Ett skärmlöst Internet skulle kunna se ut så här

Designern Tom Uglow skapar en framtid där människans kärlek till naturliga lösningar och lättanvända verktyg kan tas tillvara samtidigt som nya källor ger oss den information vi söker efter. "Verkligheten är större än en skärm", säger han. "Vi kan skapa en lycklig värld fylld med information vi älskar, som känns lika naturlig som att tända lampan."

Jag vill börja med att be er tänka
på den plats där ni är lyckliga.

Ja, er lyckliga plats,

Jag vet att ni har en i fantasin.

(Skratt)

Ok, känns det bekvämt?

Bra.

Nu vill jag att ni funderar på följande.

Finns där några lysrörslarmaturer?

Några bord i plast?

Plastmattegolv?

Mobiltelefoner?

Inte?

Jag tror att våra lyckiga platser

är naturliga, de finns utomhus -

på en strand, vid lägerelden.

Där läser, äter eller stickar vi kanske.

Vi är omgivna av naturligt ljus
och organiska material.

Naturliga saker gör oss lyckliga.

Och glädje är fantastiskt motiverande;
vi eftersträvar glädje.

Kanske är det därför vi
alltid designar om allting,

i hopp om att våra lösningar
ska kännas naturliga.

Låt oss starta här -

med idén att god design
ska kännas naturlig.

Din mobil är inte särskilt naturlig.

Du tror nog att du är beroende av den,

men det är du inte.

Vi är inte beroende av våra enheter,

utan av informationen vi får via dem.

Hur länge skulle du vara glad
på din lyckliga plats

utan information om världen omkring?

Jag är nyfiken på
hur vi tar del av information,

hur vi upplever den.

Vi rör oss från en tid
med statisk information,

som finns i böcker,
på bibliotek och busshållplatser,

genom den digitala perioden,

mot en framtid med flytande information,

där era barn kommer förvänta sig tillgång
till allt, varsomhelst och närsomhelst

från kvantfysik till medeltida vinodling,

från genusteori till morgondagens väder,

lika lätt som de tänder lampan.

Tänk er det.

Människor gillar också enkla verktyg.

Din mobil är inte
ett särskilt enkelt verktyg.

En gaffel är ett enkelt verktyg.

(Skratt)

Vi gillar inte de som är gjorda i plast,

på samma vis som jag
egentligen inte gillar min mobil -

det är inte så jag vill
uppleva information.

Jag tror det finns bättre lösningar
än en värld förmedlad via skärmar.

Jag hatar inte skärmar, men känner inte -

och vet ingen som känner sig tillfreds

med all tid vi spenderar
hängande över dem.

Lyckligtvis

verkar stora teknikföretag hålla med.

De investerar tungt i lösningar
för peknavigering, tal och rörelse,

och även för sinnena -

egenskaper som kan omvandla
döda ting som muggar,

och fylla dem med Internets magi,

vilket skulle kunna göra
det digitala molnet

till någonting vi kanske
kan röra vid och flytta på.

Föräldrar som oroar sig över skärmtid

behöver fysiska digitala leksaker
som lär barnen läsa,

likväl som barnsäkra app-butiker.

Jag är övertygad om
att det här redan sker.

Verkligheten är större än en bildskärm.

Som exempel, älskar jag böcker.

För mig är de tidsmaskiner -
atomer och molekyler sammanbundna,

från den stund de skapades
till ögonblicket då jag upplever dem.

Men uppriktigt sagt,

innehållet är identiskt
med det på min mobil.

Vad gör då den här

till en rikare upplevelse än skärmen?

Jag menar, vetenskapligt.

Vi behöver naturligtvis skärmar.

Jag ska visa film, då måste jag ha
den här enorma skärmen.

Men det finns mer att göra
med de här magiska boxarna.

Din mobil är inte Internets sura dörrvakt.

(Skratt)

Vi kan bygga saker - riktiga saker,

genom att använda fysik och pixlar,

som kan inlemma Internet
med världen omkring oss.

Jag ska visa några exempel.

För en tid sedan, arbetade jag
med designbyrån, Berg,

i ett projekt för hur ett Internet utan
bildskärmar skulle kunna se ut.

De visade oss flera olika sätt

för hur ljuset kan användas
i enkla sensorer och föremål

för att verkligen få Internet
att kännas levande.

Som den här underbara
mekaniska You Tube-spelaren.

Den blev min inspirationskälla.

Därefter jobbade jag
med den japanska agenturen AQ,

i ett forskningsprojekt
kring psykisk hälsa.

Vi ville skapa ett föremål

som skulle kunna mäta subjektiv data
kring humörsvängningar

som är så centrala för att ställa diagnos.

Föremålet mäter hur hårt du trycker,

om du är arg trycker du
kanske väldigt hårt,

är du lugn kanske du bara nuddar.

Den fungerar som en digital emoji-pinne.

Efteråt kan du gå tillbaka till
de registrerade händelserna,

och lägga till kommentarer online.

Mer än någonting annat,

ville vi skapa ett vackert föremål,
som ingav förtroende

och som skulle kunna bo i din ficka

och bli älskat.

Kikaren är en födelsedagspresent

till 400-årsfirandet av Sydneys operahus.

Vännerna på Tellart i Boston
skänkte oss några gatukikare,

såna man kan hitta
på Empire State Buildning,

och utrustade dem med 360-gradersbilder

av andra världsberömda sevärdheter -

(Skratt)

genom att använda tekniken Street View.

Sen ställde vi dem nedanför trapporna.

Kikarna blev en fysisk gång in,

som en portal till världens sevärdheter.

Man kan se t ex Versailles
eller Shackletons stuga i dem.

Egentligen är det virtuell verklighet
daterad cirka 1955.

(Skratt)

På vårt kontor använder vi bönsäckar
för att utväxla URL:er.

Det är busenkelt, lika lätt
som att använda busskortet.

Du lägger in adressen
till webbsidan på chipet,

gör sedan så här ... tjoff! -

så visas webbsidan på din mobil.

Det kostar runt 10 cent.

Treehugger är ett projekt vi arbetar på

ihop med Grummy Sailor här i Sydney.

Jag är väldigt spänd på vad som kommer ske

om man tar isär mobilerna
och placerar delarna i skogen,

och ger barnen möjlighet

att besöka en förtrollad skog
där de guidas av en magisk trollstav,

där de kan prata med digitala féer
och ställa frågor,

men också få besvara frågor.

Som ni ser,

är vi fortfarande på skokartongstadiet.

(Skratt)

Men jag är mycket spänd

inför möjligheten att få ut ungarna
i naturen utan skärmar,

men att de ändå har tillgång till
Internets kraftfulla, magiska värld där.

Vi hoppas ha ett fungerande system
som det här vid årets slut.

För att sammanfatta.

Människor gillar naturliga lösningar.

Människor älskar information.

Människor behöver enkla verktyg.

Dessa principer bör ligga till grund för
hur vi designar för framtiden,

och inte bara för Internet.

Du känner kanske obehag inför hur
informationssamhället kommer att se ut.

Du känner dig kanske
mer orolig än entusiastisk.

Gissa vad? Det gör jag också.

Vi står inför ett vägskäl
i mänsklighetens historia.

Vi är de som faktiskt
bygger vår egen framtid,

det finns ingen artificiell intelligens...

ännu.

(Skratt)

Det är vi - utvecklare, arkitekter,
artister, ingenjörer.

Om vi utmanar oss själva,

då tror jag vi kan skapa en lycklig värld

fylld med informationen vi älskar

och som känns lika enkel
och självklar som att tända lampan.

Även om det verkar oundvikligt,

och det folk idag vill ha är
armbandsur, webbsidor och prylar,

så kanske vi skulle kunna ägna
några tankar åt kork, ljus och bönsäckar.

Tack så mycket.

(Applåder)