Return to Video

Vi kan programmera om livet. Så här gör man det klokt.

  • 0:01 - 0:03
    Det finns en skådespelare
    som heter Dustin Hoffman.
  • 0:04 - 0:08
    För många år sedan, gjorde han en film
    som ni kan ha hört talas om,
  • 0:08 - 0:09
    som hette "Mandomsprovet"
  • 0:09 - 0:12
    Det finns två nyckelscener i den filmen.
  • 0:13 - 0:15
    Den första är förförelsescenen.
  • 0:15 - 0:17
    Jag ska inte prata om den idag.
  • 0:17 - 0:18
    (Skratt)
  • 0:18 - 0:23
    Den andra scenen är när han tas med
    till poolen av den äldre mannen,
  • 0:23 - 0:26
    och till den unge studenten
    säger den gamle mannen
  • 0:26 - 0:29
    i stort sett bara ett ord, bara ett ord.
  • 0:30 - 0:32
    Och naturligtvis så vet ni
    vad det är för ord.
  • 0:32 - 0:33
    Det är "plast".
  • 0:33 - 0:35
    (Skratt)
  • 0:35 - 0:39
    Och det enda problemet med det är,
    att det var ett helt felaktigt råd.
  • 0:39 - 0:41
    (Skratt)
  • 0:41 - 0:43
    Låt mig berätta för er
    varför det var så fel.
  • 0:43 - 0:45
    Ordet skulle ha varit "kisel".
  • 0:46 - 0:48
    Och orsaken till just kisel
  • 0:48 - 0:53
    är för att de grundläggande patenten
    för halvledare hade redan tagits,
  • 0:53 - 0:55
    hade redan skickats,
  • 0:55 - 0:57
    och de höll redan på att bygga dem.
  • 0:57 - 1:00
    Så, Silicon Valley höll just på
    att byggas 1967,
  • 1:00 - 1:02
    när filmen hade premiär.
  • 1:02 - 1:03
    Och ett år efter filmens premiär
  • 1:03 - 1:05
    grundades Intel.
  • 1:05 - 1:08
    Så hade studenten hört rätt ord,
  • 1:08 - 1:12
    så kanske han hade slutat
    på scen med - åh, jag vet inte -
  • 1:12 - 1:13
    kanske de här två.
  • 1:13 - 1:16
    (Skratt)
  • 1:20 - 1:22
    Så medan du tänker på det,
  • 1:23 - 1:26
    låt oss se vilket råd
    vi skulle vilja ge
  • 1:26 - 1:30
    så att nästa student inte blir
    en säljare för Tupperware.
  • 1:30 - 1:32
    (Skratt)
  • 1:32 - 1:35
    Så 2015, vilket visdomsord
    skulle du vilja ge människor,
  • 1:35 - 1:37
    när du tar med en ung student
  • 1:37 - 1:38
    ut till poolen
  • 1:38 - 1:40
    och säger ett ord, bara ett ord?
  • 1:41 - 1:43
    Jag tror att svaret skulle bli: "livskod".
  • 1:43 - 1:44
    Så vad är "livskod"?
  • 1:44 - 1:47
    Livskod är de olika sätt vi har
    för att programmera livet.
  • 1:47 - 1:49
    Istället för att programmera datorer,
  • 1:49 - 1:52
    använder vi saker för
    att programmera virus
  • 1:52 - 1:54
    eller retrovirus eller proteiner
  • 1:54 - 1:56
    eller DNA eller RNA
  • 1:57 - 1:59
    eller växter eller djur,
    eller en hel serie varelser.
  • 2:00 - 2:02
    Och medan du tänker på
    denna otroliga möjlighet
  • 2:02 - 2:04
    att göra liv till det du vill
    att det ska göra,
  • 2:04 - 2:07
    vad det är programmerat att göra,
  • 2:07 - 2:08
    vad du till slut gör,
  • 2:08 - 2:12
    är att ta det som vi har gjort
    i tusentals år,
  • 2:12 - 2:15
    vilket är att föröka oss, förändra,
  • 2:15 - 2:17
    mixa, matcha
  • 2:17 - 2:19
    alla typer av livsformer,
  • 2:19 - 2:21
    och vi accelererar det.
  • 2:21 - 2:22
    Och det här är inget nytt.
  • 2:22 - 2:24
    Detta lilla senapsfrö har blivit ändrat
  • 2:25 - 2:28
    så att om du ändrar det på ett sätt,
    så blir det broccoli.
  • 2:29 - 2:31
    Och om du ändrar på ett annat sätt,
    får du grönkål.
  • 2:32 - 2:34
    Och ändra det på ett tredje sätt,
  • 2:34 - 2:35
    så får du blomkål.
  • 2:36 - 2:39
    När du har dessa helt naturliga,
    biodynamiska markörer,
  • 2:39 - 2:41
    så är du på väg till en plats
  • 2:41 - 2:45
    där människor har ändrat
    växters livskod väldigt länge.
  • 2:45 - 2:47
    Skillnaden idag, för att ta
  • 2:47 - 2:49
    ett helt politiskt neutralt begrepp -
  • 2:49 - 2:51
    [Intelligent design]
  • 2:51 - 2:52
    (Skratt)
  • 2:52 - 2:54
    Vi har börjat tillämpa intelligent design.
  • 2:55 - 2:57
    Istället för att göra detta slumpmässigt
  • 2:57 - 2:59
    och se resultatet
    efter några generationer,
  • 2:59 - 3:03
    så sätter vi in specifika gener,
    vi sätter in specifika proteiner,
  • 3:03 - 3:06
    och vi ändrar livskoden
    för väldigt bestämda syften.
  • 3:07 - 3:10
    Och det låter oss snabba upp
    hur detta sker.
  • 3:10 - 3:13
    Låt mig presentera ett exempel.
  • 3:15 - 3:18
    Några av er tänker kanske ibland på sex.
  • 3:19 - 3:23
    Och vi tar det på sätt och vis
    för givet hur vi har ändrat sex.
  • 3:23 - 3:26
    Så vi tycker att det är helt normalt
    och naturligt att ändra det.
  • 3:26 - 3:28
    Vad som händer med sex över tid är -
  • 3:28 - 3:31
    normalt, sex är lika med bäbis, till slut.
  • 3:32 - 3:33
    Men i dagens värld
  • 3:34 - 3:36
    är sex plus piller lika med ingen bäbis.
  • 3:36 - 3:38
    (Skratt)
  • 3:38 - 3:41
    Vi tror att det är naturligt
    och fullt normalt,
  • 3:41 - 3:44
    men så har det inte varit
    under större delen av vår historia.
  • 3:44 - 3:45
    Och det är inte så för djur.
  • 3:46 - 3:48
    Vad det gör är att det ger oss kontroll,
  • 3:48 - 3:50
    så att sex separeras från befruktning.
  • 3:51 - 3:53
    Och medan du tänker på
    konsekvenserna av det,
  • 3:53 - 3:55
    och att vi har lekt runt med saker
  • 3:55 - 3:57
    som är lite mer avancerat, som konst.
  • 3:57 - 4:00
    Inte på samma sätt
    som att måla eller skulptera,
  • 4:00 - 4:05
    men som assisterad befruktning.
  • 4:05 - 4:08
    Så vad är assisterad befruktning?
  • 4:08 - 4:12
    Det är till exempel provrörsbefruktning.
  • 4:12 - 4:16
    Och när du utför provrörsbefruktning,
    finns det väldigt goda skäl till det.
  • 4:16 - 4:19
    Ibland kan du helt enkelt inte
    bli gravid på annat sätt.
  • 4:20 - 4:21
    Men när du gör det,
  • 4:21 - 4:25
    så separerar du sex, befruktning, bäbis.
  • 4:26 - 4:29
    Så du har inte bara tagit kontroll
    över när bäbisen kommer,
  • 4:29 - 4:32
    du har separerat när och var
    bäbisen blir till.
  • 4:33 - 4:35
    Du har separerat bäbisen
  • 4:35 - 4:37
    från själva akten.
  • 4:37 - 4:40
    Och medan du tänker
    på andra saker som vi har gjort,
  • 4:40 - 4:43
    tänk på tvillingar.
  • 4:43 - 4:45
    Man kan frysa sperma,
    man kan frysa ägg,
  • 4:45 - 4:47
    man kan frysa befruktade ägg.
  • 4:48 - 4:50
    Och vad betyder det?
  • 4:50 - 4:52
    Det är någonting bra
    om man är cancerpatient.
  • 4:52 - 4:55
    Om man ska genomgå kemoterapi
    eller strålningsbehandling,
  • 4:55 - 4:56
    kan man spara dessa saker.
  • 4:56 - 4:58
    De blir inte bestrålade.
  • 4:58 - 5:00
    Men om man kan spara dem eller frysa dem,
  • 5:00 - 5:03
    kan man använda en surrogatmamma,
  • 5:03 - 5:05
    vilket innebär att man
    separerat sex från tid.
  • 5:06 - 5:11
    Det innebär att man kan få tvillingar
    som är födda - efter 50 år?
  • 5:11 - 5:14
    (Skratt)
  • 5:15 - 5:17
    Efter hundra år?
  • 5:17 - 5:19
    Två hundra år?
  • 5:20 - 5:22
    Och detta är tre
    verkligt djupgående förändringar
  • 5:22 - 5:24
    som inte är, typ, framtiden.
  • 5:24 - 5:26
    Detta är saker vi tar för självklara idag.
  • 5:27 - 5:30
    Så de här livskodsgrejerna
    visar sig vara en superkraft.
  • 5:31 - 5:34
    Det visar sig vara
    ett otroligt kraftfullt sätt
  • 5:34 - 5:37
    att ändra virus, växter och djur,
  • 5:38 - 5:40
    kanske till och med utveckla oss själva.
  • 5:40 - 5:44
    Det är något som Steve Gullans
    och jag har tänkt på ett tag.
  • 5:45 - 5:46
    Låt oss se på risker.
  • 5:46 - 5:51
    Som varje kraftfull teknik,
    som elektricitet, som automobilen,
  • 5:51 - 5:54
    som datorer, så kan de
    potentiellt användas på fel sätt.
  • 5:55 - 5:57
    Och det skrämmer många människor.
  • 5:57 - 5:59
    Och när du använder tekniken,
  • 5:59 - 6:01
    kan du göra människor
    till fantasimonster.
  • 6:02 - 6:04
    Minns ni de blandade djuren
    i den grekiska mytologin?
  • 6:04 - 6:06
    Somliga av de här behandlingarna
  • 6:06 - 6:09
    byter faktiskt din blodgrupp.
  • 6:09 - 6:14
    Eller de sätter manliga celler
    i en kvinnlig kropp eller tvärtom,
  • 6:14 - 6:16
    vilket låter helt horribelt
  • 6:16 - 6:18
    tills du inser att skälet
    till att göra det
  • 6:18 - 6:22
    är att du byter ut benmärgen
    under en cancerbehandling.
  • 6:22 - 6:24
    Så genom att ta emot någon annans benmärg,
  • 6:24 - 6:25
    så kan man ändra
  • 6:25 - 6:29
    en grundläggande egenskap hos sig själv,
    men man räddar också sitt liv.
  • 6:29 - 6:31
    Och medan du tänker på det här,
  • 6:31 - 6:33
    ska jag berätta om något
    som hände för 20 år sedan.
  • 6:33 - 6:35
    Det här är Emma Ott.
  • 6:35 - 6:38
    Hon går på gymnasiet.
  • 6:38 - 6:40
    Hon läser bokföring.
  • 6:40 - 6:41
    Hon idrottade.
  • 6:41 - 6:44
    Hon tog examen med högsta betyg.
  • 6:44 - 6:46
    Och det är inte speciellt extraordinärt,
  • 6:46 - 6:49
    förutom att hon var den första människa
    som föddes med tre föräldrar.
  • 6:50 - 6:51
    Varför?
  • 6:51 - 6:53
    För hon hade en dödlig
    mitokondriell sjukdom
  • 6:53 - 6:55
    som hon troligen hade ärvt.
  • 6:55 - 6:57
    Så när man byter ut en tredje persons DNA
  • 6:58 - 6:59
    och placerar in det där,
  • 6:59 - 7:01
    så räddar man livet på människor.
  • 7:02 - 7:04
    Men man bygger också om arvslinjen,
  • 7:04 - 7:08
    vilket innebär att hennes barn
    kommer att räddas
  • 7:08 - 7:10
    och problemet inte finns mer.
  • 7:10 - 7:11
    Och [deras] barn räddas,
  • 7:11 - 7:13
    och deras barnbarn räddas,
  • 7:13 - 7:14
    och detta går i arv.
  • 7:15 - 7:17
    Det gör människor nervösa.
  • 7:17 - 7:19
    Så för 20 år sedan
    sa olika myndigheter,
  • 7:19 - 7:21
    varför studerar vi inte det här ett tag?
  • 7:22 - 7:26
    Det finns risker med att använda det,
    och det finns risker att inte använda det,
  • 7:26 - 7:29
    för det fanns ett par dussin människor
    som räddades av tekniken,
  • 7:29 - 7:32
    och sen har vi tänkt på saken
    de följande 20 åren.
  • 7:33 - 7:34
    Så medan vi tänker,
  • 7:34 - 7:38
    medan vi tar oss tid att säga:
    "Vi kanske ska göra längre studier,
  • 7:38 - 7:40
    vi kanske ska göra si,
    vi kanske ska göra så"
  • 7:40 - 7:44
    så blir det konsekvenser av vad vi gör
    såväl som av vad vi inte gör.
  • 7:45 - 7:47
    Som att bota dödliga sjukdomar -
  • 7:48 - 7:51
    vilket, för övrigt, är helt onaturligt.
  • 7:51 - 7:54
    Det normala och naturliga
    för människor är att stryka med
  • 7:54 - 7:58
    av stora polioepidemier,
    av mässlingen, av TBC.
  • 7:58 - 8:02
    När vi stoppar in vaccin i människor,
    stoppar vi in onaturliga saker
  • 8:02 - 8:03
    i deras kroppar
  • 8:03 - 8:07
    för att vi tycker att nyttan
    väger upp riskerna.
  • 8:08 - 8:12
    Just för att vi har konstruerat
    onaturliga växer och djur
  • 8:12 - 8:14
    kan vi föda sju miljarder människor.
  • 8:14 - 8:18
    Vi kan göra saker som
    att skapa nya livsformer.
  • 8:18 - 8:22
    Och när vi skapar nya livsformer,
    som kan låta väldigt otäckt
  • 8:22 - 8:24
    och väldigt bekymmersamt,
  • 8:24 - 8:27
    tills du inser att de livsformerna
    lever på ditt middagsbord.
  • 8:28 - 8:30
    De där blommorna på bordet -
  • 8:30 - 8:32
    det är mycket som inte
    är naturligt med dem,
  • 8:32 - 8:35
    därför att människor har korsat blommor
    för att få den färgen,
  • 8:35 - 8:37
    få den storleken, att stå en vecka.
  • 8:37 - 8:40
    Vanligtvis ger du inte den du
    älskar blommor från ängen
  • 8:40 - 8:43
    för de vissnar för fort.
  • 8:45 - 8:46
    Vad allt det här gör
  • 8:46 - 8:49
    är att ställa Darwin på huvudet.
  • 8:49 - 8:51
    Därför att i fyra miljarder år,
  • 8:51 - 8:54
    har vad som levt och dött på planeten
    berott på två principer:
  • 8:55 - 8:57
    det naturliga urvalet
    och slumpvis mutation.
  • 8:58 - 9:01
    Vilka som levde och dog,
    den struktur som fanns,
  • 9:01 - 9:03
    har nu ställts på ända.
  • 9:04 - 9:05
    Och vad vi har gjort
  • 9:05 - 9:08
    är att skapa ett helt parallellt
    evoutionärt system
  • 9:08 - 9:11
    där vi praktiserar onaturligt urval
    och icke slumpvis mutation.
  • 9:11 - 9:13
    Så låt mig förklara dessa saker.
  • 9:13 - 9:15
    Detta är naturligt urval.
  • 9:15 - 9:16
    Detta är onaturligt urval.
  • 9:17 - 9:19
    (Skratt)
  • 9:20 - 9:23
    Vad som hände här
  • 9:23 - 9:25
    är att vi började föda upp vargar
    för tusentals år sedan
  • 9:25 - 9:27
    i Centralasien och göra hundar av dem.
  • 9:28 - 9:30
    Och vi började göra dem
    till stora hundar
  • 9:30 - 9:32
    och till små hundar.
  • 9:32 - 9:33
    Men om du tar en av de chihuahuor
  • 9:33 - 9:36
    du ser buren i en Hermèsväska
    på Femte Avenyn
  • 9:36 - 9:39
    och släpper lös den
    på den afrikanska savannen,
  • 9:39 - 9:41
    så kan du se det naturliga urvalet verka.
  • 9:41 - 9:44
    (Skratt)
  • 9:46 - 9:49
    Få saker på jorden
    är mindre naturliga än ett majsfält.
  • 9:50 - 9:54
    Aldrig, under några omständigheter,
    går du in i en orörd skog
  • 9:54 - 9:56
    och ser samma sorts träd
    växa i jämna rader,
  • 9:56 - 9:58
    på samma gång,
  • 9:58 - 10:00
    och utan annat som växer där.
  • 10:00 - 10:02
    När man sår ett majsfält
  • 10:02 - 10:04
    väljer man vad som får leva
    och vad som dör.
  • 10:04 - 10:06
    Och det gör man genom onaturligt urval.
  • 10:06 - 10:10
    Det är samma sak med en veteåker,
    det är samma sak med ett risfält.
  • 10:10 - 10:12
    Det är samma sak med en stad,
    och med en förort.
  • 10:12 - 10:14
    Faktum är att halva jordens yta
  • 10:14 - 10:16
    har blivit onaturligt designad
  • 10:16 - 10:19
    så att vad som lever
    och dör är det vi vill,
  • 10:19 - 10:21
    vilket är skälet till att vi
    inte har björnar
  • 10:21 - 10:24
    gående på Manhattans gator.
  • 10:25 - 10:27
    Slumpmässiga mutationer då?
  • 10:27 - 10:28
    Här är en slumpvis mutation.
  • 10:28 - 10:30
    Det här är Antonio Alfonseca.
  • 10:30 - 10:33
    Han är känd under smeknamnet Bläckfisken.
  • 10:33 - 10:36
    Han blev Årets Inhopparkastare år 2000.
  • 10:36 - 10:39
    Och hans slumpvisa mutation
    gav honom sex fingrar
  • 10:39 - 10:41
    på varje hand,
  • 10:41 - 10:44
    vilket är användbart
    när man är kastare i baseball.
  • 10:44 - 10:45
    (Skratt)
  • 10:46 - 10:48
    Och icke slumpmässiga mutationer?
  • 10:48 - 10:51
    En icke slumpmässig mutation är öl.
  • 10:51 - 10:53
    Och vin. Och yoghurt.
  • 10:54 - 10:56
    Hur många gånger har du gått i skogen
  • 10:56 - 10:58
    och hittat helt naturlig ost?
  • 10:59 - 11:01
    Eller helt naturlig yoghurt?
  • 11:01 - 11:03
    Vi har skapat dessa saker.
  • 11:03 - 11:04
    Det intressanta är,
  • 11:04 - 11:06
    att vi lär känna sakerna bättre.
  • 11:06 - 11:12
    Vi fann en av de kraftfullaste
    genmodiferarna CRISPR, i yoghurt.
  • 11:13 - 11:15
    Och när vi började arbeta med celler,
  • 11:15 - 11:19
    så kunde vi producera åtta
    av de tio vanligaste medicinerna,
  • 11:20 - 11:23
    inklusive den vi använder
    för att behandla artrit,
  • 11:23 - 11:25
    vilket numera är den bästsäljande
    medicinen Humira.
  • 11:26 - 11:28
    Så det här med livskod.
  • 11:28 - 11:30
    Det är en superkraft.
  • 11:30 - 11:32
    Det är ett sätt
    att programmera saker,
  • 11:32 - 11:35
    och det finns inget som ändrar oss mer
  • 11:35 - 11:37
    än denna livskod.
  • 11:38 - 11:40
    Så medan du tänker på livskod,
  • 11:40 - 11:42
    ska vi ta upp fem principer
  • 11:42 - 11:44
    på hur vi ska börja styra upp den,
  • 11:44 - 11:46
    och ni får gärna ge mig fler.
  • 11:46 - 11:48
    Princip nummer ett:
  • 11:48 - 11:50
    Vi måste ta ansvar för det här.
  • 11:51 - 11:54
    Orsaken till att vi måste
    ta ansvar är för att
  • 11:54 - 11:55
    det är vi som bestämmer.
  • 11:55 - 11:57
    Dessa är inga slumpmässiga mutationer.
  • 11:57 - 11:59
    Detta är vad vi gör, vad vi väljer.
  • 11:59 - 12:01
    Det är inte "saker bara hände".
  • 12:01 - 12:02
    Det hände inte slumpmässigt.
  • 12:02 - 12:05
    Det kom inte som en dom från ovan.
  • 12:05 - 12:07
    Vi skapade det här,
  • 12:07 - 12:10
    och Pottery Barns regel gäller:
    Det du har sönder, det köper du.
  • 12:11 - 12:12
    Princip nummer två:
  • 12:13 - 12:16
    Vi måste känna igen
    och uppskatta mångfalden i detta.
  • 12:16 - 12:19
    Det har funnits minst 33
    versioner av humanoider
  • 12:19 - 12:21
    som har levt på jorden.
  • 12:21 - 12:24
    De flesta av dem dog ut, förutom vi.
  • 12:24 - 12:26
    Men det normala
    och naturliga här på jorden
  • 12:26 - 12:29
    är att vi har ett antal varianter
    av människor som finns på samma gång,
  • 12:29 - 12:32
    som är skälet till att vi
    har lite neanderthalare i oss.
  • 12:33 - 12:35
    En del av oss har lite
    av Denisova-människa i oss.
  • 12:35 - 12:37
    Och somliga i Washington
    har ganska mycket.
  • 12:37 - 12:40
    (Skratt)
  • 12:40 - 12:42
    Princip nummer tre:
  • 12:42 - 12:44
    Vi måste respektera andra människors val.
  • 12:44 - 12:47
    Vissa människor kommer välja
    att aldrig förändra.
  • 12:47 - 12:49
    Vissa människor kommer välja
    att ändra allt.
  • 12:49 - 12:51
    Vissa kommer välja
    att ändra växter, men inte djur.
  • 12:51 - 12:53
    Vissa kommer välja
    att ändra sig själva.
  • 12:53 - 12:55
    Vissa kommer välja
    att utveckla sig själva.
  • 12:55 - 12:57
    Mångfald är inget dåligt,
  • 12:57 - 13:00
    för även om vi tror
    att människor är väldigt olika,
  • 13:00 - 13:02
    så var vi så nära att dö ut
  • 13:02 - 13:05
    att alla vi härstammar
    från samma afrikanska urmoder
  • 13:05 - 13:06
    och konsekvenserna av det
  • 13:06 - 13:11
    är att det är större genetisk mångfald
    bland 55 afrikanska chimpanser
  • 13:11 - 13:13
    än bland sju miljarder människor.
  • 13:14 - 13:16
    Princip nummer fyra:
  • 13:17 - 13:19
    Vi borde ta en fjärdedel av jorden
  • 13:20 - 13:22
    och bara låta Darwin styra där.
  • 13:23 - 13:25
    Det behöver inte vara avgränsat,
  • 13:25 - 13:26
    behöver inte vara sammanhängande.
  • 13:26 - 13:29
    Det borde vara både i hav och på land.
  • 13:29 - 13:32
    Men vi borde inte styra alla beslut
    om utveckling på den här planeten.
  • 13:32 - 13:35
    Vi vill ha vårt evolutionära system igång.
  • 13:35 - 13:38
    Vi vill ha Darwins
    evolutionära system igång.
  • 13:38 - 13:41
    Och det är viktigt att ha
    dessa två igång parallellt
  • 13:41 - 13:43
    och inte tynga ner evolutionen.
  • 13:43 - 13:46
    (Applåder)
  • 13:50 - 13:52
    En sista sak.
  • 13:53 - 13:56
    Det här är det mest spännande äventyr
    mänskligheten har varit på.
  • 13:56 - 13:59
    Det här är den största superkraften
    mänskligheten någonsin haft.
  • 13:59 - 14:01
    Det borde vara brottsligt
    om ni inte tog del i det
  • 14:01 - 14:03
    för att ni är rädda för det,
  • 14:03 - 14:05
    för att ni vill gömma er för det.
  • 14:05 - 14:08
    Du kan vara med i det etiska.
    Du kan vara med i det politiska.
  • 14:08 - 14:10
    Du kan vara med i det affärsmässiga.
  • 14:10 - 14:12
    Genom att tänka på
  • 14:12 - 14:15
    vart det medicinska området är på väg,
    vart industrin är på väg,
  • 14:15 - 14:16
    vart vi är på väg att ta världen.
  • 14:16 - 14:18
    Det skulle vara brottsligt av oss alla
  • 14:18 - 14:22
    att inte vara medvetna
    när någon dyker upp vid poolen
  • 14:22 - 14:25
    och säger ett ord, bara ett ord,
  • 14:25 - 14:28
    om du inte hör
    ifall det ordet är "livskod".
  • 14:28 - 14:29
    Tack så mycket.
  • 14:29 - 14:32
    (Applåder)
Title:
Vi kan programmera om livet. Så här gör man det klokt.
Speaker:
Juan Enriquez
Description:

För fyra miljarder år sen styrdes vad som levde och dog på Jorden av två principer: naturligt urval och slumpvis mutation. Sen kom människan och ändrade på allt - korsbefruktning av växter, avel av djur, förändring av miljön och än mer medvetet utveckla oss själva. Juan Enriques bidrar med fem riktlinjer för en framtid där den här möjligheten att programmera livet snabbt accelererar. "Detta är det mest spännande äventyr mänskligheten har varit på" säger Enriques. "Detta är den största superkraft människorna någonsin haft."

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
14:49

Swedish subtitles

Revisions