1
00:00:00,405 --> 00:00:02,665
Tänk om jag kunde
berätta en historia för er

2
00:00:02,689 --> 00:00:05,103
som ni skulle komma ihåg med hela kroppen

3
00:00:05,127 --> 00:00:07,258
och inte bara i tanken?

4
00:00:07,258 --> 00:00:10,043
Under hela mitt liv som journalist
har jag känt mig tvungen

5
00:00:10,043 --> 00:00:12,368
att försöka skapa historier
som kan göra skillnad

6
00:00:12,368 --> 00:00:14,866
och kanske få människor att bry sig.

7
00:00:14,866 --> 00:00:17,156
Jag har jobbat med tidningar,
med dokumentärer

8
00:00:17,156 --> 00:00:18,549
och med TV.

9
00:00:18,549 --> 00:00:21,641
Men det var inte förrän
jag började syssla med virtual reality

10
00:00:21,665 --> 00:00:24,506
som jag började se riktigt intensiva,

11
00:00:24,530 --> 00:00:26,514
äkta reaktioner från människor

12
00:00:26,538 --> 00:00:28,213
som verkligen chockade mig.

13
00:00:30,017 --> 00:00:32,910
Grejen med VR, virtual reality,

14
00:00:32,934 --> 00:00:35,934
är att jag kan placera dig på plats

15
00:00:35,958 --> 00:00:37,759
mitt i berättelsen.

16
00:00:38,148 --> 00:00:41,632
Genom att sätta på sig glasögon
som mäter var man tittar

17
00:00:41,656 --> 00:00:44,528
får man en utanför-kroppen-upplevelse,

18
00:00:44,528 --> 00:00:46,815
som att man faktiskt är där.

19
00:00:47,209 --> 00:00:50,611
Det var för fem år sen som jag
verkligen började bryta ny mark

20
00:00:50,635 --> 00:00:53,885
genom att kombinera
virtual reality och journalistik.

21
00:00:53,909 --> 00:00:56,331
Och jag ville göra något om hunger.

22
00:00:56,331 --> 00:00:59,614
Familjer i USA går hungriga,
matbankerna går på knäna,

23
00:00:59,614 --> 00:01:01,719
och deras mat tar ofta slut.

24
00:01:02,330 --> 00:01:05,833
Jag visste att jag inte kunde få folk
att känna sig hungriga,

25
00:01:05,833 --> 00:01:09,790
men jag kunde kanske hitta ett sätt
att få dem att känna något fysiskt.

26
00:01:10,726 --> 00:01:13,790
Tänk på att det här var för fem år sen,

27
00:01:13,814 --> 00:01:16,990
så att kombinera journalistik
och virtual reality

28
00:01:17,014 --> 00:01:19,841
betraktades som en ofärdig idé,

29
00:01:19,841 --> 00:01:21,376
och jag hade ingen finansiering.

30
00:01:21,400 --> 00:01:23,899
Tro mig, det var många kollegor
som skrattade åt mig.

31
00:01:23,923 --> 00:01:27,713
Men jag hade en riktig bra praktikant,

32
00:01:27,737 --> 00:01:29,829
en kvinna som hette Michaela Kobsa-Mark.

33
00:01:29,829 --> 00:01:31,807
Och tillsammans åkte vi ut till matbanker

34
00:01:31,807 --> 00:01:34,737
och började spela in ljud och ta bilder.

35
00:01:34,737 --> 00:01:36,967
Tills en dag då hon
kom tillbaka till kontoret

36
00:01:36,967 --> 00:01:39,260
och stortjöt, hon grät och grät.

37
00:01:39,260 --> 00:01:41,902
Hon hade stått vid en lång kö,

38
00:01:41,926 --> 00:01:45,871
där kvinnan som höll ordning på kön
kände sig helt överväldigad,

39
00:01:45,895 --> 00:01:48,863
och hon skrek, "Det är för mycket folk!

40
00:01:48,887 --> 00:01:50,783
Det är för mycket folk!"

41
00:01:50,807 --> 00:01:54,362
Och en man med diabetes
fick inte mat i tid,

42
00:01:54,386 --> 00:01:57,941
hans blodsocker föll för lågt,
och han föll i koma.

43
00:01:58,695 --> 00:02:00,227
Så snart jag hörde inspelningen

44
00:02:00,251 --> 00:02:03,410
visste jag att det här skulle bli
den sortens suggestiva verk

45
00:02:03,410 --> 00:02:06,624
som verkligen skulle kunna beskriva
vad som händer vid matbanker.

46
00:02:07,290 --> 00:02:10,906
Här är den riktiga kön.
Ni ser hur lång den var?

47
00:02:10,930 --> 00:02:13,361
Som jag sa hade vi
inte mycket finansiering,

48
00:02:13,361 --> 00:02:17,331
så vi blev tvungna att återskapa den
med virtuella människor som vi fått,

49
00:02:17,355 --> 00:02:21,265
och folk tiggde och lånade tjänster
för att kunna skapa modellerna

50
00:02:21,265 --> 00:02:23,664
och återskapa allting
så realistiskt som vi kunde.

51
00:02:23,688 --> 00:02:26,297
Sen försökte vi förmedla
vad som hände den dagen

52
00:02:26,321 --> 00:02:29,115
så noggrant som möjligt.

53
00:02:29,680 --> 00:02:33,878
(Video) Röst: Det är för mycket folk!
Det är för mycket folk!

54
00:02:42,340 --> 00:02:45,061
Röst: OK, han har fått ett anfall.

55
00:02:59,023 --> 00:03:01,872
Röst: Vi måste ringa efter ambulans.

56
00:03:02,181 --> 00:03:04,198
Nonny de la Peña: Mannen till höger,

57
00:03:04,222 --> 00:03:06,094
för honom, han går runt kroppen.

58
00:03:06,118 --> 00:03:08,815
Han känner att han är i samma rum
som den där kroppen.

59
00:03:09,355 --> 00:03:11,172
Den där killen ligger vid hans fötter.

60
00:03:11,601 --> 00:03:13,808
Och även om han via sitt periferiseende

61
00:03:13,832 --> 00:03:15,903
kan se att han är i en laboratorielokal,

62
00:03:15,927 --> 00:03:20,140
han borde kunna se
att han inte befinner sig på gatan,

63
00:03:20,164 --> 00:03:22,894
men det känns som att han är där
med de här människorna.

64
00:03:22,894 --> 00:03:26,886
Han är noga med att inte kliva på
den här killen som faktiskt inte är där.

65
00:03:27,514 --> 00:03:30,609
Det här verket hamnade på Sundance 2012,

66
00:03:30,633 --> 00:03:32,188
det var ganska fantastiskt,

67
00:03:32,188 --> 00:03:36,538
och det var en av de första
virtual reality-filmerna någonsin.

68
00:03:37,062 --> 00:03:39,023
Och när vi åkte dit var jag skräckslagen.

69
00:03:39,047 --> 00:03:41,484
Jag visste inte hur folk skulle reagera

70
00:03:41,508 --> 00:03:42,897
och vad som skulle hända.

71
00:03:42,921 --> 00:03:45,818
Och vi dök upp där
med ett par ihoptejpade glasögon.

72
00:03:45,842 --> 00:03:49,827
(Video) Åh, du gråter.
Du gråter. Gina, du gråter.

73
00:03:49,851 --> 00:03:52,571
Kan ni höra hur förvånad jag är?

74
00:03:52,595 --> 00:03:56,190
Den här reaktionen återkom

75
00:03:56,214 --> 00:03:58,984
gång på gång:

76
00:03:59,008 --> 00:04:02,714
folk som gick ner på golvet
och försökte trösta den drabbade,

77
00:04:02,738 --> 00:04:04,658
försökte viska något i hans öra

78
00:04:04,682 --> 00:04:08,504
eller hjälpa till på något sätt,
även om de inte kunde det.

79
00:04:08,504 --> 00:04:11,022
Och det var många
som kom ut från visningen som sa

80
00:04:11,022 --> 00:04:14,060
"Gode gud, jag blev så frustrerad.
Jag kunde inte hjälpa killen"

81
00:04:14,060 --> 00:04:15,841
och tog sen med sig det i sina liv.

82
00:04:16,999 --> 00:04:18,865
När den här filmen var klar

83
00:04:20,198 --> 00:04:24,007
bjöd chefen för filmskolan
vid University of Southern California in

84
00:04:24,031 --> 00:04:28,152
den ansvarige för World Economic Forum 
för att titta på "Hunger",

85
00:04:28,152 --> 00:04:29,633
och han tog av sig glasögonen

86
00:04:29,633 --> 00:04:32,667
och beställde en film
om Syrien på stående fot.

87
00:04:32,691 --> 00:04:35,498
Jag ville verkligen göra något
om flyktingbarn från Syrien,

88
00:04:35,498 --> 00:04:39,920
för barn är de som har lidit mest
under inbördeskriget i Syrien.

89
00:04:40,349 --> 00:04:42,671
Jag skickade ett team
till den irakiska gränsen

90
00:04:42,671 --> 00:04:44,791
för att spela in material
från flyktingläger,

91
00:04:44,791 --> 00:04:47,942
ett områden jag inte
skulle skicka in ett team till nu,

92
00:04:47,966 --> 00:04:50,434
eftersom ISIS har en aktiv verksamhet där.

93
00:04:50,458 --> 00:04:53,164
Sen återskapade vi en gatuscen

94
00:04:53,188 --> 00:04:56,711
där en flicka sjunger
och en bomb exploderar.

95
00:04:57,340 --> 00:04:59,419
När man befinner sig
mitt i den situationen

96
00:04:59,443 --> 00:05:01,997
och hör de ljuden

97
00:05:02,021 --> 00:05:04,314
och ser de sårade omkring sig,

98
00:05:04,338 --> 00:05:07,338
så är det en oerhört skrämmande
och verklig känsla.

99
00:05:07,362 --> 00:05:11,902
Individer som har varit inblandade
i riktiga bombningar har berättat för mig

100
00:05:11,926 --> 00:05:15,401
att den väcker samma slags rädsla.

101
00:05:16,211 --> 00:05:20,730
[Inbördeskriget i Syrien
kan verka långt borta]

102
00:05:22,078 --> 00:05:27,924
[tills du upplever det själv.]

103
00:05:29,062 --> 00:05:32,033
(Flicka sjunger)

104
00:05:36,037 --> 00:05:38,815
(Explosion)

105
00:05:38,839 --> 00:05:43,076
[Projekt Syrien]

106
00:05:43,988 --> 00:05:45,985
[En virtuell upplevelse]

107
00:05:46,653 --> 00:05:48,721
NP: Sen blev vi inbjudna att visa verket

108
00:05:48,745 --> 00:05:50,799
på Victoria and Albert Museum i London.

109
00:05:50,823 --> 00:05:52,180
Det marknadsfördes inte.

110
00:05:52,204 --> 00:05:54,528
Vi placerades i ett rum med väggbonader.

111
00:05:54,552 --> 00:05:56,844
Det hade inte skrivits om det,
så vem som helst

112
00:05:56,844 --> 00:05:59,655
som råkade komma in på muséet den dagen

113
00:05:59,679 --> 00:06:01,442
såg oss och det konstiga ljuset.

114
00:06:01,466 --> 00:06:05,141
Kanske ville de se
gamla historier på väggbonader.

115
00:06:05,165 --> 00:06:07,792
De möttes av våra virtual-reality-kameror.

116
00:06:08,513 --> 00:06:11,640
Men många människor provade det,
och under fem dagar

117
00:06:11,664 --> 00:06:16,204
hade vi till slut 54 sidor
med kommentarer i vår gästbok,

118
00:06:16,228 --> 00:06:18,564
och kuratorerna berättade

119
00:06:18,588 --> 00:06:21,177
att det aldrig hade skrivits så mycket.

120
00:06:21,201 --> 00:06:25,828
Saker som "Det är så verkligt",
"Verkligen trovärdigt",

121
00:06:25,852 --> 00:06:28,312
eller den som jag blev mest glad för,

122
00:06:28,336 --> 00:06:31,185
"En känsla av att man
befinner sig mitt i någonting

123
00:06:31,209 --> 00:06:33,791
som man annars ser på TV-nyheterna".

124
00:06:34,463 --> 00:06:37,939
Det verkar fungera, eller hur? Det funkar.

125
00:06:38,297 --> 00:06:42,092
Och det spelar ingen roll
varifrån du kommer eller hur gammal du är,

126
00:06:42,116 --> 00:06:44,319
det framkallar känslor.

127
00:06:44,343 --> 00:06:48,295
Missuppfatta mig inte - jag säger inte
att upplevelsen av ett verk

128
00:06:48,319 --> 00:06:50,963
gör att man glömmer var man är.

129
00:06:50,963 --> 00:06:54,528
Men det verkar som om vi kan känna
som att vi är på två platser samtidigt.

130
00:06:54,528 --> 00:06:57,572
Vi kan känna vad jag kallar
en dualistisk närvaro,

131
00:06:57,596 --> 00:07:02,453
och jag tror att det är det som får mig
att kunna komma åt empatikänslor.

132
00:07:02,477 --> 00:07:03,628
Eller hur?

133
00:07:04,041 --> 00:07:07,232
Det betyder förstås

134
00:07:07,256 --> 00:07:12,151
att jag måste gå varsamt fram
när jag skapar de här verken.

135
00:07:12,175 --> 00:07:16,437
Jag måste verkligen följa
det journalistiska regelverket

136
00:07:16,461 --> 00:07:18,596
och se till att de kraftfulla historierna

137
00:07:18,620 --> 00:07:20,206
skapas med integritet som grund.

138
00:07:20,230 --> 00:07:22,603
Om vi inte skapar materialet själva

139
00:07:22,627 --> 00:07:27,595
måste vi vara extremt noga med

140
00:07:27,619 --> 00:07:30,920
att ta reda på ursprunget,
var materialet kommer ifrån,

141
00:07:30,944 --> 00:07:32,252
och ifall det är äkta?

142
00:07:32,276 --> 00:07:33,633
Jag ska ge er ett exempel.

143
00:07:33,657 --> 00:07:36,594
I fallet Trayvon Martin
så var det en kille, ett barn

144
00:07:36,618 --> 00:07:40,721
som var 17 år och han köpte en läsk
och lite godis i en affär,

145
00:07:40,745 --> 00:07:44,221
och på vägen hem följdes han
av en vakt för grannsamverkan

146
00:07:44,245 --> 00:07:47,110
som hette George Zimmerman,
som sköt och dödade honom.

147
00:07:47,657 --> 00:07:48,809
För att göra det verket

148
00:07:48,833 --> 00:07:52,435
beställde vi arkitektritningarna
för hela huskomplexet,

149
00:07:52,459 --> 00:07:57,228
och vi återskapade hela situationen
bit för bit, baserat på ritningarna.

150
00:07:57,252 --> 00:07:58,547
Alla händelser

151
00:07:58,571 --> 00:08:03,490
är baserade på de riktiga
registrerade samtalen till polisen.

152
00:08:04,411 --> 00:08:07,112
Intressant nog bidrog vi
till nya fakta med vår historia.

153
00:08:07,112 --> 00:08:09,951
Den rättsmedicinska enhet
som återskapade ljudet,

154
00:08:09,951 --> 00:08:13,157
Primeau Productions,
har sagt att de skulle kunna vittna om

155
00:08:13,181 --> 00:08:15,856
att George Zimmerman,
när han klev ur bilen,

156
00:08:15,880 --> 00:08:18,712
osäkrade sin pistol
innan han gav sig av efter Martin.

157
00:08:20,013 --> 00:08:23,418
Så de journalistiska grunderna är desamma,

158
00:08:23,442 --> 00:08:25,315
de ändras inte, eller hur?

159
00:08:25,339 --> 00:08:28,743
Vi följer fortfarande samma principer
som vi alltid skulle göra.

160
00:08:28,767 --> 00:08:32,070
Vad som är annorlunda
är känslan av att vara på plats,

161
00:08:32,094 --> 00:08:34,419
oavsett om man ser en kille
som svimmar av hunger

162
00:08:34,419 --> 00:08:37,004
eller känner att man befinner sig
mitt i en bombattack.

163
00:08:37,004 --> 00:08:41,916
Och det är det som har drivit mig
att fortsätta göra såna här verk,

164
00:08:41,940 --> 00:08:43,663
och att tänka på hur man gör dem.

165
00:08:43,687 --> 00:08:47,882
Vi försöker förstås att göra detta
utan något headset, mer tillgängligt.

166
00:08:47,906 --> 00:08:50,833
Vi skapar mobila verk,
som Trayvon Martin-verket.

167
00:08:50,857 --> 00:08:54,406
Och de har en stor inverkan.

168
00:08:54,430 --> 00:08:57,002
Amerikaner har berättat för mig
att de har donerat,

169
00:08:57,026 --> 00:09:01,420
gjort överföringar från sitt bankkonto,
pengar som går till syriska flyktingbarn.

170
00:09:01,444 --> 00:09:03,777
Och "Hunger in LA" hjälpte till att forma

171
00:09:03,801 --> 00:09:06,214
en ny slags journalistik

172
00:09:06,214 --> 00:09:10,514
som jag tror kommer att finnas
bland de andra plattformarna i framtiden.

173
00:09:10,514 --> 00:09:11,713
Tack.

174
00:09:11,737 --> 00:09:14,149
(Applåder)