Hur man undviker att vara okunnig om världen

Hur mycket vet du om världen? Hans Rosling och hans berömda grafer med siffror på global folkmängd, hälsa och inkomst (och en extra-extra-lång pekare), visar att du har en hög statistisk risk att ha helt fel i vad du tror att du vet. Följ med i denna frågesport med publiken, sen lär dig Hans son Ola fyra snabba sätt att snabbt bli mindre okunnig.

Hans Rosling: Jag kommer ge er

tre flervalsfrågor.

Använd denna apparat.

Använd apparaten för att svara.

Första frågan, hur gick det med antalet

döda per år,

av naturkatastrofer?

Hur ändrade det sig under
det senaste seklet?

Mer än fördubblades det,

var det i stort sett oförändrat
i världen som helhet,

eller minskade det till mindre än hälften?

Varsågoda, svara A, B eller C.

Jag ser många svar, det går mycket
fortare här än på universitetet.

De är så långsamma, de bara
tänker, tänker och tänker.

Mycket, mycket bra.

Vi går till nästa fråga.

Hur lång tid har 30-åriga kvinnor

i världen gått i skola:

sju år, fem år eller tre år?

A, B eller C? Varsågoda att svara.

Nu går vi till nästa fråga.

Under de sista 20 åren,
hur förändrades procentandelen

av människor i världen

som lever under extrem fattigdom?

Extrem fattigdom
- att inte ha mat för dagen.

Fördubblades den nästan,

var den mer eller mindre samma,

eller halverades den?

A, B eller C?

Nu svaren.

Ni ser,

dödsfall från naturkatastrofer,

ni ser det från grafen här,

från 1900 till 2000.

Under 1900-talet så var det
ungefär en halv miljon

som dog varje år av naturkatastrofer;

översvämningar, jordbävningar,
vulkanutbrott eller torkperioder.

Hur förändras detta då?

Gapminder frågade folk i Sverige.

Så här svarade de.

Den svenska befolkningen svarade så här:

50% trodde på fördubbling,

38% sa att det är ungefär samma,

12 sa att det hade halverats.

Detta är de bästa data
från katastrofforskarna,

och det går upp och ned

och det går upp fram till
andra världskriget,

därefter faller det, fortsätter falla

och det har gått ned till hälften.

Världen har varit mycket,
mycket mer kapabel

över årtiondena

att skydda folk mot detta, vet ni.

Så bara 12 procent
av svenskarna vet detta.

Jag gick till en djurpark
och frågade chimpanserna.

(Skratt) (Applåder)

Chimpanserna tittar
inte på kvällsnyheterna,

(Skratt)

så chimpanserna

de väljer slumpmässigt,
alltså väljer svenskarna sämre än slumpen.

Men hur gick det för er?

Det här är ni.

Ni är slagna av chimpanserna.

(Skratt)

Men det var nära.

Ni var tre gånger bättre än svenskarna,

det är inte tillräckligt.

Ni borde inte jämföra er med svenskarna.

Ni måste ha högre ambitioner i världen.

Låt oss titta på nästa svar:
kvinnor i skolor.

Här ser man, männen gick åtta år i skolan.

Hur lång tid gick kvinnorna i skolan?

Vi frågade svenskarna detta

och det ger er en ledtråd eller hur?

Det rätta svaret är förmodligen det

som minst svenskar valde eller hur?

(Skratt)

Vi kollar, vi kollar.
Här är det.

Ja, ja, ja, kvinnorna har kommit i kapp.

Så här säger amerikanerna.

Det här är ni, här ser ni.

Aha.

(Skratt)

Grattis, ni är nästan dubbelt
så bra som svenskarna,

så ni behöver inte mig -

Hur kan det bli så här?

Jag tror det är

så att alla är medvetna om länderna

och de områden där flickor

har störst svårigheter.

De hindras från att gå i skola

och det är upprörande.

Men den stora majoriteten i världen,

där de flesta bor i världen,
flest länder, går flickorna i skola

i stort sett lika länge som pojkarna.

Det betyder inte att
jämställdhet har nåtts,

överhuvudtaget inte.

De omfattas av ruskiga begränsningar

men de skolas i världen i dag.

Vi tappar det stora flertalet.

När ni svarar, så svarar ni baserat
på de värsta platserna,

och där har ni rätt men ni
missar det stora flertalet.

Men fattigdom då?

Det är tydligt att fattigdomen

nästan har halverats,

och när vi frågade amerikanerna,

så svarade bara fem procent rätt.

Hur är det med er?

Ni har klarat det nästan lika
bra som chimpanserna.

(Skratt) (Applåder)

Så lite, bara några få av er!

Ni vet det finns förutfattade meningar.

I många rika länder tänker man att

vi aldrig kommer att få
ett slut på extrem fattigdom.

Naturligtvis tänker de så, för att

de inte ens vet vad som hänt.

Första kravet för förstå framtiden

är förstå nuet.

Dessa frågor var de bland de första

som ställdes i pilotfasen
av Ignoransprojektet

som vi kör på stiftelsen Gapminder,

och projektet som startades förra året

av min chef och son Ola Rosling.

(Skratt)

Han är medgrundare och direktör

och han ville, Ola sa åt mig

att vi måste bli mer systematiska när vi

kämpar mot den förödande okunnigheten.

Redan nu har pilotfasen avslöjat

att så många av svaren är sämre slumpen,

så vi måste fundera
över förutfattade idéer

och en av de stora förutfattade idéerna är

den om inkomstfördelningen i världen.

Se här, så här såg det ut 1975.

Det är hur många människor
som finns på varje inkomst

från en dollar per dag--

(Applåder)

Se här, det fanns en puckel här

runt en dollar per dag,

och sen fanns en puckel

nånstans här emellan 10 och 100 dollar.

Världen bestod av två grupper.

Det var en kamelvärld, som en
kamel som har två pucklar,

en för de fattiga och en för de rika,

och det var få däremellan.

Men se hur detta har förändrats:

När jag går framåt, det som ändrats är,

befolkningen i världen har ökat,

och pucklarna har börjat att sammanfalla.

Den nedre puckeln har slagits
ihop med den övre puckeln,

kamelen har dött
och vi har nu en dromedarvärld

med bara en puckel.

Fattigdomsprocenten har minskat.

Men fortfarande är det skrämmande

att så många fortsätter
vara extremt fattiga.

Vi har fortfarande denna grupp,
över en miljard, här borta,

men den kan börja försvinna nu.

Utmaningen vi har nu

är att komma bort från detta
och förstå vart majoriteten ligger nu

och det visas klart av denna fråga.

Vi frågade hur många procent av världens

ettåriga barn som har fått

grundläggande vaccin
mot mässling och andra saker

som vi har haft i många år:

20, 50 eller 80 procent?

Här är vad folk i Amerika
och Sverige svarade.

Titta på det svenska resultatet
så vet ni vilka de rätta svaren är.

(Skratt)

Men vem fasen är professor
i globalhälsa i det landet?

Nåväl, det är nog jag, det är jag.

(Skratt)

Det är väldig svårt det här,
det är väldigt svårt.

(Applåder)

Men Olas angreppsätt

att mäta det vi vet, skapade rubriker,

CNN publicerade resultaten
på sin webbplats,

och de hade frågorna där,
miljontals svarade,

jag tror det var omkring 2 000 kommentarer

och detta var en av kommentarerna.

"Jag slår vad om att ingen från media
klarade testet" skrev han.

Ola sa till mig, "Ta med dessa dosor.

Du ska prata på en mediakonferens.

Ge dem dosorna och mät vad media vet."

Mina damer och herrar,

för första gången,
de informella resultaten

från en amerikansk mediakonferens.

Men även från en senare konferens
med europeiska medier.

(Skratt)

Ni ser, det är inte ett problem att

folk inte läser och lyssnar på media.

Problemet är media själva inte vet.

Vad ska vi göra åt detta, Ola?

Har du några idéer?

(Applåder)

Ola Rosling: Jag har en idé men först,

jag beklagar att ni
blev slagna av chimpanserna.

Lyckligtvis kan jag trösta er med

genom att faktiskt visa er
att det är inte är ert fel.

Sen kommer jag ger några verktyg

för att kunna slå chimpanserna framöver.

Det är i grund och botten
vad jag kommer göra.

Men först en titt på varför
vi är så okunniga,

och allt startar på denna plats.

Det är Hudiksvall,
det är en stad i norra Sverige.

Det är bostadsområdet jag växte upp i

och det är ett bostadsområde
med ett stort problem.

Faktiskt så har det exakt samma problem

som fanns i alla samhällen

som ni också växte upp i.

Det var inte representativt. Okej?

Det gav mig en väldigt skev bild

om hur livet är på denna planet.

Detta är första biten
i okunnighetspusslet.

Personliga förutfattade meningar.

Vi har alla olika erfarenheter

från samhällen och människor vi mött

och på det lägger vi skolan

och där lägger vi till nästa problem.

Jag gillar skolor

men lärare tenderar
att lära ut en föråldrad världsbild,

för de lärde sig någonting
när de själva gick i skolan,

och nu ska de beskriva världen

för eleverna, utan några onda avsikter,

och tryckta böcker förstås,

de är föråldrade
i en värld som förändras.

Det finns ingen riktig praxis

för att hålla läromedlen uppdaterade.

Så det är vad vi fokuserar på.

Vi har dessa föråldrade fakta

som adderas till personliga
förutfattade meningar.

Så nästa steg är nyheterna eller hur?

En utomordentlig journalist vet hur man

väljer storyn som ger rubriker,

och folk läser den
för att den är sensationell.

Ovanliga händelser
är mer intressanta, eller hur?

De är överdrivna

och speciellt om saker vi är rädda för.

En hajattack på en svensk

kommer att ge rubriker i veckor i Sverige.

Så dessa tre skeva informationskällor

är verkligt svåra att komma bort från.

De liksom bombarderar oss

och ger våra hjärnor konstiga idéer,

och till det lägger vi det

som gör oss mänskliga, vår intuition.

Den var bra under evolutionen.

Den hjälpte oss generalisera

och dra slutsatser
väldigt, väldigt snabbt.

Den hjälpte oss överdriva
det vi var rädda för

och vi söker samband där inga existerar

och genom detta får vi
en villfarelse av självförtroende,

som att vi tror att vi är
den bästa bilföraren,

bättre än genomsnittet.

Alla svarade på den frågan

"Ja, jag kör bil bättre."

Men OK, det här var bra evolutionärt,

men när det kommer till vår världsbild

är det en precis förklaring till
att allt är upp och nedvänt.

Trenderna som stiger faller egentligen,

och omvänt,

och i detta fall så använder
chimpanserna vår intuition mot oss

och den blir vår svaghet
istället för vår styrka.

Den borde ha varit vår styrka, eller hur?

Så hur löser vi dessa problem?

Först behöver vi mäta det,

och sen behöver vi bota det.

Genom att mäta förstår vi

hur mönstret av okunnighet ser ut.

Pilotfasen startades förra året

och nu är vi säkra på att vi kommer möta

en hel del okunnighet
på olika platser i världen

och tanken är att

vi skalar upp detta till alla domäner

eller dimensioner av global utveckling,

som klimatet, utrotningshotade arter,
mänskliga rättigheter,

jämställdhet, energi och finans.

Alla olika sektorer har fakta,

och organisationer som försöker

sprida kunskap om dessa fakta.

Så vi har faktiskt börjat
kontakta några av dem

som WWF, Amnesty och UNICEF,

och frågat dem, vad är era favoritfakta

som ni inte tror att folk känner till?

Jag samlar ihop dessa fakta.

Föreställ er en lång lista
med 250 faktapunkter.

Sen frågar vi folk

och ser vilka frågor som får sämst svar.

Så får vi en kortare lista,

de sämsta resultaten

som de exempel Hans visade,

och vi har inga problem hitta dessa

förskräckliga resultat.

OK, så vad ska vi göra
med denna kortlista?

Vi tänker göra den
till ett kunskapscertifikat,

ett globalt kunskapscertifikat,

som man kan använda
om man är en stor organisation,

en skola, ett universitet
eller kanske en nyhetsbyrå,

för att certifiera sig
som globalt kunnig.

Vilket i grund och botten
innebär att vi inte anställer folk

som får resultat som chimpanser.

Naturligtvis borde man inte det.

Så om tio år,

om vi lyckas med detta projekt,

så kommer du kanske
att sitta på en intervju

och kan komma att behöva
redovisa din globalkunskap.

Så nu till praktiska tillvägagångssätt.

Hur ska man klara av detta?

Det finns förstås ett sätt,

där man sätter sig ner sena kvällar

och lär in alla fakta utantill

genom att läsa alla rapporter.

Men det kommer faktiskt aldrig ske.

Inte ens Hans tror att det kommer ske.

Folk har inte den tiden.

Folk gillar genvägar
och här är genvägarna.

Vi måste omforma intuitionen
så den blir vår styrka igen.

Vi måste kunna generalisera.

Så nu kommer jag ge er några knep

där missuppfattningar omformas

till tumregler.

Låt oss börja

med den första missuppfattningen.

Den är mycket vanlig.

Allting blir värre.

Du har hört det, du har tänkt det själv.

De omvända sättet att tänka
är att det mesta blir bättre.

Så när du sitter med en fråga framför dig

och du är osäker, gissa "förbättring".

OK? Välj inte försämring.

Det här kommer hjälpa er
få bättre poäng på våra test.

(Applåder)

Det var den första.

Det finns rika och fattiga

och skillnaden ökar.

Det är förskräcklig ojämlikhet.

Jo det är en ojämlik värld.

men data visar
att det bara finns en puckel.

OK? Om du känner dig osäker,

välj "de flesta människor är i mitten."

Det kommer hjälpa er att svara rätt.

Nu till nästa förutfattade mening,

först måste länder och folk
bli väldigt, väldigt rika

innan de får social utveckling,

som flickor i skolan

och att kunna klara av naturkatastrofer.

Nej, nej, nej, det är helt fel.

Titta på den stora puckeln i mitten,

de har redan flickor i skolan.

Så om du är osäker, välj

"majoriteten har redan detta",

som elektricitet och flickor
i skolan, sådana saker.

Dessa är de enda tumreglerna,

och naturligtvis håller det inte för allt

men så här man man generalisera.

Låt oss titta på den sista.

Detta om något är en goding,

hajar är farliga.

Nej, eller jo, men nåväl,
de är inte så viktiga

i den globala statistiken,
det är detta jag säger.

Men jag är faktiskt rädd för hajar.

Så så fort jag ser en fråga
om saker jag är rädd för,

vilket kan vara jordbävningar,
andra religioner.

Jag är kanske rädd
för terrorister eller hajar,

vad som helst som får mig känna,

anta att du kommer
att överdriva problemet.

Det är en tumregel.

Men farliga saker kan vara fantastiska.

Hajar dödar väldigt, väldigt få,
det är så du borde tänka.

Med dessa fyra tumregler,

så kan du förmodligen svara
bättre än chimpanserna,

för chimpanserna kan inte göra detta.

De kan inte generalisera
baserat på regler.

Förhoppningsvis kan vi vända på er värld

och vi kommer kunna slå chimpanserna. OK?

(Applåder)

Det här är ett systematiskt angreppssätt.

Men frågan är, är detta viktigt?

Jajamän, det är viktigt
att förstå fattigdom,

extrem fattigdom och förstå
hur man bekämpar den,

och hur man får flickorna till skolan.

När vi verkligen förstår
att vi lyckas, kan vi förstå detta.

Men är det viktigt för alla andra

som bryr sig om den rika delen av skalan?

Jag skulle säga
att det är extremt viktigt,

av samma anledning.

Om man har

en faktabaserad världsuppfattning idag

så kan man ha en chans att förstå

vad som kommer att hända i framtiden.

Låt oss få tillbaka
till de två pucklarna 1975.

Det var då jag föddes,

och jag valde västvärlden.

Det är nuvarande EU och Nordamerika.

Låt oss nu se resten
jämfört mot västvärlden

i termer av hur rika man är.

Dessa människor har råd att

flyga utomlands med flygplan och semestra.

1975 bodde bara 30 procent av dem

utanför EU och Nordamerika.

Men det har förändrats, OK?

Så låt oss titta på vad som
ändrats fram till nu, 2014.

Idag är det 50-50.

Västvärldens dominans är över
från och med nu.

Det är trevligt, vad kommer hända härnäst?

Ser ni den stora puckeln?
Såg ni hur den flyttade på sig?

Jag gjorde ett experiment.

Jag gick till IMFs,
Internationella valutafondens webbplats.

De har en prognos för
de kommande fem årens BNP per innevånare.

Så jag använde detta för gå fem år framåt,

jag antog att ojämlikheten i inkomst
är lika för varje land.

Jag gjorde så och gick ett steg längre.

Jag använde dessa fem år
för de kommande 20 åren

med samma hastighet, bara ett försök
att visa på vad som verkligen kan ske.

Låt oss gå in i framtiden.

2020 är 57 procent resten av världen.

2025 är det 63 procent.

2030, 68%, och 2035 är västvärlden i
minoritet på den rika konsumentmarknaden.

Det här är bara beräkningar av
BNP per capita in i framtiden.

Sjuttiotre procent
av de rika konsumenterna

kommer att bo

utanför Nordamerika och Europa.

Så ja, jag tror det är en god idé
för företagen att använda detta certifikat

för att se till att deras beslut
är faktabaserade i framtiden.

Tack så mycket.

(Applåder)

Bruno Giussani:
Hans and Ola Rosling! Tack!