Det lekfulla underlandet bakom stora uppfinningar

Nödvändighet är innovationens moder, eller hur? Tja, inte alltid. Steven Johnson visar oss hur några av de mest banbrytande idéerna och teknikerna, som datorn, inte alls framkom av nödvändighet, utan istället av den underliga glädjen i spel. Lyssna på denna fängslande, illustrerade utforskning av innovationens historia. Det visar sig att du hittar framtiden där människor har som roligast.

(Musik)

För omkring 43 000 år sedan

dog en ung grottbjörn
bland de böljande kullarna

på nutida Sloveniens nordvästra gräns.

Tusen år senare dog en mammut
i södra Tyskland.

Några århundraden efter det,
dog även en gåsgam

i samma trakt.

Och vi vet nästan ingenting
om hur de här djuren dog,

men de olika djuren,
som var spridda över både tid och rum

hade ett gemensamt öde.

Efter deras död
blev ett ben från varje skelett

bearbetat av mänskliga händer

till en flöjt.

Tänk på det en sekund.

Tänk att du är en grottmänniska,
för 40 000 år sedan.

Du har bemästrat elden.

Du har byggt enkla jaktverktyg.

Du har lärt dig

att tillverka klädplagg av djurhudar
för att hålla dig varm om vintern.

Vad skulle du uppfinna härnäst?

Det verkar orimligt
att du skulle uppfinna flöjten,

ett verktyg som skapar
värdelösa vibrationer i luftmolekyler.

Men det är precis det
som våra anfäder gjorde.

Det visar sig vara överraskande vanligt

i innovationens historia.

Ibland uppfinner folk saker

för att de vill överleva
eller mata sina barn

eller erövra byn intill.

Men lika ofta

kommer nya idéer till världen

bara för att de är kul.

Och till den riktigt konstiga saken:

Många av de lekfulla
men till synes lättsinniga uppfinningarna

startade till slut
betydelsefulla transformationer

i vetenskap, i politik och i samhället.

Ta till exempel vad som kan vara
den viktigaste uppfinningen i modern tid:

programmerbara datorer.

Den vanliga historien är att datorer
härstammar från militär teknik,

eftersom många av de tidiga datorerna
utformades specifikt

för att knäcka krigstidskoder
eller för att beräkna raketbanor.

Men i själva verket är ursprunget
till den moderna datorn

mycket mer lekfullt,

mer musikaliskt,

än du kan föreställa dig.

Idén bakom flöjten,

att bara trycka luft genom rör
för att skapa ljud,

modifierades så småningom
för att skapa den första orgeln

för mer än 2000 år sedan.

Någon kom på den briljanta idén
att skapa ljud

genom att trycka
på små hävstångar med fingrarna,

och uppfann det första
musikaliska tangentbordet.

Tangentbord utvecklades
från orglar till klavikord till cembalor

till pianot

fram till mitten av 1800-talet

när en grupp uppfinnare
slutligen kläckte idén

att använda ett tangentbord
för att skapa bokstäver istället för ljud.

Faktiskt så hade
den första skrivmaskinen

smeknamnet "den skrivande cembalon."

Flöjter och musik ledde till
ännu kraftigare genomslag.

För omkring tusen år sedan,

vid höjdpunkten
för den islamiska renässansen,

utformade tre bröder i Bagdad en apparat

som var en automatiserad orgel.

De kallade den för "instrumentet
som spelar på sig själv."

Instrumentet var i princip
en gigantisk speldosa.

Man kunde lära orgeln
att spela olika låtar

genom att använda instruktioner

som kodades genom att placera nålar
på en roterande cylinder.

Och om man ville att maskinen
skulle spela en annan låt

bytte man bara till en ny cylinder
med en annan kod på.

Instrumentet var det första i sitt slag.

Den kunde programmeras.

Konceptuellt, var detta
ett enormt steg framåt.

Idén om hårdvara och mjukvara

blir tänkbar för första gången
med denna uppfinning.

Och det otroligt kraftfulla konceptet

kom inte till oss som ett krigs-
eller erörvringsinstrument

eller som ett behov alls.

Det kom från det underliga behaget
att titta på en musikspelande maskin.

Faktum är att idéen
om programmerbara maskiner

uteslutande hölls vid liv
genom musik i cirka 700 år.

På 1700-talet blev musikskapande maskiner

parisarnas leksaker.

Underhållare använde samma
kodade cylinder

för att kontrollera de fysiska rörelserna
av vad som kallades "automata"

en tidig typ av robot.

En av de mest kända av de robotarna

var, ni gissade rätt,
en automatiserad flöjtspelare

utformad av den briljanta
franska uppfinnaren

Jacques de Vaucanson.

Och medan de Vaucanson
utformade sin robotmusiker

fick han en annan idé.

Om man nu kunde programmera
en maskin att skapa behagliga ljud

varför inte programmera den
att väva underbara färgmönster av tyg?

Istället för att använda cylindernålarna
för att representera noter

skulle de representera trådar
med olika färger.

Om man ville ha
ett nytt mönster till sitt tyg

programmerade man en ny cylinder.

Detta var den första
programmerbara vävstolen.

Cylindrarna var för dyra
och tidskrävande att tillverka

men ett halvsekel senare
var det en annan fransk uppfinnare,

Jacquard,

som kom på den briljanta idéen
att använda papp-hålkort

istället för metallcylindrar.

Papper visade sig vara

ett mycket billigare
och mer flexibelt sätt

att programmera apparaten.

Hålkortssystemet inspirerade

den viktorianska uppfinnaren
Charles Babbage

att skapa sin analytiska maskin,

den första, sant programmerbara datorn

som någonsin skapats.

Och hålkort användes
av datorprogrammerare

så sent som på 70-talet.

Fråga dig själv:

Vad var det som gjorde
den första moderna datorn möjlig?

Ja, den militära inblandningen
är en viktig del av historian

men att uppfinna en dator
krävde också andra byggstenar:

speldosor

leksaks-robotflöjtspelare

cembalo-tangentbord

färgglada mönster vävda i tyg,

och det är bara en liten del av historien.

Det finns en lång lista
över världsförändrande idéer och teknik

som skapades genom lek:

offentliga museer, gummi

sannolikhetsteori, försäkringsbranschen

och mycket mer.

Nödvändighet är inte alltid
uppfinningens moder.

Den lekfulla sinnestillståndet
är i grunden undersökande

och söker upp nya möjligheter
i världen runt omkring oss.

Och det sökandet
ledde till att så många upplevelser

som startade som enkel glädje och nöje

så småningom ledde oss
till djupgående genombrott.

Jag tror att detta påverkar
hur vi undervisar barn i skolan

och hur vi uppmuntrar till innovation
på våra arbetsplatser

men att tänka på spel
och nöje så här

hjälper oss också att upptäcka
vad som kommer härnäst.

Tänk på det: Om du
skulle sitta där, år 1750

och försöka lista ut

de stora samhällsförändringarna
som var i antågande

under 1800- och 1900-talet -

automatiserade maskiner, datorer

artificiell intelligens,

skulle en programmerbar flöjt

som roar den parisiska eliten

vara en lika kraftfull ledtråd
som något annat på den tiden.

Den verkade vara ett nöje i bästa fall,

inte särskilt användbar,

men den visade sig vara
början på en teknisk revolution

som skulle förändra hela världen.

Du hittar framtiden

där människor har som allra roligast.