Ett fredsprojekt, målat över 50 byggnader
-
0:01 - 0:04När jag bestämde mig för att skapa
ett konstverk i Manshiyat Naser, -
0:04 - 0:07sopsamlarnas område i Kairo, Egypten,
-
0:07 - 0:09trodde jag aldrig att projektet skulle bli
-
0:09 - 0:13den största mänskliga upplevelsen
jag någonsin kommer att få uppleva. -
0:13 - 0:15Som konstnär hade jag
en humanistisk intention -
0:15 - 0:18att försköna ett fattigt
och åsidosatt område -
0:18 - 0:21genom att bringa konst till det
och förhoppningsvis sprida ljus -
0:21 - 0:23över detta isolerade samhälle.
-
0:24 - 0:28Första gången jag hörde talas om
denna koptiska kristna gemenskap -
0:28 - 0:33var 2009 när de egyptiska myndigheterna
under Hosni Mubaraks regim -
0:33 - 0:39bestämde sig för att slakta 300 000 grisar
med H1N1-viruset som svepskäl. -
0:40 - 0:41Ursprungligen är de grisuppfödare.
-
0:41 - 0:43Deras grisar och andra djur
-
0:43 - 0:45matas med organiskt avfall
-
0:45 - 0:47som samlas på daglig basis.
-
0:47 - 0:49Denna händelse dödade deras levebröd.
-
0:49 - 0:52Första gången jag kom in i Manshiyat Naser
kändes det som en labyrint. -
0:52 - 0:56Jag letade efter klostret St Simon
på toppen av berget Muqattam. -
0:56 - 0:59Så du går höger, sedan rakt på,
sedan höger igen, sedan vänster -
0:59 - 1:01för att nå ända upp på toppen.
-
1:01 - 1:06Men för att nå dit, måste du slingra dig
mellan lastbilar överfulla med skräp -
1:06 - 1:07och kryssa mellan tuk-tuks,
-
1:07 - 1:10det snabbaste fordonet
som rör sig i området. -
1:11 - 1:14Stanken från skräpet som lastas av
från lastbilarna var intensiv, -
1:14 - 1:18och ljudet från trafiken
var högt och besvärande. -
1:18 - 1:22Lägg till oväsendet från pressarna
i lagerbyggnaderna längs med vägen. -
1:23 - 1:28Utifrån sett ser det kaotiskt ut,
men allt är fullt organiserat. -
1:29 - 1:31Zaraeeberna, det är så de kallar sig,
-
1:31 - 1:33vilket betyder grisuppfödare,
-
1:33 - 1:35har samlat Kairos skräp
-
1:35 - 1:37och sorterat det i sitt eget bostadsområde
-
1:37 - 1:38under årtionden.
-
1:38 - 1:40De har utvecklat ett av de mest effektiva
-
1:40 - 1:43och högst lönsamma systemen
på global nivå. -
1:43 - 1:48Ändå anses området vara smutsigt,
marginaliserat och segregerat -
1:48 - 1:50på grund av associationen till skräpet.
-
1:51 - 1:54Så min ursprungliga idé
var att skapa ett anamorfiskt konstverk, -
1:54 - 1:57ett konstverk som endast
kan ses från en utsiktspunkt. -
1:57 - 2:01Jag ville utmana mig själv artistiskt
genom att måla på flera byggnader -
2:01 - 2:06och bara ha det fullt synligt från
en punkt på Muqattamberget. -
2:06 - 2:09Muqattamberget är samhällets stolthet.
-
2:09 - 2:11Det är här de byggde klostret St Simon,
-
2:11 - 2:17en grottkyrka med 10 000 säten
som de högg ut ur själva berget. -
2:17 - 2:21Så första gången
jag stod på toppen av berget -
2:21 - 2:23och såg på området
frågade jag mig själv, -
2:23 - 2:26hur i hela världen
jag kan övertyga alla dessa ägare -
2:26 - 2:28att låta mig måla på deras byggnader?
-
2:28 - 2:29Och så kom Magd.
-
2:29 - 2:32Magd är en guide från kyrkan.
-
2:32 - 2:36Han berättade att den enda person
jag behövde övertyga var fader Samaan, -
2:36 - 2:38som är samfundets ledare.
-
2:38 - 2:42Men för att övertyga fader Samaan,
var jag tvungen att övertyga Mario, -
2:42 - 2:45som är en polsk konstnär
som flyttade till Kairo för 20 år sedan -
2:45 - 2:49och som skapade all konst i grottkyrkan.
-
2:49 - 2:52Jag är mycket tacksam mot Mario.
Han var nyckelpersonen i projektet. -
2:52 - 2:55Han lyckades få till ett möte
med fader Samaan, -
2:55 - 2:57och överraskande nog älskade han idén.
-
2:57 - 2:59Han frågade mig var jag
hade målat tidigare -
2:59 - 3:00och hur jag ska få till det.
-
3:00 - 3:03Och han var mest orolig över
vad jag skulle skriva. -
3:05 - 3:07I varje verk jag skapar,
skriver jag budskap -
3:07 - 3:09med min stil av arabisk kalligrafi.
-
3:09 - 3:12Jag ser till att budskapen är relevanta
för platsen där jag målar -
3:12 - 3:14men har en universell dimension,
-
3:14 - 3:17så att vem som helst i världen
kan relatera till det. -
3:18 - 3:19Så för Manhiyat Naser,
-
3:19 - 3:24valde jag att skriva St. Anthanasiou
av Alexandrias ord på arabiska, -
3:24 - 3:26en koptisk biskop från 200-talet,
-
3:26 - 3:30som sa: (Arabiska)
-
3:30 - 3:31vilket på svenska betyder,
-
3:31 - 3:34"Den som vill se solljuset tydligt
-
3:34 - 3:35måste först torka ögonen."
-
3:36 - 3:38Det var verkligen viktigt för mig
-
3:38 - 3:40att samhället kände
en anknytning till orden. -
3:41 - 3:44Och för mig speglade detta citat
utmärkt projektets anda. -
3:44 - 3:47Så fader Samaan välsignade projektet,
-
3:47 - 3:50och hans godkännande
fick alla boende ombord. -
3:51 - 3:55Hundratals liter målarfärg,
ett dussin blå manuella hissar, -
3:55 - 3:57flera resor fram och tillbaka till Kairo,
-
3:57 - 4:01ett starkt och solitt team från Frankrike,
Nordafrika, Mellanöstern och USA, -
4:01 - 4:05och efter ett års planerande
och logistik var vi där, -
4:05 - 4:07mitt team och några medlemmar
från det lokala samhället -
4:07 - 4:11som skapade ett verk som kommer
att sprida sig över 50 byggnader, -
4:11 - 4:14där några fyller ut tomrummen
mellan kalligrafierna -
4:14 - 4:15som jag markerar med färger.
-
4:15 - 4:18Lite blått här, lite gult där,
lite orange där. -
4:18 - 4:20Några andra bär sandsäckar
-
4:21 - 4:22och lägger dem på hustaken
-
4:22 - 4:24för att hålla i de manuella hissarna,
-
4:24 - 4:27och andra monterar och
demonterar samma hissar -
4:27 - 4:29och flyttar runt dem
mellan de olika byggnaderna. -
4:30 - 4:36I början av projektet numrerade jag
alla byggnaderna på min skiss, -
4:36 - 4:38och det fanns ingen
riktig interaktion med samhället. -
4:38 - 4:40Folk förstod inte meningen med det hela.
-
4:40 - 4:45Men mycket snabbt blev
dessa byggnadsnummer till efternamn. -
4:45 - 4:48Den första byggnaden
var farbror Ibrahims hus. -
4:48 - 4:50Farbror Ibrahim är en otroligt
entusiastisk person. -
4:50 - 4:52Han sjung alltid och skämtade,
-
4:52 - 4:57och hans döttrar och son
räddade mig från hans tjur -
4:57 - 4:59som ville attackera mig
på fjärde våningen. -
4:59 - 5:00(Skratt)
-
5:00 - 5:04Egentligen såg tjuren mig genom fönstret
och kom ut på balkongen. -
5:04 - 5:05(Skratt)
-
5:05 - 5:07Ja.
-
5:10 - 5:12Farbror Ibrahim hängde
alltid på balkongen -
5:12 - 5:14och pratade med mig medan jag målade.
-
5:14 - 5:18Jag minns att han berättade att han inte
hade gått till berget på 10 år, -
5:18 - 5:20och att han aldrig tar en dag ledigt.
-
5:20 - 5:24Han sa att om han slutade arbeta,
vem skulle då stoppa skräpet? -
5:24 - 5:27Men förvånande,
i slutet av projektet, -
5:27 - 5:30kom han hela vägen till berget
för att se konstverket. -
5:30 - 5:33Han var mycket stolt
över att se sitt hus målat, -
5:33 - 5:37och han sa att projektet
var ett projekt för fred och – -
5:38 - 5:40ursäkta mig –
-
5:41 - 5:44(Applåder)
-
5:54 - 5:56Tack.
-
5:56 - 6:01Han sa att det var ett projekt
för fred och enande -
6:01 - 6:03och att det förde samman människor.
-
6:04 - 6:07Så hans syn på projektet ändrades,
-
6:07 - 6:11och min syn mot samhället ändrades också,
-
6:11 - 6:13och mot vad de gör.
-
6:13 - 6:15Allt skräp som alla äcklas av
-
6:15 - 6:17är inte deras.
-
6:17 - 6:19De livnär sig bara på det.
-
6:19 - 6:22Faktiskt så lever de inte
bland skräpet. De lever av skräpet. -
6:22 - 6:24Så jag började tvivla på mig själv
-
6:24 - 6:28och fundera på vad det verkliga skälet
till hela projektet var? -
6:28 - 6:32Det var inte att försköna en plats
genom att bringa konst till den. -
6:32 - 6:35Det var att ändra synsätt
och öppna en dialog -
6:35 - 6:39för den koppling som vi har
till samhällen som vi inte känner till. -
6:40 - 6:41Så dag efter dag
-
6:41 - 6:43tog kalligraficirkeln form,
-
6:43 - 6:45och vi var alltid lika ivriga
-
6:45 - 6:47att gå tillbaka till berget
för att titta på verket. -
6:47 - 6:50Och att stå på exakt denna punkt
varje dag fick mig att inse -
6:50 - 6:53symboliken bakom detta
anamorfiska verk. -
6:53 - 6:55Om du vill se en verklig bild av någon,
-
6:55 - 6:58kanske du bör byta vinkel.
-
6:58 - 7:00Det fanns tvivel och svårigheter,
-
7:00 - 7:01som rädsla och stress.
-
7:01 - 7:04Det var inte enkelt
att arbeta i en sådan omgivning, -
7:04 - 7:06ibland med grisar under dig
när du målar -
7:06 - 7:09eller att klättra uppför en sophög
för att nå en hiss. -
7:09 - 7:12Men vi kom alla över rädslan
för höjderna, de gungande hissarna, -
7:12 - 7:13styrkan av stanken
-
7:13 - 7:16och även stressen
av att inte hinna färdigt i tid. -
7:16 - 7:19Men vänligheten från alla människor
fick oss att glömma allt. -
7:20 - 7:24Byggnad nummer 3 var farbror Bakheets
och moster Fareedas hus. -
7:24 - 7:27På egyptiska finns
ett uttryck, "Ashen Nas," -
7:27 - 7:29som betyder "de bästa människorna".
-
7:29 - 7:30De var de bästa människorna.
-
7:30 - 7:33Vi brukade ta rast utanför deras hus,
-
7:33 - 7:35och alla barnen i grannskapet
-
7:35 - 7:37brukade komma till oss.
-
7:37 - 7:41Jag var imponerad och förundrad
över barnen i Manshiyat Naser. -
7:41 - 7:45De första dagarna vägrade de alltid
att ta emot det vi erbjöd dem, -
7:45 - 7:47även tilltugg eller drycker.
-
7:47 - 7:49Så jag frågade tant Fareeda, "Varför?"
-
7:49 - 7:52Och hon berättade för mig
att de lär sina barn -
7:52 - 7:55att tacka nej till allt
som erbjuds av någon okänd -
7:55 - 7:58för denna person kanske
behöver det mer än de gör. -
7:59 - 8:03Så just då insåg jag faktiskt
-
8:03 - 8:05att Zareebs församling
var det ideala sammanhanget -
8:05 - 8:07för att lyfta ämnet perception.
-
8:07 - 8:11Vi måste ifrågasätta
vår nivå av oförstånd -
8:11 - 8:13och den uppfattning som vi,
som ett samhälle kan ha -
8:13 - 8:16om andra samhällen
baserat på dess olikheter. -
8:17 - 8:20Jag kommer ihåg hur jag blev försenad
vid farbror Ibrahims hus -
8:20 - 8:23när hans grisar som föds upp på taket
-
8:23 - 8:25åt av sandsäckarna
som håller fast hissarna. -
8:25 - 8:27(Skratt)
-
8:28 - 8:31Farbror Bakheets och tant Fareedas hus
-
8:31 - 8:32var ett slags mötespunkt.
-
8:32 - 8:34Alla brukade samlas där.
-
8:34 - 8:36Jag tror att det var det Ibrahim menade
-
8:36 - 8:39när han sa att det var
ett projekt för fred och enighet, -
8:39 - 8:42för jag kände verkligen
att människor förenades. -
8:42 - 8:45Alla hälsade oss med ett leende,
bjöd oss på en drink -
8:46 - 8:49eller bjöd hem oss på lunch.
-
8:50 - 8:53Ibland är man
på första våningen i ett hus, -
8:53 - 8:55och någon öppnar sitt fönster
och erbjuder en te. -
8:55 - 8:58Och sen händer samma sak
på andra våningen. -
8:58 - 9:00Och du fortsätter hela vägen upp.
-
9:00 - 9:01(Skratt)
-
9:01 - 9:02(Applåder)
-
9:02 - 9:05Jag har aldrig druckit
så mycket te som i Egypten. -
9:05 - 9:07(Skratt)
-
9:07 - 9:09Och helt ärligt, kunde vi ha
blivit färdiga tidigare, -
9:09 - 9:13men jag tror att det tog oss tre veckor
på grund av alla dessa tepauser. -
9:13 - 9:15(Skratt)
-
9:17 - 9:20I Egypten har de ytterligare ett uttryck
som är "Nawartouna", -
9:20 - 9:23som betyder, "Du bringade oss ljus".
-
9:23 - 9:26I Manshiyat Naeser
berättade de alltid det för oss. -
9:26 - 9:28Kalligrafin, faktiskt –
-
9:28 - 9:31Jag använde en vit självlysande färg
-
9:31 - 9:32för kalligrafin,
-
9:32 - 9:37så i slutet av projektet
hyrde vi några projektorer med uv-ljus -
9:37 - 9:39och lyste upp hela grannskapet,
-
9:39 - 9:40och överraskade alla omkring.
-
9:40 - 9:42Vi ville berätta för dem
-
9:42 - 9:44att det var de
som bringade oss ljus. -
9:46 - 9:49(Applåder)
-
9:57 - 10:01Människorna i Zareeb
är starka, ärliga, hårt arbetande, -
10:01 - 10:03och de vet sitt värde.
-
10:03 - 10:05Folket i Kairo
kallar dem "Zabaleenerna", -
10:05 - 10:07vilket betyder "skräpfolket",
-
10:07 - 10:10men ironiskt nog
kallar folket i Manhiyat Naser -
10:10 - 10:12folket i Kairo för Zabaleenerna.
-
10:12 - 10:15De säger att det är de
som producerar skräpet, inte de själva. -
10:15 - 10:16(Skratt)
-
10:16 - 10:17(Applåder)
-
10:17 - 10:20Målet var att lämna någonting
till detta samhälle, -
10:20 - 10:23men jag känner att det var de
som lämnade någonting i våra liv. -
10:23 - 10:24Konstprojektet var bara en ursäkt
-
10:24 - 10:27för denna fantastiska
mänskliga upplevelse. -
10:27 - 10:29Konstverket kommer
att försvinna, förgå, -
10:29 - 10:31och faktiskt är det någon
som bygger en andra våning -
10:31 - 10:34framför farbror Ibrahims hus,
-
10:34 - 10:35så att det skymmer en del av målningen,
-
10:36 - 10:38så jag kanske måste dit
och måla över det. -
10:38 - 10:39(Skratt)
-
10:39 - 10:41Det var om upplevelsen,
-
10:41 - 10:42historien,
-
10:42 - 10:44stunden.
-
10:45 - 10:46Från gatorna i grannskapet,
-
10:46 - 10:48syns målningen i fragment,
-
10:48 - 10:50isolerade från varandra,
-
10:50 - 10:51ensamma.
-
10:51 - 10:53Men sammanfogade genom kalligrafin
-
10:54 - 10:57som idag blottar det kraftfulla meddelande
som vi alla borde tänka på -
10:57 - 10:59innan vi dömer någon.
-
11:00 - 11:02Den som vill se solljuset klart
-
11:02 - 11:03måste först torka rent ögonen.
-
11:04 - 11:05Tack.
-
11:05 - 11:08(Applåder)
- Title:
- Ett fredsprojekt, målat över 50 byggnader
- Speaker:
- eL Seed
- Description:
-
eL Seed sammansmälter arabisk kalligrafi med graffitti för att måla färgstarka, virvlande meddelanden om hopp och fred på byggnader från Tunisien till Paris. Artisten och TED-stipendiaten delar historien om sitt mest ambitiösa projekt så här långt: en väggmålning målad över 50 byggnader i Manshiyat Naser, ett distrikt i Kairo, Egypten, som endast kan ses till fullo från ett närliggande berg.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 11:26
Annika Bidner approved Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Annika Bidner accepted Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Tanja Souza edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings | ||
Tanja Souza edited Swedish subtitles for A project of peace, painted across 50 buildings |