Varför fattar vi irrationella beslut? - Sara Garofalo

Se hela lektionen på: http://ed.ted.com/lessons/the-psychology-behind-irrational-decisions-sara-garofalo

Människor fattar ofta beslut som inte är "rationella" från ett rent ekonomiskt perspektiv, vilket betyder att de inte nödvändigtvis leder till det bästa resultatet. Varför är det så? Är vi bara dåliga på att hantera siffror och odds? Eller finns det en psykologisk mekanism bakom? Sara Garofalo förklarar heuristik, ett sätt att närma sig problem baserat på tidigare erfarenheter och intuition snarare än analys.

Lektion av Sara Garofalo, animation av TOGETHER.

Låt oss säga att du är med
i ett spelprogram.

Du har redan tjänat 1000 kr
i första rundan

när hjulet stannar på "bonus".

Nu ställs du inför ett val.

Du kan antingen ta 4 000 kr
i garanterad bonus

eller du kan singla slant.

Om det blir krona,
vinner du 8 000 kr i bonus.

Om det blir klave
får du ingen bonus alls.

I andra rundan har du tjänat 16 000 kr
när du hamnar på "straff".

Nu har du ett annat val.

Du kan antingen ta en förlust på 4 000 kr,

eller pröva din tur med att singla slant.

Om det blir krona förlorar du ingenting,

men om det blir klave
förlorar du 8 000 kr istället.

Om du är som de flesta,
valde du antagligen

att ta den garanterade bonusen
i första rundan

och singla slant i den andra.

Men om du tänker efter,
finns det ingen logik i det.

Oddsen och resultatet
i båda fallen är exakt lika.

Så varför verkar andra rundan
mycket otäckare?

Svaret ligger i fenomenet förlustaversion.

I rationella ekonomiska teorier

skulle våra beslut följa
enkla matematiska ekvationer

som väger risknivån mot insatsens storlek.

Men studier har visat att
för många människor

är den psykiskt negativa effekten
vi känner av att förlora något

dubbelt så stark som den positiva effekten
av att vinna samma sak.

Förlustaversion är en kognitiv bias
som kommer från heuristik,

problemlösning baserad på
tidigare erfarenhet och intuition

snarare än noggrann analys.

Och de mentala genvägarna
kan leda till irrationella beslut,

inte som att bli kär

eller hoppa bungyjump från ett berg,

utan logiska vanföreställningar
som lätt kan motbevisas.

Situationer som inkluderar sannolikhet
är ökänt svåra att lösa med heuristik.

Låt oss säga att du ska slå en tärning
med fyra gröna sidor och två röda

tjugo gånger.

Du kan välja en av dessa
sekvenser av resultat

och om du slår den, vinner du 2 000 kr.

Vilken väljer du?

I en studie med högskolestudenter

valde 65% sekvens B,

även om A är kortare
och samma mönster återfanns i B,

det vill säga, A var mer sannolik än B.

Det kallas för "conjunction fallacy".

Här förväntar vi oss
att få fler gröna resultat,

så vår hjärna kan lura oss
att ta det minst sannolika valet.

Heuristik är också dåliga på
att hantera siffror i allmänhet.

I ett exempel

delades eleverna in i två grupper.

Den första gruppen fick frågan

om Mahatma Gandhi dog
före eller efter 9 års ålder,

medan den andra fick frågan
om han dog före eller efter 140 års ålder.

Båda åldrarna är givetvis helt osannolika,

men när eleverna blev ombedda att gissa
vid vilken ålder han faktiskt dog,

svarade den första gruppen
genomsnittligt 50 år

medan den andra gruppens medelsvar var 67.

Trots att informationen
i de inledande frågorna

var uppenbart fel
och borde varit irrelevant,

påverkade den ändå
elevernas uppskattningar.

Detta är ett exempel
på förankringseffekten

och används ofta i marknadsföring
och förhandlingar

för att öka det pris
människor är villiga att betala.

Så om heuristik leder till
alla dessa felaktiga beslut,

varför har vi dem ens?

Jo, för att de kan vara ganska effektiva.

Under stor del av vår tid på jorden

har överlevnaden hängt på

att fatta snabba beslut
med begränsad information.

När det inte finns tid att
logiskt analysera alla möjligheter,

kan heuristik ibland rädda våra liv.

Men dagens miljö

kräver ett mer komplext beslutsfattande,

och dessa beslut är mer färgade
av omedvetna faktorer än vi tror,

och påverkar allt från hälsa
och utbildning

till finanser och domslut.

Vi kan inte bara stänga
av vår hjärnas genvägar,

men vi kan lära oss
att bli medvetna om dem.

När du är en situation
som inkluderar siffror,

sannolikhet,

och många detaljer,

hejda dig för en sekund

och överväg om det intiutiva svaret
kanske inte är rätt, trots allt.