Jag har en bekännelse att göra, men först vill jag att ni ska berätta en sak för mig. Under det senaste året, räck upp en hand om du har upplevt relativt lite stress. Någon? Vad sägs om en måttlig mängd stress? Vem har upplevt en hel del stress? Jo, jag med. Men det är inte min bekännelse. Min bekännelse är detta: Jag är hälsopsykolog, mitt uppdrag är att hjälpa människor bli lyckligare och mer hälsosamma. Men jag är rädd att något jag har lärt ut under de senaste 10 åren, gör mer skada än nytta, och det har att göra med stress. I åratal har jag sagt till människor att stress gör dig sjuk. Det ökar risken för allt från förkylning, till hjärt- och kärlsjukdomar. Jag har i princip gjort stress till en fiende. Men min bild av stress har ändrats, och idag vill jag ändra din. Låt mig börja med studien som fick mig att ompröva hela min inställning till stress. Denna studie följde 30 000 vuxna i USA under åtta år och man började med att fråga folk, "Hur mycket stress har du upplevt under det senaste året?" De frågade också, "Tror du att stress är skadligt för din hälsa?" Sedan användes offentliga dödsregister för att ta reda på vem som dog. (Skratt) Okej. De dåliga nyheterna först. Människor som hade upplevt mycket stress året före hade 43 procent ökad risk för att dö. Men det var bara sant för människor som även trodde att stress är skadligt för din hälsa. (Skratt) Människor som upplevde mycket stress men inte såg stress som skadligt var inte mer benägna att avlida. I själva verket hade de den lägsta risken att dö av alla i studien, inklusive människor som upplevde relativt lite stress. Forskarna uppskattade att under de åtta åren de följde dödsfall så dog 182 000 amerikaner i förtid, inte från stress, utan från tron att stress är dåligt för dig. (Skratt) Det är över 20 000 dödsfall per år. Om denna uppskattning är korrekt, skulle det göra tron att stress är dåligt för dig till den 15:e största dödsorsaken i USA förra året, med fler dödsfall än hudcancer, HIV/AIDS och mord. (Skratt) Du förstår varför denna studie skrämde mig. Här har jag lagt ned så mycket energi på att intala människor att stress är dåligt för hälsan. Så denna studie fick mig att undra: kan att ändra vad du tror om stress göra dig friskare? Och här säger vetenskapen ja. När du ändrar din inställning till stress, kan du ändra din kropps reaktion på stress. För att förklara hur detta fungerar, vill jag att ni alla låtsas att ni är deltagare i en studie avsedd att stressa er. Det kallas socialt stresstest. Du kommer in i laboratoriet, och du får veta att du måste ge ett femminuters improviserat tal om dina personliga svagheter för en panel av expertutvärderare som sitter rakt framför dig, och för att du ska känna trycket, finns det stark belysning och en kamera i ansiktet, ungefär som det här. Och utvärderarna har utbildats i att ge dig nedslående, icke-verbal feedback så här. (Miner och suckar) (Skratt) Nu när du är tillräckligt demoraliserad, är det dags för del två: ett matteprov. Och utan din vetskap, har försöksledaren utbildats att trakassera dig under det. Nu ska vi alla prova detta tillsammans. Det blir kul. För mig. Okej, jag vill att ni alla räknar baklänges från 996 i steg om sju. Ni skall göra det högt, så fort ni kan, med start från 996. Kör! Publik: (Räknar) Skynda på. Fortare kan ni. Ni är för långsamma. Stopp. Stopp, stopp, stopp. Denna killen gjorde ett misstag. Vi måste börja om igen. (Skratt) Ni är inte särskilt bra på detta, eller hur? Okej, så ni förstår tanken. Om du faktiskt var i denna studie, skulle du förmodligen vara stressad. Ditt hjärta kanske bankar. Du andas kanske snabbare, svettas kanske. Och normalt sett tolkar vi dessa fysiska förändringar som ångest eller tecken på att vi inte klarar av trycket särskilt bra. Men vad händer om du istället såg dem som tecken på att kroppen var full av energi, förberedd att möta denna utmaning? Det är exakt vad deltagare fick höra i en studie utförd vid Harvard University. Innan de gick igenom socialt stresstest, fick de lära sig att se sin stressreaktion som hjälpsam. Att bultande hjärta förbereder dig för åtgärd. Om du andas snabbare, är det inga problem. Det ger mer syre till hjärnan. Och deltagare som lärt sig att se stressreaktionen som hjälpsam för deras prestanda, de var mindre stressade, mindre oroliga, mer självsäkra, men det som fascinerade mig mest var hur deras fysiska stressreaktion förändrades. I en typisk stressreaktion, går din puls upp, och dina blodkärl drar ihop sig såhär. Och detta är en av anledningarna till att kronisk stress ibland är förknippat med hjärt- och kärlsjukdom. Det är inte riktigt hälsosamt att vara i detta läge hela tiden. Men i studien, när deltagarna såg sin stressreaktion som hjälpsam, förblev deras blodkärl avslappnade, så här. Deras hjärta bultade ändå, men detta är en mycket sundare hjärt-kärl-profil. Det liknar faktiskt mycket vad som händer i stunder av glädje och mod. Under en livstid av stressande upplevelser, kan denna enda biologiska förändring vara skillnaden mellan en stressinducerad hjärtattack vid 50 års ålder och välmående ända in i 90-årsåldern. Och detta är faktiskt vad den nya vetenskapen om stress avslöjar, att hur du ser på stress spelar roll. Så mitt mål som hälsopsykolog har förändrats. Jag vill inte längre bli av med din stress. Jag vill göra dig bättre på stress. Och vi gjorde just ett litet ingripande. Om du räckte upp handen och sa att du upplevt mycket stress under det senaste året, kan vi ha räddat ditt liv, eftersom nästa gång ditt hjärta bultar av stress, kommer du minnas detta föredrag och du kommer att tänka för dig själv, detta är min kropp som hjälper mig möta utmaningen. Och när du ser stress på det sättet, tror din kropp på dig, och din stressreaktion blir sundare. Nu har jag sagt att jag har över tio års demonisering av stress att ta igen, så vi ska göra ytterligare ett ingripande. Jag vill berätta om en av de mest underskattade aspekterna av stressreaktionen, nämligen detta: Stress gör dig social. För att förstå denna sida av stress, måste vi tala om ett hormon, oxytocin, och jag vet att oxytocin redan har fått så mycket hype som ett hormon kan få. Det har även ett eget sött smeknamn, kram-hormonet, eftersom det släpps ut när du kramar någon. Men detta är en mycket liten del av vad oxytocin är inblandad i. Oxytocin är ett neurohormon. Det bearbetar din hjärnans sociala instinkter. Det förbereder dig att göra saker som stärker nära relationer. Oxytocin gör att du längtar efter fysisk kontakt med vänner och familj. Det ökar din empati. Det gör även att du är mer villig att hjälpa och stödja de människor du bryr dig om. Vissa människor har föreslagit att vi borde sniffa oxytocin för att bli mer medkännande och omtänksamma. Men detta är vad de flesta människor inte förstår om oxytocin. Det är ett stresshormon. Din hypofys pumpar ut det här som en del av stressreaktionen. Det är lika mycket en del av din stressreaktion som adrenalinet som får ditt hjärta att bulta. Och när oxytocin frigörs i stressreaktionen, motiverar det dig att söka stöd. Din biologiska stressreaktion uppmuntrar dig att berätta för någon hur du känner i stället för att undertrycka det. Din stressreaktion försöker se till att du märker när någon annan i ditt liv kämpar så att ni kan stödja varandra. När livet är svårt, vill din stressreaktion att du skall vara omgiven av människor som bryr sig om dig. Så hur hjälper kännedom om denna sidan av stress till att göra dig friskare? Tja, oxytocin påverkar inte bara din hjärna. Det påverkar också kroppen, och en av dess huvuduppgifter i kroppen är att skydda ditt kardiovaskulära system från effekterna av stress. Det är naturligt antiinflammatoriskt. Det hjälper också dina blodkärl att slappna av under stress. Men min favoriteffekt på kroppen är faktiskt på hjärtat. Ditt hjärta har receptorer för detta hormon, och oxytocin hjälper hjärtceller att regenerera och läka från skador orsakade av stress. Detta stresshormon stärker ditt hjärta, och det häftiga är att alla dessa fysiska fördelar av oxytocin förbättras genom social kontakt och socialt stöd, så när du söker kontakt med andra under stress, antingen för att söka hjälp eller hjälpa någon annan, släpper du ut mer av detta hormon, din stressreaktion blir sundare, och du återhämtar dig faktiskt snabbare från stress. Jag tycker att detta är fantastiskt, att din stressreaktion har en inbyggd mekanism för att motstå stress, och att denna mekanism är mänsklig kontakt. Jag vill avsluta med att berätta om en till studie. Och lyssna noga, eftersom denna studie kan också rädda ett liv. Denna studie följde ca 1000 vuxna i USA, och de varierade i ålder från 34 till 93, och man började studien med att fråga, "Hur mycket stress har du upplevt under det senaste året?" Man frågade också, "Hur mycket tid har du spenderat med att hjälpa vänner, grannar, och människor i din umgängeskrets?" Sedan användes offentliga register för de följande fem åren för att ta reda på vilka som dog. Okej, de dåliga nyheterna först: För varje större stressig livserfarenhet, såsom finansiella svårigheter eller familjekriser, ökade risken för att dö med 30 procent. Men -- och jag hoppas att du väntade dig ett men nu -- men det stämde inte på alla. Människor som tillbringat tid med att ta hand om andra visade absolut ingen stressrelaterad ökning av dödsfall. Noll. Omsorg skapade motståndskraft. Så vi ser ännu en gång att de skadliga effekterna av stress på din hälsa inte är oundvikliga. Hur du tänker och hur du agerar kan förvandla din upplevelse av stress. När du väljer att se din stressreaktion som hjälpsam, skapar du modets biologi. Och när du väljer att knyta an med andra under stress, kan du skapa motståndskraft. Nu skulle jag inte nödvändigtvis be om mer stressande upplevelser i mitt liv, men denna vetenskap har gett mig en helt ny uppskattning av stress. Stress skapar kontakt med våra hjärtan. Det medkännande hjärtat som finner glädje och mening i att knyta an med andra, och ja, ditt fysiskt bultande hjärta, som arbetar så hårt för att ge dig styrka och energi, och när du väljer att se stress på detta sätt blir du inte bara bättre på stress, du gör faktiskt ett ganska djupsinnigt uttalande. Du säger att du kan lita på dig själv, att hantera livets utmaningar, och du kommer ihåg att du inte måste möta dem ensam. Tack. (Applåder) Chris Anderson: Detta är fantastiskt, vad du berättar. Det verkar otroligt för mig att ens syn på stress kan göra så mycket skillnad för någons förväntade livslängd. Hur skulle det utvecklas till rådgivning, t.ex., om någon skall göra ett livsstilsval mellan, säg ett stressigt jobb och ett icke-stressande jobb, spelar frågan någon roll? Att det är lika klokt att välja ett stressigt jobb så länge du tror att du kan hantera det? Kelly McGonigal: En sak vi vet säkert, är att söka mening är bättre för din hälsa än att försöka undvika obehag. Så jag kan säga att det bästa sättet att fatta beslut, är att gå efter vad det är som skapar mening i ditt liv och lita sedan på dig själv att hantera den stress som följer. CA: Tack så mycket, Kelly. Det är coolt. KM: Tack. (Applåder)