Det dolda budskapet i barnfilmer | Colin Stokes | TEDxBeaconStreet

När han såg "Trollkarlen från Oz" och "Stjärnornas krig" med sin son och dotter började kommunikationsexperten Colin Stokes att fundera över vilka berättelser det är vi hyllar. Tack vare en växande medvetenhet om hur könen representeras, är världen nu trygg för alla flickor i rustning - men begränsas vi i själva verket av hjälteberättelserna som vi blivit så vana vid? Detta roliga och tankeväckande tal från TEDxBeaconStreet kommer få dig att se annorlunda på dina favoritfilmer.

Det jag gillar mest
med att vara förälder

är filmerna jag får tillfälle att se.

Jag älskar att få dela
mina favoritfilmer med mina barn

och när min dotter var fyra, fick vi

tillfälle att se "Trollkarlen från Oz".

Den dominerade hennes fantasivärld
de följande månaderna.

Hennes favoritkaraktär
var så klart Glinda.

Det gav henne en ursäkt att ha på
en glittrig klänning och bära trollspö.

Ser man en film tillräckligt många gånger

så inser man hur ovanlig den är.

Vi lever i nutiden

och uppfostrar våra barn i ett sorts

spektakulärt industrikomplex
för barnfantasi.

Men "Trollkarlen från Oz"
startade inte den trenden.

Det var först fyrtio år senare
som trenden verkligen tog fart,

intressant nog med en annan film
som också innehöll en kille av metall

och en kille med päls

som räddar en flicka genom att klä sig
som fiendens väktare.

(Skratt)

Vet ni vilken film jag talar om?

(Skratt)

Men det finns en stor skillnad
mellan dessa två filmer,

ett par stora skillnader
mellan "Trollkarlen från Oz"

och filmer vi ser idag.

En är att det finns väldigt lite våld
i "Trollkarlen från Oz".

Aporna är rätt så aggressiva,
och även äppelträden.

Men jag tror att om
"Trollkarlen från Oz" hade gjorts idag,

hade trollkarlen sagt,
"Dorothy, du är räddaren av Oz

som profetian förutsade.

Använd dina magiska sandaler
för att bekämpa

den onda häxan från västs
datoranimerade arméer."

Det är dock inte så det går till.

En annan sak som jag tycker
är unik med "Trollkarlen från Oz"

är att de mest hjältemodiga och visa
men även de mest skurkaktiga

karaktärerna är kvinnliga.

Jag började lägga märke till detta

när jag till slut visade
"Star Wars" för min dotter,

vilket var flera år senare
och situationen var annorlunda.

Vid den tidpunkten hade jag också en son.

Han var bara 3 år då.

Han var inte inbjuden till visningen,
han var för ung för det.

Men han var vårt andra barn
och nivån på övervakningen hade sjunkit.

(Skratt)

Så han strosade in där

och det präglade honom,

som ankmamman präglar sin ankunge.

Frågan är om han snappade upp
faktumet att det bara finns pojkar

i det universumet,

förutom tant Beru och, såklart,
denna prinsessa som är riktigt cool

men som mest väntar hela filmen

till dess att hon kan tilldela
hjälten en medalj

och blinka som tack för att
han räddade universum,

vilket han gör med hjälp av
magin han föddes med.

Jämför detta med 1939
och "Trollkarlen från Oz".

Hur vinner Dorothy sin film?

Genom att bli vän med alla
och genom att vara en ledare.

Det är den sorts värld jag hellre
skulle uppfostra mina barn i.

Varför finns det så mycket Kraft,

med stort K,

i de filmer vi gör för våra barn

och så lite av den gula tegelvägen?

Jag vet från egen erfarenhet

att prinsessan Leia inte bidrog med

en tillräcklig kontext
som jag skulle kunnat använda

för att navigera i vuxenvärlden
där flickor och pojkar blandas.

(Skratt)

Ni vet, det kom ett ögonblick
för en första kyss

när jag nästan förväntade mig
att eftertexterna skulle börja rulla

för det var väl slutet på filmen, eller?

Jag hade slutfört mitt uppdrag,
jag fick flickan,

så varför står hon fortfarande kvar?

Filmerna är väldigt fokuserade
på att bekämpa skurken,

att få belöningen,
och det finns inte mycket utrymme

för andra typer av förhållanden
och andra resor.

Det är nästan så att om du är en pojke,
är du ett knasigt djur

och om du är en flicka,
bör du ta fram din krigarkostym.

Jag menar, det finns gott om undantag

och jag kommer försvara Disneyprinsessor
mot vem som helst av er.

Men de ger ett budskap till pojkar,
att de egentligen inte är målgruppen.

De gör ett fenomenalt jobb
med att lära flickor

hur de försvarar sig mot patriarkatet,

men de visar inte nödvändigtvis pojkar

hur de förväntas försvara sig
mot patriarkatet.

Det finns inga förebilder för dem.

Och vi har även några fantastiska kvinnor
som skriver nya berättelser,

och hur tredimensionella och älskvärda
Hermione och Katniss än är,

rör det sig fortfarande om krigsfilmer.

Och, såklart fortsätter den mest
framgångsrika filmstudion någonsin

att pumpa ut klassiker efter klassiker,

varenda en av dem om livsödet
för en pojke, eller en man,

eller två pojkar som är vänner,
eller en man och hans son

eller två män som uppfostrar
en liten flicka.

Ända fram till i år,

när de till slut släppte filmen "Modig".

Jag rekommenderar den till alla,
den finns att streama nu.

Minns ni vad kritikerna sa
när Modig kom ut?

"Åhh, jag fattar inte
att Pixar gjort en prinsessfilm".

Nästan ingen av dessa filmer
klarar av Bechdeltestet.

Alison Bechdel är serietecknare,
och i mitten av 1980-talet

spelade hon in en konversation
som hon hade haft med en vän,

om att bedöma filmer de såg.

Det är verkligen enkelt,
det är bara tre frågor du ska ställa:

Finns det mer än en karaktär i filmen
som är kvinna och har repliker?

Försök att uppnå den nivån. (Skratt)

Talar dessa kvinnor med varandra
vid något tillfälle i filmen? (Skratt)

Och handlar deras konversation
om någonting annat än

killen som de båda gillar?

(Skratt)

Eller hur? Tack.

(Applåder)

Tack så mycket.

Två kvinnor som existerar
och talar med varandra om grejer.

Det händer.

Jag har sett det.

Så, låt oss titta lite på siffrorna.

2011, de hundra mest populära filmerna.

Hur många av dem tror ni
har kvinnliga huvudpersoner?

Elva.

Men det finns en siffra
som är större än denna,

som kommer att förbluffa er.

Förra året publicerade New York Times
en studie som regeringen hade gjort

Här är vad som lades fram.

En av fem kvinnor i Amerika säger

att de har blivit sexuellt utnyttjade
någon gång i livet.

Jag anser inte att felet
ligger i underhållningsindustrin.

Jag tror inte barnfilmer
har någonting med det att göra,

men någonting har gått snett

och när jag hör den statistiken,

tänker jag att det är
väldigt många sexualbrottslingar.

Vilka är dessa killar?
Vad har de fått lära sig?

Vad är det de inte har lärt sig?

Är det så att de anammar berättelsen
att det är en manlig hjältes jobb

att bekämpa skurken med våld
och sen inhämta belöningen,

som är en kvinna som inte har några
vänner och som inte talar?

Anammar vi den berättelsen?

Ni vet, som förälder med privilegiet
att uppfostra en dotter,

precis som alla ni som gör samma sak,

finner vi den här världen
och den här statistiken

väldigt oroväckande
och vi vill förbereda dem.

Vi har verktyg som "girl power"
och vi hoppas att det hjälper.

Men jag undrar ändå, kommer girl power
att skydda dem om vi samtidigt,

aktivt eller passivt, tränar våra söner
att behålla deras "boy power"?

Och jag talar främst till papporna nu.

Jag tror att vi måste visa våra söner
en ny definition på manlighet.

Men definitionen av manlighet
är redan uppochnedvänd.

Ni har säkert läst om hur
den nya ekonomin ändrar rollerna

för vårdnadshavare och löntagare.

Allt ifrågasätts.

Så, våra söner kommer behöva hitta
något sätt att anpassa sig

till detta nya förhållande till varandra.

Och jag tror att vi verkligen måste
visa dem och vara förebilder för dem

att en riktig man är någon

som litar på sina systrar
och respekterar dem,

och vill vara på deras sida och står upp
för dem mot de riktiga skurkarna,

som är de män som vill utnyttja kvinnorna.

Jag tror att vårt jobb i Netflix-listan
är att hålla utkik efter de filmer

som klarar Bechdeltestet,
om vi kan finna dem,

och att söka efter hjältinnorna där,

som visar riktigt hjältemod,

som för människor samman,
och att få våra söner

att identifiera sig med dessa hjältinnor

och säga, "Jag vill vara på deras sida",

för då kommer de att vara på deras sida.

När jag frågade min dotter vem
hennes favoritkaraktär var i "Star Wars",

vet ni vad hon svarade?

Obi-Wan.

Obi-Wan Kenobi och Glinda.

Vad har dessa två gemensamt?

Jag tänker att de är de två personer i

filmerna som vet mer än nån annan

och de älskar att dela sin kunskap

med andra människor för att
hjälpa dem att nå sin fulla potential.

De är ledare.

Jag gillar den typen
av strävan för min dotter,

och jag gillar den typen
av strävan för min son.

Jag vill ha fler liknande uppdrag.

Jag vill ha färre uppdrag där min son
blir tillsagd att "gå ut och kämpa ensam"

och fler uppdrag där han ser att det är
hans jobb att bli del av en grupp,

kanske en grupp som leds av kvinnor,

som arbetar mot att hjälpa andra människor
bli bättre och att vara bättre personer,

Som i "Trollkarlen från Oz".

Tack så mycket.

(Applåder)