Return to Video

En hoppfull lärdom från kampen för att rädda regnskogen

  • 0:01 - 0:05
    När portugiserna anlände till
    Latinamerika för cirka 500 år sedan,
  • 0:06 - 0:09
    fann de naturligtvis den här
    fantastiska tropiska regnskogen.
  • 0:09 - 0:13
    Och bland all denna biodiversitet
    som de aldrig sett förut,
  • 0:13 - 0:17
    fann de en art som snabbt
    fångade deras uppmärksamhet.
  • 0:17 - 0:23
    När du skär i barken på den här arten
    finner du en väldigt mörkt röd harts
  • 0:23 - 0:29
    som var bra till målning och
    att färga tyg till kläder.
  • 0:29 - 0:33
    Den infödda befolkningen kallade
    arten pau brasil,
  • 0:33 - 0:40
    och det är därför landet kallades
    Brasil-landet, och senare Brasilien.
  • 0:40 - 0:44
    Detta är det enda landet i världen
    som uppkallats efter ett träd.
  • 0:44 - 0:50
    Så tänk hur häftigt det är att
    vara skogsvaktare i Brasilien,
  • 0:50 - 0:52
    som en av flera anledningar.
  • 0:52 - 0:54
    Skogsprodukter finns överallt omkring oss.
  • 0:54 - 0:56
    Förutom alla dessa produkter,
  • 0:56 - 0:59
    är skogen mycket viktig
    för klimatreglering.
  • 1:00 - 1:05
    I Brasilien kommer nästan 70 procent
    av avdunstningen som sedan blir regn
  • 1:05 - 1:08
    faktiskt från skogen.
  • 1:08 - 1:16
    Bara Amazonas pumpar ut 20 miljarder ton
    vatten till atmosfären varje dag.
  • 1:17 - 1:21
    Det är mer än vad Amazonfloden,
    världens största flod,
  • 1:21 - 1:26
    släpper ut i havet per dag,
    vilket är 17 miljarder ton.
  • 1:26 - 1:31
    Om vi varit tvungna att koka vatten för
    att få samma effekt som avdunstningen,
  • 1:31 - 1:37
    skulle vi behöva 6 månaders av världens
    kapacitet för elproduktion.
  • 1:38 - 1:40
    Så det är en jäkla service till oss.
  • 1:41 - 1:45
    Vi har cirka 4 miljarder
    hektar skog i världen
  • 1:45 - 1:50
    Det motsvarar i stort sett Kina, USA,
    Kanada och Brasilien sammanlagt.
  • 1:50 - 1:53
    när det gäller yta,
    för att få en uppfattning.
  • 1:53 - 1:56
    Tre fjärdedelar finns i
    den tempererade zonen,
  • 1:57 - 2:00
    och endast en fjärdedel i den tropiska,
  • 2:00 - 2:06
    men den här fjärdedelen, 1 miljard hektar,
    har den största andelen av biodiversitet,
  • 2:06 - 2:10
    och mycket viktigt, 50 procent av
    den levande biomassan, kolet.
  • 2:12 - 2:16
    Men, vi hade tidigare
    6 miljarder hektar skog,
  • 2:16 - 2:20
    50 procent mer än vad vi har idag,
    för 2000 år sedan.
  • 2:20 - 2:24
    Vi har faktiskt förlorat 2 miljarder
    hektar de senaste 2000 åren
  • 2:24 - 2:28
    Men de senaste 100 åren
    har vi förlorat hälften av det.
  • 2:28 - 2:32
    Det var när vi förändrade från
    skogsavverkning i tempererade skogar
  • 2:32 - 2:35
    till avverkning i tropiska skogar.
  • 2:36 - 2:39
    Så tänk på detta: På 100 år,
  • 2:39 - 2:43
    har vi förlorat samma
    mängd skog i tropikerna
  • 2:43 - 2:47
    som vi har förlorat på 2000 år
    i de tempererade skogarna.
  • 2:47 - 2:50
    Det är med den hastigheten vi förstör.
  • 2:51 - 2:55
    Brasilien är en viktig
    bit av det här pusslet.
  • 2:55 - 2:58
    Vi har den näst största skogen
    i världen, strax efter Ryssland.
  • 2:58 - 3:02
    Hela 12 procent av världens
    skogar finns i Brasilien,
  • 3:02 - 3:04
    merparten i Amazonas.
  • 3:04 - 3:08
    Det är den största skog vi har,
    det är en otroligt stor areal.
  • 3:08 - 3:11
    Ni ser att man kan få plats med
    flera av de europeiska länderna där.
  • 3:11 - 3:14
    Vi har fortfarande
    80 procent av skogstäcket.
  • 3:14 - 3:16
    Det är goda nyheter.
  • 3:16 - 3:21
    Men vi har förlorat 15 procent
    på endast 30 år.
  • 3:21 - 3:23
    Om man fortsätter med den hastigheten,
  • 3:23 - 3:28
    kommer vi snart att förlora den
    kraftfulla pump som vi har i Amazonas,
  • 3:28 - 3:30
    som reglerar vårt klimat.
  • 3:30 - 3:33
    Skogsskövlingen ökade snabbt
    och accelererade
  • 3:33 - 3:36
    i slutet av 90-talet och
    i början av 2000-talet.
  • 3:36 - 3:39
    (ljud av motorsåg)
  • 3:40 - 3:43
    (ljud av fallande träd)
  • 3:44 - 3:48
    27 000 kvadratkilometer på ett år.
  • 3:48 - 3:52
    Det är 2,7 miljoner hektar.
  • 3:52 - 3:57
    Det är nästan som
    halva Costa Rica varje år.
  • 3:58 - 4:01
    Så vid den här tiden -
    detta är 2003, 2004-
  • 4:02 - 4:06
    började jag händelsevis
    att arbeta för regeringen.
  • 4:06 - 4:11
    Och tillsammans med några kollegor
    i Nationella skogsdepartementet,
  • 4:11 - 4:16
    fick vi i uppgift att bilda ett team och
    ta reda på orsakerna till avskogningen,
  • 4:16 - 4:19
    samt göra en plan för att
    bekämpa detta nationellt
  • 4:19 - 4:22
    som involverade de lokala
    myndigheterna och det civila samhället,
  • 4:22 - 4:24
    företagen och lokalsamhällena,
  • 4:24 - 4:27
    i en insats som skulle kunna
    tackla de här problemen.
  • 4:27 - 4:33
    Så vi kom fram till den här planen
    med 144 åtgärder i olika områden.
  • 4:33 - 4:35
    Nu ska jag gå igenom
    dem alla, en i taget...
  • 4:35 - 4:42
    nej, jag ska bara ge några exempel på
    vad vi har gjort de senaste åren.
  • 4:42 - 4:47
    Först inrättade vi ett system tillsammans
    med den nationella rymdstyrelsen
  • 4:48 - 4:51
    som faktiskt kunde se var
    skogsskövlingen skedde,
  • 4:51 - 4:52
    nästan i realtid.
  • 4:52 - 4:55
    Så i Brasilien har vi nu systemet, DETER,
  • 4:55 - 4:58
    som varje månad, eller varannan månad,
  • 4:58 - 5:01
    ger oss information om var
    skogsskövlingen sker
  • 5:01 - 5:04
    så vi verkligen kan agera när det händer.
  • 5:04 - 5:06
    All denna information är helt transparent
  • 5:06 - 5:09
    så andra kan replikera det
    i oberoende system.
  • 5:09 - 5:11
    Detta har hjälpt oss, bland annat,
  • 5:11 - 5:17
    att upptäcka 1,4 miljoner kubikmeter
    timmer som avverkats illegalt.
  • 5:17 - 5:23
    Delar av detta sågade vi upp och
    sålde och all vinst lades i en fond
  • 5:23 - 5:28
    som nu finansierar lokala bevarandeprojekt
  • 5:29 - 5:31
    Det här möjliggör för oss
    att genomföra insatser
  • 5:31 - 5:34
    för att stoppa korruption
    och illegala aktiviteter
  • 5:34 - 5:39
    som ledde till att 700 personer fick
    fängelse, flera var tjänstemän.
  • 5:40 - 5:44
    Sedan kopplade vi ihop det med
    att de verksamhetsområden som
  • 5:44 - 5:48
    avverkat illegalt, inte skulle få
    någon vinning eller finansiering.
  • 5:48 - 5:53
    Så vi skar av detta via banksystemet
    och länkade det till slutkunderna.
  • 5:53 - 5:55
    Nu kan stormarknader,
    slakterier, med flera,
  • 5:55 - 5:59
    som köper produkter från
    illegalt kalhuggna områden,
  • 5:59 - 6:02
    också hållas ansvariga
    för skogsskövlingen.
  • 6:02 - 6:06
    Genom att göra dessa kontakter,
    får vi hjälp att föra problemen nedåt.
  • 6:06 - 6:10
    Vi arbetar också mycket
    på frågan om markinnehav.
  • 6:10 - 6:12
    Det är viktigt i konflikter.
  • 6:12 - 6:15
    50 miljoner hektar
    naturskyddsområden har skapats,
  • 6:15 - 6:19
    vilket motsvarar en
    yta av Spaniens storlek.
  • 6:20 - 6:25
    Av detta, var 8 miljoner mark
    som tillhörde ursprungsbefolkningen.
  • 6:25 - 6:28
    Nu börjar vi se resultat.
  • 6:28 - 6:31
    Under de 10 senaste åren,
  • 6:31 - 6:35
    minskade skogsskövlingen med 75 procent.
  • 6:35 - 6:38
    (Applåder)
  • 6:40 - 6:44
    Så om vi jämför det med
    medelvärdet för avskogning
  • 6:44 - 6:46
    som vi haft det senaste årtiondet,
  • 6:46 - 6:51
    så har vi räddat 8,7 miljoner hektar,
    vilket motsvarar storleken av Österrike.
  • 6:51 - 6:53
    Men ännu viktigare,
    det har hindrat utsläpp
  • 6:53 - 6:56
    av 3 miljarder ton koldioxid
    till atmosfären.
  • 6:56 - 7:02
    Detta är absolut det största bidraget
    till att minska växthusgaserna,
  • 7:02 - 7:04
    så här långt, som en positiv insats.
  • 7:06 - 7:09
    Man skulle kunna tro att när man
    gör den här sortens insatser
  • 7:09 - 7:12
    för att minska och hålla
    tillbaka avskogningen,
  • 7:12 - 7:14
    att man skulle få ekonomiska effekter
  • 7:14 - 7:18
    eftersom du minskar den
    ekonomiska aktiviteten.
  • 7:18 - 7:21
    Men intressant nog, så är
    det precis tvärt om.
  • 7:21 - 7:26
    Under perioden med den största
    minskningen av avskogning,
  • 7:26 - 7:30
    växte ekonomin i genomsnitt dubbelt
    så mycket jämfört med förra årtiondet,
  • 7:30 - 7:33
    då avskogningen ökade.
  • 7:33 - 7:35
    Detta är en viktig lärdom för oss.
  • 7:35 - 7:37
    Detta kanske inte alls har något samband,
  • 7:37 - 7:40
    eftersom vi endast sett när
    avverkningen går ner.
  • 7:41 - 7:45
    Men detta är goda nyheter,
    och det är en stor prestation,
  • 7:45 - 7:48
    som vi naturligtvis ska
    vara mycket stolta över.
  • 7:48 - 7:51
    Men det är långt ifrån tillräckligt.
  • 7:51 - 7:56
    Om du tänker på avskogningen
    i Amazonas under 2013,
  • 7:56 - 8:00
    som översteg 0,5 miljoner hektar,
  • 8:00 - 8:02
    vilket innebär att varje minut,
  • 8:02 - 8:05
    blev en yta stor som två fotbollsplaner,
  • 8:06 - 8:09
    nedhuggen i Amazonas under förra året.
  • 8:09 - 8:14
    Om vi summerar den avskogning
    som vi har i de andra biomen i Brasilien,
  • 8:14 - 8:18
    handlar det fortfarande om den
    högsta skövlingstakten i världen.
  • 8:19 - 8:22
    Det är mer eller mindre som
    om vi är skogshjältar,
  • 8:22 - 8:25
    samtidigt som vi är skogsskövlingsmästare.
  • 8:26 - 8:30
    Så vi kan inte vara nöjda,
    inte ens nära att vara nöjda.
  • 8:30 - 8:32
    Nästa steg, enligt mig,
  • 8:32 - 8:37
    är att kämpa för att inte ha någon
    minskning av skogstäcket i Basilien
  • 8:37 - 8:40
    och att ha det som mål till 2020.
  • 8:40 - 8:41
    Det är vårt nästa steg.
  • 8:41 - 8:44
    Jag har alltid varit intresserad
    av kopplingen
  • 8:44 - 8:46
    mellan klimatförändringar och skogar.
  • 8:46 - 8:52
    För det första eftersom 15 procent av
    växthusgaserna kommer från avskogning
  • 8:52 - 8:54
    så det är en stor del av problemet.
  • 8:54 - 8:57
    Men också för att skogarna kan
    bli en stor del av lösningen
  • 8:57 - 9:05
    eftersom det är det bästa sättet
    vi vet att sänka, fånga och lagra kol.
  • 9:05 - 9:07
    Det finns också en annan koppling
    mellan klimat och skogar
  • 9:07 - 9:11
    som slog mig år 2008 och fick
    mig att ändra min karriär
  • 9:11 - 9:14
    från skogar till att arbeta
    med klimatförändringar.
  • 9:15 - 9:18
    Jag besökte Kanada, i British Columbia,
  • 9:18 - 9:22
    tillsammans med cheferna från
    skogsstyrelserna från andra länder
  • 9:22 - 9:29
    som vi har ett samarbete med, som
    Kanada, Ryssland, Indien, Kina och USA.
  • 9:29 - 9:34
    När vi var där, lärde vi oss
    om contortabastborren
  • 9:34 - 9:37
    som bokstavligt talat äter
    upp skogarna i Kanada.
  • 9:37 - 9:43
    Det vi ser här, de här bruna träden,
    det är verkligen döda träd.
  • 9:44 - 9:48
    De är stående döda träd
    på grund av skalbaggens larv.
  • 9:48 - 9:51
    Det som händer är att den här skalbaggen
  • 9:51 - 9:54
    hålls tillbaka av det
    kalla vädret på vintern.
  • 9:54 - 9:58
    Under många år nu, har det
    inte varit tillräckligt kallt väder
  • 9:58 - 10:01
    för att hålla nere populationen
    av den här skalbaggen.
  • 10:01 - 10:08
    Och det har blivit en sjukdom
    som dödar miljarder träd.
  • 10:08 - 10:12
    Så jag återvände med uppfattningen
    att skogen faktiskt är
  • 10:12 - 10:18
    en av de tidigaste och hårdast drabbade
    offren för klimatförändringarna.
  • 10:18 - 10:19
    Jag tänkte,
  • 10:19 - 10:24
    att om jag lyckas i arbetet
    tillsammans med mina kollegor
  • 10:24 - 10:26
    och hjälper till att stoppa
    skogsskövlingen,
  • 10:26 - 10:31
    kanske vi ändå förlorar kampen senare,
    på grund av klimatförändringar
  • 10:31 - 10:35
    genom översvämningar, hetta,
    bränder och så vidare.
  • 10:35 - 10:38
    Så jag beslutade mig
    att lämna skogsdepartementet
  • 10:38 - 10:41
    och börja arbeta direkt
    med klimatförändringar,
  • 10:41 - 10:45
    finna ett sätt att tänka och förstå
    utmaningen, och gå vidare med det.
  • 10:45 - 10:50
    Utmaningen med klimatförändringar
    är ganska okomplicerad.
  • 10:50 - 10:52
    Målet är tydligt.
  • 10:52 - 10:55
    Vi vill begränsa ökningen
    av medeltemperaturen
  • 10:55 - 10:58
    på jorden till 2 grader.
  • 10:58 - 11:02
    Det finns flera skäl till detta,
    jag ska inte gå in på det nu.
  • 11:02 - 11:05
    Men för att hålla
    begränsningen till 2 grader
  • 11:05 - 11:09
    vilket möjliggör för oss att överleva,
  • 11:09 - 11:14
    så har IPCC, FN:s klimatpanel,
  • 11:14 - 11:21
    angett en utsläppsbudget på
    1000 miljarder ton koldioxid
  • 11:21 - 11:24
    från idag fram till slutet av seklet.
  • 11:24 - 11:27
    Så om vi dividerar detta med antalet år,
  • 11:27 - 11:33
    så får vi en genomsnittsbudget på
    11 miljarder ton koldioxid per år.
  • 11:34 - 11:36
    Vad är nu 1 ton koldioxid?
  • 11:36 - 11:42
    Det är ungefär vad en liten bil,
    som kör 20 km per dag,
  • 11:42 - 11:45
    släpper ut under ett år.
  • 11:45 - 11:47
    Eller en flygresa, enkel,
  • 11:47 - 11:50
    från Sao Paulo till Johannesburg
    eller till London, enkel resa.
  • 11:50 - 11:52
    Tur och retur, 2 ton.
  • 11:52 - 11:55
    Så 11 miljarder ton är dubbelt.
  • 11:55 - 12:02
    Dagens utsläpp är
    50 miljarder ton, och det ökar.
  • 12:02 - 12:07
    Det ökar och kommer
    kanske bli 61 till 2020.
  • 12:07 - 12:12
    Vi behöver komma ner till 10 till 2050.
  • 12:12 - 12:13
    Och under tiden detta händer,
  • 12:13 - 12:16
    kommer befolkningen att öka
    från 7 till 9 miljarder människor,
  • 12:16 - 12:19
    ekonomin kommer att öka från
    60 biljoner dollar år 2010
  • 12:19 - 12:21
    till 200 biljoner dollar.
  • 12:21 - 12:25
    Så det vi måste göra är att
    bli betydligt mer effektiva
  • 12:25 - 12:30
    så vi kan gå från 7 ton kol per capita
  • 12:30 - 12:35
    per person, per år, till ungefär 1 ton.
  • 12:35 - 12:39
    Du måste välja, du tar flyget
    eller så har du en bil.
  • 12:40 - 12:43
    Så frågan är, kan vi klara det?
  • 12:43 - 12:45
    Och det är precis samma fråga
  • 12:45 - 12:49
    jag fick när jag utvecklade en plan
    för att bekämpa skogsskövling.
  • 12:49 - 12:53
    Det är ett så stort problem, så komplext,
    kan vi verkligen klara det?
  • 12:54 - 12:55
    Jag tror det.
  • 12:55 - 12:56
    Tänk så här:
  • 12:56 - 13:01
    Avskogning stod för 60 procent
    av utsläppen av växthusgaserna
  • 13:01 - 13:03
    i Brasilien under förra årtiondet.
  • 13:03 - 13:05
    Nu är det lite mindre än 30 procent.
  • 13:05 - 13:09
    I världen, kommer 60 procent från energi.
  • 13:09 - 13:13
    Så om vi kan hantera energin direkt ,
  • 13:13 - 13:15
    på samma sätt som vi
    hanterade avskogningen,
  • 13:15 - 13:18
    så har vi kanske en chans.
  • 13:18 - 13:21
    Det finns 5 saker som jag
    tycker vi borde göra.
  • 13:21 - 13:26
    Först, vi behöver koppla bort
    utveckling från koldioxidutsläpp.
  • 13:26 - 13:32
    Vi behöver inte kalhugga all
    skog för att få fler jobb
  • 13:32 - 13:34
    och mer jordbruk och större ekonomi.
  • 13:34 - 13:36
    Det visade vi då vi minskade
    skogsskövlingen
  • 13:36 - 13:38
    och ekonomin ändå växte.
  • 13:38 - 13:42
    Samma sak kan hända inom energisektorn.
  • 13:42 - 13:46
    För det andra, vi måste få
    stimulansåtgärder på rätt plats.
  • 13:46 - 13:50
    Idag går 500 miljarder dollar per år
    till att subventionera fossila bränslen.
  • 13:51 - 13:56
    Vi kan sätta ett pris på koldioxid och
    satsa pengarna i förnyelsebar energi?
  • 13:56 - 14:00
    Tredje, vi behöver mäta
    och göra det transparent
  • 14:00 - 14:03
    var, när och vem som
    släpper ut växthusgaser
  • 14:03 - 14:07
    så vi kan agera specifikt vid
    vart och ett av dessa tillfällen.
  • 14:08 - 14:12
    Fyra, vi behöver göra långa
    språng på utvecklingsvägen,
  • 14:12 - 14:14
    så att man inte behöver
    skaffa fasta telefoner
  • 14:14 - 14:17
    innan man inför mobiltelefoner.
  • 14:17 - 14:19
    På samma sätt behöver man
    inte ge fossila bränslen
  • 14:19 - 14:22
    åt de människor som inte
    har tillgång till energi
  • 14:22 - 14:24
    innan de går över till ren energi.
  • 14:24 - 14:26
    Och det femte och sista,
  • 14:26 - 14:29
    vi behöver delat ansvar mellan regeringar,
  • 14:29 - 14:31
    företag och det civila samhället.
  • 14:31 - 14:35
    Det finns något att göra för alla och
    vi behöver ha alla med på tåget.
  • 14:36 - 14:38
    Som avslutning,
  • 14:38 - 14:41
    tänker jag att framtiden
    inte bestäms av ödet
  • 14:41 - 14:44
    att man inte bara kan gå på som vanligt.
  • 14:45 - 14:48
    Vi måste ha mod att faktiskt
    ändra på vår inslagna väg,
  • 14:48 - 14:49
    investera i något nytt,
  • 14:49 - 14:52
    tänka att vi faktiskt kan ändra riktning.
  • 14:52 - 14:55
    Jag tror vi gör det med
    avskogningen i Brasilien,
  • 14:55 - 14:59
    och att vi också kan göra det med
    klimatförändringarna i världen.
  • 14:59 - 15:00
    Tack så mycket!
  • 15:00 - 15:02
    (Applåder)
Title:
En hoppfull lärdom från kampen för att rädda regnskogen
Speaker:
Tasso Azevedo
Description:

"Rädda regnskogen" är en gammal miljöslogan - Tasso Azevedo uppdaterar oss om vad som händer på den fronten nu för tiden.
Sporrade av de fruktansvärda förlusterna av skog på 1990-talet kunde man, med hjälp av nya lagar och övervakningssystem, sakta ner takten för skogsskövlingen i Brasilien. Är det tillräckligt? Inte än. Tasso Azevedo har fem idéer om vad vi borde göra, och han undrar om lärdomarna i Brasilien kan appliceras på ett ännu större problem; global uppvärmning.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
15:16

Swedish subtitles

Revisions