett andraspråk.

Den ökade träning
som en tvåspråkig hjärna får under livet

kan också fördröja inträdet
av sjukdomar som Alzheimers och demens

med upp till fem år.

Tanken att det finns
stora kognitiva fördelar

med att vara tvåspråkig
kan verka naturlig nu,

men det skulle ha överraskat
tidigare experter.

Före sextiotalet ansågs tvåspråkighet
vara ett handikapp

som försenade ett barns utveckling
genom att tvinga dem

att lägga för mycket energi
på att skilja mellan språk,

en syn som mestadels baserades
på felaktigt utförda studier.

Och även om en senare studie visade

att reaktionstider och fel ökade
för vissa tvåspråkiga elever

i prov på flera språk,
visade den också att ansträngningen

och uppmärksamheten som behövdes

för att växla mellan språk
gav mer aktivitet i

och förmodligen stärkte
dorsala prefrontala kortex.

Det är den del av hjärnan
som spelar en stor roll

i planering, problemlösning,
växling mellan uppgifter

och att fokusera genom att filtrera bort
ovidkommande information.

Så även om tvåspråkighet
kanske inte gör dig smartare

så gör det din hjärna friskare,
mer komplex och mer aktiv,

och även om du inte hade turen

att lära dig ett andraspråk som barn

är det aldrig för att sent
att göra dig själv en tjänst

och ta det lingvistiska steget

från "Hello," till "Hola",
"Bonjour" or 您好",

för våra hjärnor mår bra av lite träning.