Varför åldras våra kroppar? - Monica Menesini

Se hela lektionen här: http://ed.ted.com/lessons/why-do-our-bodies-age-monica-menesini

Människokroppen är inte gjord för extremt åldrande: Vår kapacitet är ungefär 90 år. Men vad innebär egentligen åldrande, och hur motverkar det kroppens ansträngningar för att hålla sig vid liv? Monica Menesini berättar om de nio fysiologiska egenskaper som spelar en central roll i åldrandet.

Lektion av Monica Menesini, animation av Cinematic.

1997 dog en fransk kvinna, Jeanne Calment,

efter 122 år och 164 dagar på jorden,

vilket gjorde henne
till den äldsta människan i historien.

Hennes ålder var så förbluffande

att en miljonär utlovade 1 miljon dollar
till den som kunde slå hennes rekord.

Men att leva så länge eller längre,
är i verkligheten

en bedrift som väldigt få,
kanske till och med inga människor,

sannolikt kommer att utföra.

Människokroppen är helt enkelt
inte byggd för extremt åldrande.

Vår kapacitet är ungefär 90 år.

Men vad innebär egentligen åldrande

och hur motverkar det kroppens
ansträngningar för att hålla sig vid liv?

Vi vet intuitivt vad åldrande innebär.

För en del är det att växa upp,

medan det för andra är att bli gammal.

Att hitta en vetenskaplig definition
på åldrande är dock en utmaning.

Det vi kan säga är att åldrande sker
när inre processer

och interaktioner med miljön, som solljus,

och gifter i luften, vattnet och kosten,

skapar förändringar i strukturen

och funktionen hos kroppens
molekyler och celler.

Dessa förändringar driver deras förfall,

och i slutändan, hela organismens haveri.

Vi förstår inte riktigt
de exakta mekanismerna bakom åldrande.

Men nyligen har forskarna identifierat
nio fysiologiska egenskaper,

från genetiska förändringar

till modifieringar
i en cells regenerativa förmåga

som spelar en central roll.

Först och främst, med tiden
samlar kroppen på sig genetiska skador

i form av DNA-lesioner.

Dessa uppstår naturligt
när kroppens DNA replikeras,

men också i ickedelande celler.

Organeller kallade mitokondrier
är särskilt benägna att få dessa skador.

Mitokondrier producerar adenosintrifosfat,

eller ATP,

den huvudsakliga energikällan
för alla cellulära processer,

mitokondrierna styr dessutom
många olika cellaktiviteter

och spelar en viktig roll
i programmerad celldöd.

Om mitokondriefunktionen förfaller,

kommer celler och sedan hela organ
också att förfalla.

Man vet att andra förändringar
sker i genuttrycket,

också kallat epigenetiska modifikationer,

som påverkar kroppens vävnader och celler.

Gener som är tysta eller bara har
ett svagt genuttryck hos nyfödda

blir mer framträdande hos äldre personer,

vilket leder till utvecklingen
av degenerativa sjukdomar,

som Alzheimers, som accelererar åldrandet.

Även om vi kunde undvika alla dessa
skadliga genetiska modifikationer,

skulle inte ens våra egna celler
kunna rädda oss.

Faktum kvarstår att cellulär regeneration,

själva livsstoffet,

förfaller allt eftersom vi åldras.

DNA i våra celler
är paketerat inuti kromosomer,

där var och en har skyddsområden
i ändarna, som kallas telomerer.

Dessa förkortas
varje gång celler replikeras.

När telomerer blir för korta,

slutar cellerna replikeras och dör,

vilket saktar ner kroppens förmåga
att förnya sig själv.

Med tiden blir cellerna också föråldrade,

en process som stoppar cellcykeln
när det är fara å färde,

som när cancerceller snabbt förökar sig.

Men responsen kickar också in mer
ju mer vi åldras,

vilket stoppar upp celltillväxten
och hindrar deras förmåga att replikeras.

Åldrande involverar också stamceller
som finns i många vävnader

och kan dela sig gränslöst
för att förnya andra celler.

När vi blir äldre blir stamcellerna färre

och tenderar att förlora
sin regenerativa förmåga,

vilket påverkar vävnadernas förnyelse
och underhållet av organens funktioner.

Andra förändringar handlar om
cellernas förmåga att fungera ordentligt.

När de åldras, kan de inte längre
kvalitetskontrollera proteiner,

vilket innebär ansamlingar av skadade
och möjligen giftiga näringsämnen,

något som leder till
överdriven metabol aktivitet

som kan vara dödligt för dem.

Den intercellulära kommunikationen
blir också långsammare,

vilket i slutändan underminerar
kroppens förmåga att fungera.

Det är mycket vi ännu
inte vet om åldrande.

Handlar längre liv i slutändan om kost,

motion,

läkemedel,

eller något annat?

Kommer framtida tekniker,
som cellreparerande nanorobotar,

eller genterapi,

att förlänga vårt liv på konstgjord väg?

Och vill vi leva längre än vi redan gör?

Med 122 år som inspirationskälla,

är det ingen som vet
vart vår nyfikenhet kan föra oss.