Vi kan programmera om livet. Så här gör man det klokt.
-
0:01 - 0:03Det finns en skådespelare
som heter Dustin Hoffman. -
0:04 - 0:08För många år sedan, gjorde han en film
som ni kan ha hört talas om, -
0:08 - 0:09som hette "Mandomsprovet"
-
0:09 - 0:12Det finns två nyckelscener i den filmen.
-
0:13 - 0:15Den första är förförelsescenen.
-
0:15 - 0:17Jag ska inte prata om den idag.
-
0:17 - 0:18(Skratt)
-
0:18 - 0:23Den andra scenen är när han tas med
till poolen av den äldre mannen, -
0:23 - 0:26och till den unge studenten
säger den gamle mannen -
0:26 - 0:29i stort sett bara ett ord, bara ett ord.
-
0:30 - 0:32Och naturligtvis så vet ni
vad det är för ord. -
0:32 - 0:33Det är "plast".
-
0:33 - 0:35(Skratt)
-
0:35 - 0:39Och det enda problemet med det är,
att det var ett helt felaktigt råd. -
0:39 - 0:41(Skratt)
-
0:41 - 0:43Låt mig berätta för er
varför det var så fel. -
0:43 - 0:45Ordet skulle ha varit "kisel".
-
0:46 - 0:48Och orsaken till just kisel
-
0:48 - 0:53är för att de grundläggande patenten
för halvledare hade redan tagits, -
0:53 - 0:55hade redan skickats,
-
0:55 - 0:57och de höll redan på att bygga dem.
-
0:57 - 1:00Så, Silicon Valley höll just på
att byggas 1967, -
1:00 - 1:02när filmen hade premiär.
-
1:02 - 1:03Och ett år efter filmens premiär
-
1:03 - 1:05grundades Intel.
-
1:05 - 1:08Så hade studenten hört rätt ord,
-
1:08 - 1:12så kanske han hade slutat
på scen med - åh, jag vet inte - -
1:12 - 1:13kanske de här två.
-
1:13 - 1:16(Skratt)
-
1:20 - 1:22Så medan du tänker på det,
-
1:23 - 1:26låt oss se vilket råd
vi skulle vilja ge -
1:26 - 1:30så att nästa student inte blir
en säljare för Tupperware. -
1:30 - 1:32(Skratt)
-
1:32 - 1:35Så 2015, vilket visdomsord
skulle du vilja ge människor, -
1:35 - 1:37när du tar med en ung student
-
1:37 - 1:38ut till poolen
-
1:38 - 1:40och säger ett ord, bara ett ord?
-
1:41 - 1:43Jag tror att svaret skulle bli: "livskod".
-
1:43 - 1:44Så vad är "livskod"?
-
1:44 - 1:47Livskod är de olika sätt vi har
för att programmera livet. -
1:47 - 1:49Istället för att programmera datorer,
-
1:49 - 1:52använder vi saker för
att programmera virus -
1:52 - 1:54eller retrovirus eller proteiner
-
1:54 - 1:56eller DNA eller RNA
-
1:57 - 1:59eller växter eller djur,
eller en hel serie varelser. -
2:00 - 2:02Och medan du tänker på
denna otroliga möjlighet -
2:02 - 2:04att göra liv till det du vill
att det ska göra, -
2:04 - 2:07vad det är programmerat att göra,
-
2:07 - 2:08vad du till slut gör,
-
2:08 - 2:12är att ta det som vi har gjort
i tusentals år, -
2:12 - 2:15vilket är att föröka oss, förändra,
-
2:15 - 2:17mixa, matcha
-
2:17 - 2:19alla typer av livsformer,
-
2:19 - 2:21och vi accelererar det.
-
2:21 - 2:22Och det här är inget nytt.
-
2:22 - 2:24Detta lilla senapsfrö har blivit ändrat
-
2:25 - 2:28så att om du ändrar det på ett sätt,
så blir det broccoli. -
2:29 - 2:31Och om du ändrar på ett annat sätt,
får du grönkål. -
2:32 - 2:34Och ändra det på ett tredje sätt,
-
2:34 - 2:35så får du blomkål.
-
2:36 - 2:39När du har dessa helt naturliga,
biodynamiska markörer, -
2:39 - 2:41så är du på väg till en plats
-
2:41 - 2:45där människor har ändrat
växters livskod väldigt länge. -
2:45 - 2:47Skillnaden idag, för att ta
-
2:47 - 2:49ett helt politiskt neutralt begrepp -
-
2:49 - 2:51[Intelligent design]
-
2:51 - 2:52(Skratt)
-
2:52 - 2:54Vi har börjat tillämpa intelligent design.
-
2:55 - 2:57Istället för att göra detta slumpmässigt
-
2:57 - 2:59och se resultatet
efter några generationer, -
2:59 - 3:03så sätter vi in specifika gener,
vi sätter in specifika proteiner, -
3:03 - 3:06och vi ändrar livskoden
för väldigt bestämda syften. -
3:07 - 3:10Och det låter oss snabba upp
hur detta sker. -
3:10 - 3:13Låt mig presentera ett exempel.
-
3:15 - 3:18Några av er tänker kanske ibland på sex.
-
3:19 - 3:23Och vi tar det på sätt och vis
för givet hur vi har ändrat sex. -
3:23 - 3:26Så vi tycker att det är helt normalt
och naturligt att ändra det. -
3:26 - 3:28Vad som händer med sex över tid är -
-
3:28 - 3:31normalt, sex är lika med bäbis, till slut.
-
3:32 - 3:33Men i dagens värld
-
3:34 - 3:36är sex plus piller lika med ingen bäbis.
-
3:36 - 3:38(Skratt)
-
3:38 - 3:41Vi tror att det är naturligt
och fullt normalt, -
3:41 - 3:44men så har det inte varit
under större delen av vår historia. -
3:44 - 3:45Och det är inte så för djur.
-
3:46 - 3:48Vad det gör är att det ger oss kontroll,
-
3:48 - 3:50så att sex separeras från befruktning.
-
3:51 - 3:53Och medan du tänker på
konsekvenserna av det, -
3:53 - 3:55och att vi har lekt runt med saker
-
3:55 - 3:57som är lite mer avancerat, som konst.
-
3:57 - 4:00Inte på samma sätt
som att måla eller skulptera, -
4:00 - 4:05men som assisterad befruktning.
-
4:05 - 4:08Så vad är assisterad befruktning?
-
4:08 - 4:12Det är till exempel provrörsbefruktning.
-
4:12 - 4:16Och när du utför provrörsbefruktning,
finns det väldigt goda skäl till det. -
4:16 - 4:19Ibland kan du helt enkelt inte
bli gravid på annat sätt. -
4:20 - 4:21Men när du gör det,
-
4:21 - 4:25så separerar du sex, befruktning, bäbis.
-
4:26 - 4:29Så du har inte bara tagit kontroll
över när bäbisen kommer, -
4:29 - 4:32du har separerat när och var
bäbisen blir till. -
4:33 - 4:35Du har separerat bäbisen
-
4:35 - 4:37från själva akten.
-
4:37 - 4:40Och medan du tänker
på andra saker som vi har gjort, -
4:40 - 4:43tänk på tvillingar.
-
4:43 - 4:45Man kan frysa sperma,
man kan frysa ägg, -
4:45 - 4:47man kan frysa befruktade ägg.
-
4:48 - 4:50Och vad betyder det?
-
4:50 - 4:52Det är någonting bra
om man är cancerpatient. -
4:52 - 4:55Om man ska genomgå kemoterapi
eller strålningsbehandling, -
4:55 - 4:56kan man spara dessa saker.
-
4:56 - 4:58De blir inte bestrålade.
-
4:58 - 5:00Men om man kan spara dem eller frysa dem,
-
5:00 - 5:03kan man använda en surrogatmamma,
-
5:03 - 5:05vilket innebär att man
separerat sex från tid. -
5:06 - 5:11Det innebär att man kan få tvillingar
som är födda - efter 50 år? -
5:11 - 5:14(Skratt)
-
5:15 - 5:17Efter hundra år?
-
5:17 - 5:19Två hundra år?
-
5:20 - 5:22Och detta är tre
verkligt djupgående förändringar -
5:22 - 5:24som inte är, typ, framtiden.
-
5:24 - 5:26Detta är saker vi tar för självklara idag.
-
5:27 - 5:30Så de här livskodsgrejerna
visar sig vara en superkraft. -
5:31 - 5:34Det visar sig vara
ett otroligt kraftfullt sätt -
5:34 - 5:37att ändra virus, växter och djur,
-
5:38 - 5:40kanske till och med utveckla oss själva.
-
5:40 - 5:44Det är något som Steve Gullans
och jag har tänkt på ett tag. -
5:45 - 5:46Låt oss se på risker.
-
5:46 - 5:51Som varje kraftfull teknik,
som elektricitet, som automobilen, -
5:51 - 5:54som datorer, så kan de
potentiellt användas på fel sätt. -
5:55 - 5:57Och det skrämmer många människor.
-
5:57 - 5:59Och när du använder tekniken,
-
5:59 - 6:01kan du göra människor
till fantasimonster. -
6:02 - 6:04Minns ni de blandade djuren
i den grekiska mytologin? -
6:04 - 6:06Somliga av de här behandlingarna
-
6:06 - 6:09byter faktiskt din blodgrupp.
-
6:09 - 6:14Eller de sätter manliga celler
i en kvinnlig kropp eller tvärtom, -
6:14 - 6:16vilket låter helt horribelt
-
6:16 - 6:18tills du inser att skälet
till att göra det -
6:18 - 6:22är att du byter ut benmärgen
under en cancerbehandling. -
6:22 - 6:24Så genom att ta emot någon annans benmärg,
-
6:24 - 6:25så kan man ändra
-
6:25 - 6:29en grundläggande egenskap hos sig själv,
men man räddar också sitt liv. -
6:29 - 6:31Och medan du tänker på det här,
-
6:31 - 6:33ska jag berätta om något
som hände för 20 år sedan. -
6:33 - 6:35Det här är Emma Ott.
-
6:35 - 6:38Hon går på gymnasiet.
-
6:38 - 6:40Hon läser bokföring.
-
6:40 - 6:41Hon idrottade.
-
6:41 - 6:44Hon tog examen med högsta betyg.
-
6:44 - 6:46Och det är inte speciellt extraordinärt,
-
6:46 - 6:49förutom att hon var den första människa
som föddes med tre föräldrar. -
6:50 - 6:51Varför?
-
6:51 - 6:53För hon hade en dödlig
mitokondriell sjukdom -
6:53 - 6:55som hon troligen hade ärvt.
-
6:55 - 6:57Så när man byter ut en tredje persons DNA
-
6:58 - 6:59och placerar in det där,
-
6:59 - 7:01så räddar man livet på människor.
-
7:02 - 7:04Men man bygger också om arvslinjen,
-
7:04 - 7:08vilket innebär att hennes barn
kommer att räddas -
7:08 - 7:10och problemet inte finns mer.
-
7:10 - 7:11Och [deras] barn räddas,
-
7:11 - 7:13och deras barnbarn räddas,
-
7:13 - 7:14och detta går i arv.
-
7:15 - 7:17Det gör människor nervösa.
-
7:17 - 7:19Så för 20 år sedan
sa olika myndigheter, -
7:19 - 7:21varför studerar vi inte det här ett tag?
-
7:22 - 7:26Det finns risker med att använda det,
och det finns risker att inte använda det, -
7:26 - 7:29för det fanns ett par dussin människor
som räddades av tekniken, -
7:29 - 7:32och sen har vi tänkt på saken
de följande 20 åren. -
7:33 - 7:34Så medan vi tänker,
-
7:34 - 7:38medan vi tar oss tid att säga:
"Vi kanske ska göra längre studier, -
7:38 - 7:40vi kanske ska göra si,
vi kanske ska göra så" -
7:40 - 7:44så blir det konsekvenser av vad vi gör
såväl som av vad vi inte gör. -
7:45 - 7:47Som att bota dödliga sjukdomar -
-
7:48 - 7:51vilket, för övrigt, är helt onaturligt.
-
7:51 - 7:54Det normala och naturliga
för människor är att stryka med -
7:54 - 7:58av stora polioepidemier,
av mässlingen, av TBC. -
7:58 - 8:02När vi stoppar in vaccin i människor,
stoppar vi in onaturliga saker -
8:02 - 8:03i deras kroppar
-
8:03 - 8:07för att vi tycker att nyttan
väger upp riskerna. -
8:08 - 8:12Just för att vi har konstruerat
onaturliga växer och djur -
8:12 - 8:14kan vi föda sju miljarder människor.
-
8:14 - 8:18Vi kan göra saker som
att skapa nya livsformer. -
8:18 - 8:22Och när vi skapar nya livsformer,
som kan låta väldigt otäckt -
8:22 - 8:24och väldigt bekymmersamt,
-
8:24 - 8:27tills du inser att de livsformerna
lever på ditt middagsbord. -
8:28 - 8:30De där blommorna på bordet -
-
8:30 - 8:32det är mycket som inte
är naturligt med dem, -
8:32 - 8:35därför att människor har korsat blommor
för att få den färgen, -
8:35 - 8:37få den storleken, att stå en vecka.
-
8:37 - 8:40Vanligtvis ger du inte den du
älskar blommor från ängen -
8:40 - 8:43för de vissnar för fort.
-
8:45 - 8:46Vad allt det här gör
-
8:46 - 8:49är att ställa Darwin på huvudet.
-
8:49 - 8:51Därför att i fyra miljarder år,
-
8:51 - 8:54har vad som levt och dött på planeten
berott på två principer: -
8:55 - 8:57det naturliga urvalet
och slumpvis mutation. -
8:58 - 9:01Vilka som levde och dog,
den struktur som fanns, -
9:01 - 9:03har nu ställts på ända.
-
9:04 - 9:05Och vad vi har gjort
-
9:05 - 9:08är att skapa ett helt parallellt
evoutionärt system -
9:08 - 9:11där vi praktiserar onaturligt urval
och icke slumpvis mutation. -
9:11 - 9:13Så låt mig förklara dessa saker.
-
9:13 - 9:15Detta är naturligt urval.
-
9:15 - 9:16Detta är onaturligt urval.
-
9:17 - 9:19(Skratt)
-
9:20 - 9:23Vad som hände här
-
9:23 - 9:25är att vi började föda upp vargar
för tusentals år sedan -
9:25 - 9:27i Centralasien och göra hundar av dem.
-
9:28 - 9:30Och vi började göra dem
till stora hundar -
9:30 - 9:32och till små hundar.
-
9:32 - 9:33Men om du tar en av de chihuahuor
-
9:33 - 9:36du ser buren i en Hermèsväska
på Femte Avenyn -
9:36 - 9:39och släpper lös den
på den afrikanska savannen, -
9:39 - 9:41så kan du se det naturliga urvalet verka.
-
9:41 - 9:44(Skratt)
-
9:46 - 9:49Få saker på jorden
är mindre naturliga än ett majsfält. -
9:50 - 9:54Aldrig, under några omständigheter,
går du in i en orörd skog -
9:54 - 9:56och ser samma sorts träd
växa i jämna rader, -
9:56 - 9:58på samma gång,
-
9:58 - 10:00och utan annat som växer där.
-
10:00 - 10:02När man sår ett majsfält
-
10:02 - 10:04väljer man vad som får leva
och vad som dör. -
10:04 - 10:06Och det gör man genom onaturligt urval.
-
10:06 - 10:10Det är samma sak med en veteåker,
det är samma sak med ett risfält. -
10:10 - 10:12Det är samma sak med en stad,
och med en förort. -
10:12 - 10:14Faktum är att halva jordens yta
-
10:14 - 10:16har blivit onaturligt designad
-
10:16 - 10:19så att vad som lever
och dör är det vi vill, -
10:19 - 10:21vilket är skälet till att vi
inte har björnar -
10:21 - 10:24gående på Manhattans gator.
-
10:25 - 10:27Slumpmässiga mutationer då?
-
10:27 - 10:28Här är en slumpvis mutation.
-
10:28 - 10:30Det här är Antonio Alfonseca.
-
10:30 - 10:33Han är känd under smeknamnet Bläckfisken.
-
10:33 - 10:36Han blev Årets Inhopparkastare år 2000.
-
10:36 - 10:39Och hans slumpvisa mutation
gav honom sex fingrar -
10:39 - 10:41på varje hand,
-
10:41 - 10:44vilket är användbart
när man är kastare i baseball. -
10:44 - 10:45(Skratt)
-
10:46 - 10:48Och icke slumpmässiga mutationer?
-
10:48 - 10:51En icke slumpmässig mutation är öl.
-
10:51 - 10:53Och vin. Och yoghurt.
-
10:54 - 10:56Hur många gånger har du gått i skogen
-
10:56 - 10:58och hittat helt naturlig ost?
-
10:59 - 11:01Eller helt naturlig yoghurt?
-
11:01 - 11:03Vi har skapat dessa saker.
-
11:03 - 11:04Det intressanta är,
-
11:04 - 11:06att vi lär känna sakerna bättre.
-
11:06 - 11:12Vi fann en av de kraftfullaste
genmodiferarna CRISPR, i yoghurt. -
11:13 - 11:15Och när vi började arbeta med celler,
-
11:15 - 11:19så kunde vi producera åtta
av de tio vanligaste medicinerna, -
11:20 - 11:23inklusive den vi använder
för att behandla artrit, -
11:23 - 11:25vilket numera är den bästsäljande
medicinen Humira. -
11:26 - 11:28Så det här med livskod.
-
11:28 - 11:30Det är en superkraft.
-
11:30 - 11:32Det är ett sätt
att programmera saker, -
11:32 - 11:35och det finns inget som ändrar oss mer
-
11:35 - 11:37än denna livskod.
-
11:38 - 11:40Så medan du tänker på livskod,
-
11:40 - 11:42ska vi ta upp fem principer
-
11:42 - 11:44på hur vi ska börja styra upp den,
-
11:44 - 11:46och ni får gärna ge mig fler.
-
11:46 - 11:48Princip nummer ett:
-
11:48 - 11:50Vi måste ta ansvar för det här.
-
11:51 - 11:54Orsaken till att vi måste
ta ansvar är för att -
11:54 - 11:55det är vi som bestämmer.
-
11:55 - 11:57Dessa är inga slumpmässiga mutationer.
-
11:57 - 11:59Detta är vad vi gör, vad vi väljer.
-
11:59 - 12:01Det är inte "saker bara hände".
-
12:01 - 12:02Det hände inte slumpmässigt.
-
12:02 - 12:05Det kom inte som en dom från ovan.
-
12:05 - 12:07Vi skapade det här,
-
12:07 - 12:10och Pottery Barns regel gäller:
Det du har sönder, det köper du. -
12:11 - 12:12Princip nummer två:
-
12:13 - 12:16Vi måste känna igen
och uppskatta mångfalden i detta. -
12:16 - 12:19Det har funnits minst 33
versioner av humanoider -
12:19 - 12:21som har levt på jorden.
-
12:21 - 12:24De flesta av dem dog ut, förutom vi.
-
12:24 - 12:26Men det normala
och naturliga här på jorden -
12:26 - 12:29är att vi har ett antal varianter
av människor som finns på samma gång, -
12:29 - 12:32som är skälet till att vi
har lite neanderthalare i oss. -
12:33 - 12:35En del av oss har lite
av Denisova-människa i oss. -
12:35 - 12:37Och somliga i Washington
har ganska mycket. -
12:37 - 12:40(Skratt)
-
12:40 - 12:42Princip nummer tre:
-
12:42 - 12:44Vi måste respektera andra människors val.
-
12:44 - 12:47Vissa människor kommer välja
att aldrig förändra. -
12:47 - 12:49Vissa människor kommer välja
att ändra allt. -
12:49 - 12:51Vissa kommer välja
att ändra växter, men inte djur. -
12:51 - 12:53Vissa kommer välja
att ändra sig själva. -
12:53 - 12:55Vissa kommer välja
att utveckla sig själva. -
12:55 - 12:57Mångfald är inget dåligt,
-
12:57 - 13:00för även om vi tror
att människor är väldigt olika, -
13:00 - 13:02så var vi så nära att dö ut
-
13:02 - 13:05att alla vi härstammar
från samma afrikanska urmoder -
13:05 - 13:06och konsekvenserna av det
-
13:06 - 13:11är att det är större genetisk mångfald
bland 55 afrikanska chimpanser -
13:11 - 13:13än bland sju miljarder människor.
-
13:14 - 13:16Princip nummer fyra:
-
13:17 - 13:19Vi borde ta en fjärdedel av jorden
-
13:20 - 13:22och bara låta Darwin styra där.
-
13:23 - 13:25Det behöver inte vara avgränsat,
-
13:25 - 13:26behöver inte vara sammanhängande.
-
13:26 - 13:29Det borde vara både i hav och på land.
-
13:29 - 13:32Men vi borde inte styra alla beslut
om utveckling på den här planeten. -
13:32 - 13:35Vi vill ha vårt evolutionära system igång.
-
13:35 - 13:38Vi vill ha Darwins
evolutionära system igång. -
13:38 - 13:41Och det är viktigt att ha
dessa två igång parallellt -
13:41 - 13:43och inte tynga ner evolutionen.
-
13:43 - 13:46(Applåder)
-
13:50 - 13:52En sista sak.
-
13:53 - 13:56Det här är det mest spännande äventyr
mänskligheten har varit på. -
13:56 - 13:59Det här är den största superkraften
mänskligheten någonsin haft. -
13:59 - 14:01Det borde vara brottsligt
om ni inte tog del i det -
14:01 - 14:03för att ni är rädda för det,
-
14:03 - 14:05för att ni vill gömma er för det.
-
14:05 - 14:08Du kan vara med i det etiska.
Du kan vara med i det politiska. -
14:08 - 14:10Du kan vara med i det affärsmässiga.
-
14:10 - 14:12Genom att tänka på
-
14:12 - 14:15vart det medicinska området är på väg,
vart industrin är på väg, -
14:15 - 14:16vart vi är på väg att ta världen.
-
14:16 - 14:18Det skulle vara brottsligt av oss alla
-
14:18 - 14:22att inte vara medvetna
när någon dyker upp vid poolen -
14:22 - 14:25och säger ett ord, bara ett ord,
-
14:25 - 14:28om du inte hör
ifall det ordet är "livskod". -
14:28 - 14:29Tack så mycket.
-
14:29 - 14:32(Applåder)
- Title:
- Vi kan programmera om livet. Så här gör man det klokt.
- Speaker:
- Juan Enriquez
- Description:
-
För fyra miljarder år sen styrdes vad som levde och dog på Jorden av två principer: naturligt urval och slumpvis mutation. Sen kom människan och ändrade på allt - korsbefruktning av växter, avel av djur, förändring av miljön och än mer medvetet utveckla oss själva. Juan Enriques bidrar med fem riktlinjer för en framtid där den här möjligheten att programmera livet snabbt accelererar. "Detta är det mest spännande äventyr mänskligheten har varit på" säger Enriques. "Detta är den största superkraft människorna någonsin haft."
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 14:49
Annika Bidner approved Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Annika Bidner accepted Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Désirée Nordlund edited Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Désirée Nordlund edited Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely | ||
Annika Bidner declined Swedish subtitles for We can reprogram life now. How to do it wisely |