Vill du vara lyckligare? Stanna i nuet

När är människor som lyckligast? För att samla data kring denna fråga byggde Matt Killingsworth en app, Track Your Happiness, som lät människor rapportera in sina känslor i realtid. Bland de mest överraskande resultaten: Vi är ofta som lyckligast när vi förlorar oss i stunden. Och det negativa: Ju mer vi dagdrömmer, desto olyckligare verkar vi bli. (Filmat vid TEDxCambridge.)

Människor vill få ut mycket av livet,

men jag tror att de
framför allt söker lycka.

Aristoteles kallade lycka
för "det godaste",

slutmålet som allt annat är riktat mot.

Enligt den här synen är anledningen till
att vi vill ha ett stort hus

eller en snygg bil

eller ett bra jobb

inte att de sakerna är värdefulla i sig.

Det handlar om att vi förväntar oss
att de ska ge oss - lycka.

Under de senaste 50 åren
har vi amerikaner fått

många av de saker vi har önskat oss.

Vi är rikare. Vi lever längre.

Vi har tillgång till teknik

som skulle ha verkat som science fiction

för bara några år sen.

Lyckans paradox är att även om

våra objektiva livsförhållanden
har förbättrats dramatiskt,

så har vi inte blivit lyckligare.

Kanske är det för att de
konventionella tecknen på framgång

inte har gett oss några
stora fördelar i form av lycka

som det har uppstått ett ökat intresse
för ämnet lycka på senare år.

Människor har debatterat
orsakerna till lycka

under en väldigt lång tid,
faktiskt under flera tusen år,

men det verkar som om många av de frågor
som debatterats ännu är olösta.

Som inom många andra livsområden
tror jag att vetenskapen

har möjlighet att besvara den här frågan.

Det har faktiskt skett en explosion
inom lyckoforskningen de senaste åren.

Vi har till exempel lärt oss mycket

om dess demografi, hur saker
som inkomst och utbildning,

kön och giftermål relaterar till den.

Men en av de förbryllande saker
som visat sig är

att faktorer som dessa inte verkar ha
någon speciellt stark effekt.

Ja, det är bättre
att tjäna mycket pengar än lite,

eller att gå färdigt college
jämfört med att hoppa av,

men skillnaden i lycka brukar vara liten.

Vilket lämnar oss med frågan,
vad är det som leder till lycka?

Det är en fråga
som vi inte har besvarat än,

men jag tror att något
som har potential att vara svaret

kan vara att lycka
har väldigt mycket att göra med

innehållet i våra upplevelser
i varje ögonblick.

Det verkar vara så
att när vi lever våra liv,

spelar vad vi gör,
vilka vi är med, vad vi tänker på,

en stor roll för hur lyckliga vi är,

och ändå är det samma faktorer
som har varit väldigt svåra,

för att inte säga omöjliga
för forskare att studera.

För ett par år sen kom jag på ett sätt
att studera människors lycka i stunden

när de är fullt upptagna
med sina vanliga liv

i mycket stor skala över hela världen,
något vi aldrig har kunnat göra förut.

Det heter trackyourhappiness.org,

och använder iPhones
för att mäta människors lycka i realtid.

Hur fungerar det då?

Vi skickar meddelanden till folk
vid slumpmässiga tider på dagen,

och sen ställer jag ett antal frågor
om deras upplevelse i stunden

precis innan de fick meddelandet.

Tanken är att om vi kan se
hur människors lycka

går upp och ner under dagen,

från minut till minut i vissa fall,

och försöka förstå hur det människor gör,

vilka de är tillsammans med,
vad de tänker på,

och alla andra faktorer
som beskriver vår dag,

hur de skulle kunna relatera
till förändringen i lycka,

så skulle vi kunna upptäcka

några saker som verkligen
har en stor påverkan på lyckan.

I det här projektet har vi
lyckligtvis kunnat samla in

ganska mycket data, mycket mer än jag tror

någonsin har samlats in förut,

över 650 000 realtidsrapporter

från över 15 000 människor.

Och det inte bara många människor,
det är en väldigt bred grupp,

människor i olika åldrar,
från 18 till långt över 80,

med stor spridning
av inkomst och utbildning,

människor som är gifta,
skilda, änkor och så vidare.

Tillsammans representerar de

86 olika yrkeskategorier
och härstammar från 80 länder.

Vad jag skulle vilja lägga
resten av tiden på med er idag

är att prata om ett av de olika områden
som vi har undersökt,

och det är dagdrömmande.

Vi människor har en unik möjlighet

att låta våra tankar dra iväg
med oss från verkligheten.

Den här killen sitter vid datorn,

och kan ändå tänka på semestern
som han var på förra månaden,

eller vad han ska äta till middag.

Kanske han oroar sig
för att tappa håret. (Skratt)

Den här möjligheten att fokusera
på något annat än nuet

är verkligen fantastisk.

Den gör att vi kan lära oss saker,

planera och resonera på sätt
som inget annat slags djur kan.

Och samtidigt är det inte klart
vilken relation som finns

mellan den färdigheten och vår lycka.

Du har säkert hört människor föreslå

att man ska vara fokuserad på nuet.

"Lev i nuet," har du säkert hört
hundratals gånger.

Kanske måste vi vara helt uppslukade

och fokuserade på vår upplevelse
i nuet för att vara lyckliga.

Kanske har de rätt.

Kanske är dagdrömmeri något dåligt.

Å andra sidan är våra hjärnor fria
när vi dagdrömmer.

Vi kan inte ändra på
den fysiska verkligheten,

men vi kan ta oss
vart vi vill i våra tankar.

Eftersom vi vet
att folk vill vara lyckliga

kanske de dagdrömmer
om en lyckligare plats än den de lämnar.

Det verkar vettigt.

Med andra ord,
kanske dessa inre njutningar

låter oss öka vår inre lycka
genom att dagdrömma.

Eftersom jag är forskare skulle jag vilja

reda upp den här frågan med hjälp av data,

närmare bestämt med svaren på tre frågor

som jag ställer i Track Your Happiness.

Det här kommer från
ögonblicksupplevelser i människors liv.

Det är tre frågor.
Den första är en fråga om lycka:

Hur mår du, på en skala
från väldigt dåligt till väldigt bra?

Nummer två är en fråga om aktivitet:

Vad gör du, från en lista
av 22 aktiviteter

som innehåller saker som att äta,
jobba eller titta på TV?

Och till slut en fråga om dagdrömmar:

Tänker du på något annat

än det du faktiskt håller på med?

Folk kan säga nej - det vill säga,
jag är fokuserad bara på det jag gör -

eller ja - jag tänker på något annat -

och om ämnet de tänker på
är trevligt, neutralt eller otrevligt.

Alla ja-svar klassas som dagdrömmeri.

Så vad fick vi reda på?

Den här grafen visar lycka
på den vertikala axeln,

och ni kan se att stapeln
som visar hur lyckliga människor är

när de fokuserar på nuet,
och när de dagdrömmer.

Det visar sig att människor
är avsevärt mindre lyckliga

när de dagdrömmer än när de inte gör det.

Nu kanske du ser på resultatet
och säger, okej, visst,

folk kanske ofta är mindre lyckliga
när de dagdrömmer,

men när deras tankar driver iväg

från något som inte är särskilt roligt

borde dagdrömmarna
vara något som är bra för oss.

Nej, det har visat sig att människor
är mindre lyckliga när de dagdrömmer

vad de än håller på med.

Folk gillar till exempel inte
att pendla till jobbet.

Det är en av deras
minst uppskattade aktiviteter,

och ändå är de mycket lyckligare
när de bara fokuserar på att pendla

än när deras tankar
driver iväg till någonting annat.

Det är fantastiskt.

Hur kan det här hända?

Jag tror att en av de stora anledningarna

är att vi när våra tankar vandrar

ofta tänker på otrevliga saker, och de är

väldigt mycket mindre lyckliga
när de gör det,

våra orosmoln, vår ångest, allt vi ångrar,

och till och med när folk
tänker på något neutralt

är de fortfarande mindre lyckliga

än när de inte dagdrömmer alls.

Till och med när de tänker på något
som de beskriver som behagligt

är de faktiskt lite mindre lyckliga

än när de inte dagdrömmer.

Om dagdrömmeri var en spelautomat
skulle det vara som

att ha chansen att förlora 50 dollar,
20 dollar eller 1 dollar.

Man skulle aldrig vilja spela.

(Skratt)

Jag har pratat om det här,
och föreslagit att dagdrömmar

kanske kan göra en olycklig,

men allt jag visat är
att dessa två saker är korrelerade.

Det är möjligt att så är fallet,
men det kan också vara så

att människor dagdrömmer
när de är olyckliga.

Kanske det är vad som faktiskt händer.

Hur kan vi ta reda ut
vad som beror på vad?

Jo, en sak som vi kan dra nytta av,

en sak som vi alla kan hålla med om,
är att tiden går framåt, inte bakåt?

Orsak måste komma före verkan.

Som tur är har vi i det här materialet
många svar från varje person,

så vi kan se ifall dagdrömmar

brukar komma före lycka eller om olycka

brukar komma före dagdrömmar,
för att belysa orsakssambandet.

Det har visat sig att det finns
ett starkt samband

mellan att dagdrömma nu
och att vara olycklig en stund senare,

vilket stämmer med antagandet
att dagdrömmar gör människor olyckliga.

Däremot finns det inget samband

mellan att vara olycklig nu
och att dagdrömma en stund senare.

Med andra ord verkar dagdrömmar
vara en verklig orsak till,

och inte bara en konsekvens
av att vara olycklig.

För några minuter sen
liknade jag dagdrömmar

vid en spelautomat som man aldrig
skulle vilja spela på.

Hur ofta dagdrömmer folk?

Ofta, verkar det som. Verkligen ofta.

47 procent av tiden tänker folk

på något annat än vad de faktiskt gör.

Hur beror det på vad folk gör?

Det här visar hur mycket vi dagdrömmer
under 22 aktiviteter,

allt från det högsta
på 65 procent - (Skratt) -

när människor tar en dusch,
borstar tänderna,

till 50 procent när de jobbar,

till 40 procent när de tränar,

ända ner till den här stapeln
längst bort till höger

som jag tror att några skrattar åt.

10 procent av alla människor
dagdrömmer när de har sex.

(Skratt)

Men det finns något som jag tycker
är intressant i den här grafen,

och det är att folk dagdrömmer,
med något undantag,

vad de än håller på med,

minst 30 procent av tiden,
vilket jag tycker antyder

att dagdrömmar inte bara är vanliga,
de är ständigt närvarande.

De genomsyrar i stort sett allt vi gör.

I mitt föredrag idag
har jag berättat lite om dagdrömmar,

en faktor som verkar vara viktig

att ha med i beräkningen
när vi pratar om lycka.

Jag hoppas att vi över tid,

genom att mäta människors lycka i stunden,

och deras upplevelser i vardagslivet,

kommer att kunna upptäcka
många viktiga orsaker till lycka,

och att en vetenskaplig förståelse
av lycka till slut kan hjälpa oss

att skapa en framtid
som inte bara är rikare

och hälsosammare, utan också lyckligare.

Tack.

(Applåder)