Dedikerad till minnet av Qwatsinas subMedia presenterar en film av Franklin LĂłpez inspirerad av "Endgame" Volym 1 & 2 av Derrick Jensen END:CIV - Människor säger ofta att det är ett krig emot naturen och att det är det tredje världskriget. - Det blir allt starkare; det blir värre och och graden av fĂśrvandling är accelererande, oavsett om vi talar om utrotningen av arter eller grundligheten i techno-kulturen. - Världen idag är, ärligt, väldigt skrämmande. Det vi anser vara den industriella civilisationen, sĂĽ är den otroligt icke-civiliserad, snarare väldigt brutal. - Det är ingen Ăśverdrift att säga att vi lever i en ekologisk apokalyps. - Mellan ĂĽr 1980 och 2045 kommer vi fĂśrlora mer arter av plantor och djur än än vi fĂśrlorat under de senaste 65 millioner ĂĽr. Vi har tvĂĽ riktigt stora tidsramar som verkligen innebär att vi borde agera mycket mer direkt än vad de flesta av oss har. Och en av dem är "peak oil"*, eller energi kollaps, och den andra är klimat fĂśrändringar, eller skenande global uppvärmning. - Jag tror de flesta människor, även de flesta forskare, fortsätter att underskatta hur lĂĽngt pĂĽ vägen mot total klimat katastrof vi redan har färdats. - Till stĂśrsta delen, är vi ovetandes infĂśr det, vi vill inte veta om det, vi vill inte hĂśra om det. - Det jag är mest rädd fĂśr är att vi kommer bestiga en enorm kampanj att fĂśrsĂśka upprätthĂĽlla det ohĂĽllbara. - Hittills har forskare sagt att jordens temperatur kan Ăśka med sĂĽ mycket som 10 grader. Om det sker, sĂĽ kanske det inte ens finns bakterier kvar. - När oljan bĂśrjar sina rejält, och när dom som sitter vid makten mĂĽste säkra sin styrka i en tid av sinande resurser, sĂĽ tror jag att de kommer att ta till mycket mer rättfram och brutala metoder fĂśr att upprätthĂĽlla makten. - Hela klimatet är i ändring: vindarna, havsstrĂśmmarna, strĂśm linjerna, snĂśtäcken, snĂśsmältning, Ăśversvämningar, torka. GAME OVER NĂĽgonstans i norra Kalifornien - Det är otroligt hur snabbt fĂśrstĂśrelsen avancerar. Varje dag som gĂĽr, är världen i sämre skick. "Denna sorgsna man ni ser här i bild är Derrick Jensen. Jensen är den bästsäljande fĂśrfattaren av flera icke-fiktionella bĂścker inkluderande "A Language Older than Words" och "The Culture of Make Believe". Hans bĂścker tar upp teman som Ăśvervakning, barn misshandel, miljĂś och nĂĽgot han kallar "civilisationen". Men det är uttalanden som denna som gĂśr honom sĂĽ kontroversiell: "De funderar att hĂśja Shasta dammen i Kalifornien, och orsaken till det som Senator Feinstein gav var... "Det är Kaliforniabornas rättighet att vattna sina gräsmattor." AlltsĂĽ, det finns ingen sätt att argumentera emot... ...fĂśrutom med dynamit. 'Det var Mr Jensen ĂĽr 2006, samma ĂĽr som han gav ut tvĂĽ volymer som heter "Endgame". I 'Endgame', argumenterar han att det finns ett brĂĽdskande behov att ta ner Civilisationen.' - Om folk hade tagit ner civilisationen fĂśr hundra ĂĽr sedan sĂĽ hade folk vid nordvästra stilla havet fortfarande kunnat äta lax. Det kommer sitta folk längsmed Colombia om 50 ĂĽr-- de kommer skina bland annat -- men de kommer att svälta till dĂśds, och de kommer att säga, "Jag svälter till dĂśds, därfĂśr att ni inte slog ut dammarna... ...som dĂśdade laxen, och de dammarna användes fĂśr prĂĽmar, och fĂśr elektricitet, aluminium smältare fĂśr Ăśl burkar, sĂĽ Fy fan fĂśr er." Han lägger ut sitt fall emot civilisationen genom att räkna upp 20 premisser. PĂĽ grund av tidsbrist och det faktum att de flesta människor inte skulle orka med en 20 timmar lĂĽng film, sĂĽ kommer vi utforska fyra av dessa premisser och ackompanjera dem med exempel frĂĽn verkligheten. Premiss I Industriella civilisationen, civilisationen i sig själv, men speciellt industriella civilisationen är inte, kan aldrig bli, hĂĽllbar. Det krävs ingen raketforskare att lista ut att allt liv som är baserat pĂĽ en icke fĂśrnybar resurs inte kan vara evig. Men vad är civilisationen? Civilisationen är ett sätt att leva som präglas av utvidgandet av städer. - SĂĽ man har en grupp av människor som lever i en tillräckligt kompakt population att den lokala jorden inte längre kan främja dem. Vad det innebär är att man mĂĽste fĂĽ tag pĂĽ sina basresurser frĂĽn nĂĽgon annanstans. FĂśr att man har gjort slut pĂĽ dem där man lever. SĂĽ man gĂĽr ut pĂĽ landsbygden och samlar ihop allt man kan tänkas behĂśva, och skeppar in det. Om man är beroende av importen av resurser, sĂĽ innebär det att man rensat landet pĂĽ just de resurserna. Manhattan Island cirka 1609 Manhattan Island idag Manhattan idag Manhattan 1609 - Det finns ingen chans att man i det lĂĽnga loppet kan fortsätta att fĂśrstĂśra jorden som man behĂśver fĂśr att leva, eller vattnet man behĂśver fĂśr att dricka, och tro man ska kunna fortsätta leva. - Industriella civilisationen behĂśver evigt Ăśkade mängder av energi och evigt Ăśkade mängder av land, evigt Ăśkade mängder av alla mĂśjliga resurser fĂśr att kunna fĂśreviga sig själv, fĂśr att kunna fortsätta växa, fĂśr att kunna underhĂĽlla sig själv. Och vi lever pĂĽ en begränsad planet, sĂĽ det är givetvis inte mĂśjligt. Oturligt nog fĂśr oss och de flesta levande varelser, sĂĽ kommer inte den kulturen att stanna fĂśrrän den har konsumerat sĂĽ mycket den bara kan, eller, fĂśrstĂĽs, tills vi stoppar den själva. - Om du har nĂĽgonting som är begränsat, och du bĂśrjar använda det, till slut sĂĽ har du fĂśrbrukat det. Och det tordes vara troligt att om hela din kultur är baserad pĂĽ, jag vet inte, lĂĽt oss ta ett helt slumpmässigt exempel... ...olja... ...att du borde tänka pĂĽ vad som kommer att hända när oljan tar slut. - Vi har hittat energi resurser som har tillĂĽtit oss att undvika nĂĽgra av de gränser som fĂśregĂĽende kulturer var tvungna att mĂśta mycket snabbare. De brukade kollapsa pĂĽ grund av att resurserna tog slut, enkla resurser att nyttja. De begränsningar i de sträckor folk kunde resa med hästar, eller andra pack djur. Det slutade med begynnelsen av den fossila eran; nu kan de ĂĽka Ăśver hela planeten och ta vad de behĂśver. SĂĽ globaliseringen har bara accelererat den här enorma destruktiva processen. - Vi har satsat vĂĽr välfärd pĂĽ att bygga en infrastruktur fĂśr dagligt liv som inte har nĂĽgon framtid. Jag tror att oljeproblemet kommer att accelerera inom de kommande tre till fem ĂĽren, kanske även snarare. Siffrorna indikerar att vi troligtvis har nĂĽtt toppen av den globala produktionen. - Var finner du frigĂśrelsen frĂĽn det? Jag menar, allt det är, är en enda stor maskin eller ensemble som bara gĂĽr framĂĽt. Teknologi, till exempel, tar aldrig ett steg tillbaka. Hela den här saken bara fortsätter som en cancer. - Jag känner inte till nĂĽgon civilisation som har varit hĂĽllbar, Jag tror inte det nĂĽgonsin har funnits en. Teknologin, i sitt kärnomrĂĽde, är vĂĽr kulturs... ...beslutsamhet, som härstammar frĂĽn vissa filosofiska och historiska källor, att vi inte kommer vara nĂĽgonting annat än ännu mer obevekligt teknologiska. - Det finns ingen klar grĂśn väg att leva en livsstil som vi alla är vana vid i de industriella nationerna. Det här sättet att leva är ĂVER. - Civilisationer brukar ofta skära sina egna halsar, väldigt visuellt, väldigt uppenbart, men de fortsätter ändĂĽ att gĂśra det. - Varje civilisation är definierad av dess Ăśvermod, den är definierad av dess fĂśrnekelse att inse att den lever i en naturlig värld. Faktum är, varje civilisation, i sin grund ställer sig Ăśver naturen, och pĂĽstĂĽr att den kontrollerar världen. Figur 1 - Den fĂśrsta skrivna myten i den här kulturen är Gilgamesh som skĂśvlar slätterna och bergssidorna i Irak. När folk tänker pĂĽ Irak, vad är det fĂśrsta de normalt tänker pĂĽ? Cedar skogar sĂĽ tjocka att solen aldrig nĂĽr marken? Det är sĂĽ det var, innan den här kulturen anlände. Kalhyggen SĂĽ, som en lĂĽngtida, gräsrots, miljĂśaktivist, och som en varelse som lever i fĂśrstĂśrelsens slut av civilisationen, Ăr jag innerligt bekant med landskapet av saknad, och har utvecklat vanor att bära dagliga tyngder av sorg. Jag har vandrat kalhyggen som sträckt sig runt berg och och klivit ner i dalgĂĽngar och klättrat ryggar till fragmenta vattendrag efter vattendrag, och jag har suttit, tyst, nära tomma bäckar som tvĂĽ generationer sen varit piskande vita av otaliga mängder lax som kom hem fĂśr att fĂśrĂśka sig och dĂś. - Här i BC (Brittish Colombia), och genom Nord Amerika, när de gĂśr industriell skĂśvling sĂĽ tar de faktiskt bort alla träd. De sopar rent, de lämnar inget utom stumpar och slaskhĂśgar, och de bränner slaskhĂśgarna och de tar ut allt timmer och vad som är kvar är en Ăśdemark, det är som om de tar en regnskog och fĂśrvandlar den till en Ăśken. Det är vad ett kalhygge är. de använder dem fĂśr pappersmassa; de exporterar dem hela till USA och till Japan. det är inte mycket malande som händer här längre i BC (Brittish Colombia), det blir bara exporterat fĂśr pappersmassa och papper och fiberbord, plywood, och vad nu mer det finns. Inte mycket värde i det. Det här trädet har blivit utvalt att huggas ned och normalt sĂĽ brukar fĂśretaget bara gĂśra kalhyggen men det här trädet är i vad de kallar en "stream-side" utvalt omrĂĽde. de har markerat det med blĂĽtt, dĂĽ det är en utvalt omrĂĽde. I ett kalhygge mĂĽlar de inte träden som de ska hugga ned. De mĂĽlar bara de som de ska lämna kvar. - Det finns fortfarande en stark kraftinsats att skĂśrda sĂĽ mycket av den västerländska rĂśda cedaren som de kan. De tar in dessa enorma helikoptrar fĂśr att gĂśra just det. Och de hĂśg markerar... ...väljer bara ut det absolut bästa, hĂśg-kvalitativa timret och lĂĽter resten bara ligga där... ...i en skrothĂśg. SĂĽ, det är därfĂśr vi fortsätter, du vet, slĂĽss tillbaka. Jag tror det sista strĂĽet var när de ville kalhugga dalen Ista pĂĽ grund av dess historiska och spirituella betydelse fĂśr vĂĽrt folk. Men de avverkar oavsett, du vet, bara fĂśr att visa en poäng mot vĂĽran motstĂĽndsrĂśrelse, mot vĂĽr position. du vet, med avseende till Ăśverenskommelser eller ingrepp av industriella utvecklingen i vĂĽra territorier. - I mĂĽnga av de här omrĂĽdena, som den här rĂśjningen ni ser bakom mig uppe pĂĽ berget, kan du se att jorden är blottad, det ultravioletta ljuset dĂśdar all mossa, svampen som hĂĽller jorden samman. När stubbarna ruttnar och rĂśtterna dĂśr, dĂĽ glider slänten, och det är sällan nĂĽgon ĂĽterväxt, det är ingen pĂĽnyttfĂśdelse av skogen. De gĂśr lite ĂĽterplantering -- det fungerar inte alltid fĂśr det finns ingen jord kvar: den skĂśljs ner i floderna, det dĂśdar laxen, det täpper igen reservoarerna, och skapar flod fĂśrstĂśrelse nedstrĂśms. - Det är terrorism. Hugga ned alla träd, rycka ut alla träd i skogen... ...och nu ska dom rycka ut innandĂśmet i jorden letandes efter koppar och guld. Och... ... det här mĂĽste ha nĂĽgon form av fokus pĂĽ det... ...att rikta orättvisorna mot vĂĽrt folk, orättvisorna mot marken, mot vattnet, mot djurlivet ; orättvisorna mot det marina livet och laxen. Och orättvisorna mot folket som är emot. - När vi blockerade vägen -- de här träden är väldigt värdefulla och lagarna är alla vinst drivna, de är alla drivna av bolagen, polisen är där att upprätthĂĽlla bolagens rättighet att hugga, inte att upprätthĂĽlla vĂĽr rätt att stoppa dem och fĂśrsvara ekosystemet. Det är sĂĽ lite som är kvar av de gamla skogarna som det här som vi ser pĂĽ sidorna här att folk lägger sina kroppar pĂĽ spel, de är villiga att gĂśra enorma uppoffringar fĂśr att stoppa skogen som offras, och vattnet, och luft kvalitĂŠn, och det globala klimatet. Premiss II Traditionella samhällen brukar sällan frivilligt ge upp eller sälja resurser som deras samhällen är grundade pĂĽ fĂśrrän deras samhällen har blivit fĂśrstĂśrda. De brukar ocksĂĽ sällan medgĂśrligt tillĂĽta att deras landsomrĂĽden blir fĂśrstĂśrda sĂĽ att andra resurser-- guld, olja, och sĂĽ vidare -- kan bli extraherade. Det medfĂśljer att de som vill ha resurserna att gĂśra vad de vill fĂśr att fĂśrstĂśra traditionella samhällen. - VĂĽrt folk, säger vi, har varit där sen tidernas begynnelse. - Innan invasionen och erĂśvringen, koloniseringen, var landet i Nord Amerika ockuperade av populationer av människor som hade en djupare annorlunda relation till landet (jorden). - De levde med jorden, alla ceremonier som har kommit mĂĽste ha att gĂśra med firandet av fĂśrnyande ĂĽrstider och livet och bekräftelse av allt det. - En sak om urinvĂĽnarna är att det finns alltid en idĂŠ att du mĂĽste leva i balans, du vet, emotionellt, fysiskt, spirituellt, du mĂĽste ha balans, och den här samma filosofin var applicerad till den naturliga värden de levde i. - Tolowa folket, pĂĽ vars land jag nu lever, var inte civiliserade, de levde inte i städer, de var inte tvungna att importera resurser, de levde i byar, läger... ...och levde där i 12 500 ĂĽr om du ska tro myterna kring forskning. Om du ska tro myterna frĂĽn Tolowa folket, sĂĽ levde de där sen tidernas begynnelse. - Jag tror att vi har haft urinvĂĽnar samhällen hela tiden en väldigt, likt sunt fĂśrnuft, en väldigt praktisk approach till varfĂśr det är sĂĽ viktigt att behandla världen runt omkring dig, den naturliga världen, pĂĽ ett bra sätt. - VĂĽrt folk exploaterade aldrig mer än vi behĂśvde. Vi respekterar jorden, vi respekterar djuren, vi respekterar vattnet, vi respekterar luften, vinden, elden, alla heliga element. Och vi tror att allt är levande, levande saker, sĂĽ... ...Jag misstänker det var precis sĂĽ innan kontakten. - Historierna som vi har om vĂĽr relation till varandra och till jorden och till vilken spirituell aspekt, eller gudomligheter, kom ur vĂĽr relation med jorden. Laxen ansĂĽgs vara vĂĽra... ...mentorer, skyddslingar, -- livsgivare. De var likvärdiga oss, faktum är, alla saker som har en form är likvärdiga oss. Vi var inte intresserade av att dominera. - Den spirituella relationen som vĂĽrt folk hade innan invasionen med hela skapelsen, och fĂśrstĂĽelsen att alla varelser har en spirituell essens, en spirituell enighet, och om vi ville leva i detta universum pĂĽ ett bra sätt, sĂĽ var det absolut nĂśdvändigt att vi lärde oss hur man underhĂśll respektfulla relationer med hela skapelsen. De gav oss mĂĽnga lĂśften, fler än jag kan minnas, men de hĂśll inte nĂĽgon fĂśrutom en; de lovade att ta vĂĽr mark, och de tog den. -Red Cloud När EuropĂŠerna kom till det här landet sĂĽ var det med... med en rovgirig aptit sĂĽdan att det ännu inte blivit tillfredsställt. - De tog med sig Kristendomen, de tog med sig koloniseringen, , och, framfĂśrallt, de infĂśrde civilisationen. - De kom in, och de var sända med den här, kommissionen, kände de, uppenbarligen, att dominera landet och att det bara var att roffa ĂĽt sig -- de här människorna accepterade gĂĽvor, eller bara hĂśll sig ur vägen, och givetvis sĂĽ hade de Ăśverlägsen vapenkraft vid den här tiden, ocksĂĽ. - Direkt, med Christopher Columbus lanstigande i den Karibiska regionen som idag är Haiti och Dominikanska Republiken, sĂĽ initierade de nästan omedelbart ett folkmord där nere som avfolkade mesta delen av nationerna, Taino, och Arawaks. En av huvudsakerna som hände var introduktionen av sjukdomar, som var i grund och botten biologisk krigfĂśring. - Smittkoppor spreds via tobak och filtar och gavs till det Indianska folket. SĂĽ det tog dem inte lĂĽng tid att bli decimerade fĂśr de var rena. Och smittkopporna var dĂśdliga, väldigt dĂśdliga. - När EuropĂŠerna kom, mycket av det de var intresserade av var snabb resurs exploatering. De ville bli rika i den nya världen. Och under tiden de sĂśkte den rikedomen, sĂĽ arbetade de med urinvĂĽnar nationer fĂśr att underminera traditionella ekonomier och underminera relationer som urinvĂĽnar populationerna hade med landet sĂĽ att urinvĂĽnar folket sedan kunde gĂśra arbetet av resurs exploatering och extrahering fĂśr EuropĂŠerna sĂĽ de kunde bli rika. - Genom pĂĽtvingandet av de sakerna pĂĽ urinvĂĽnarna, sĂĽ givetvis, fĂśrstĂśrde de urinvĂĽnar folket och deras nationer och deras sätt att leva. Generellt, led urinvĂĽnar folket 90% eller mer populations minskning genom kontakten med EuropĂŠerna. Det var ett folkmord, krig fĂśr Territorier, därfĂśr att EuropĂŠerna ville ta resurserna. - Nybyggarsamhällena har arbetat fĂśr att fĂśrstĂśra vad de behĂśver fĂśr att leva, och det är självmordsbenäget. Det är ett självmords uppdrag. Det finns ingen chans att det kan vara hĂĽllbart pĂĽ lĂĽng sikt. Premiss III - Jag hĂśll tal i Oregon fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan. efterĂĽt sa den här killen till mig, "Du vet, du pratar om att vĂĽr kultur är grundad du vet, jag är inte vĂĽldsam". Jag sa, "Okay fĂśrst och främst, var är din t-skirt tillverkad?" Han kollade och sa att den var tillverkad i Bangladesh. Jag sa, "Kolla, behĂśver vi ens prata om det?" - Han lĂĽtsas fĂśr fan att vara dĂśd! - Ja, han andas. - Han lĂĽtsas fĂśr fan att han är dĂśd! GEVĂRSKOTT - NU ar han dĂśd. - VĂĽrt sätt att leva, den industriella civilisationen, är grundad i, kräver, och skulle kollapsa väldigt snabbt utan ständig och utbrett vĂĽld. - En stor explosion! En stor explosion! - Wow. - Jag tar endast ett par ägg. Hur mĂĽnga vill du ha? - TvĂĽ, tvĂĽ blir bra. Okay. Och vad härnäst ? - Lite skinka, tomat. - Tomat, okay, vad sägs om det? - Okay, lite lok. Ooh, och ost! - Alltihop, dĂĽsĂĽ, bra, du vill ha allt. Okay. Jag fĂśrstĂĽr, okay. Vi slĂĽr pĂĽ det här. Se nu! Jag hacker skinkan och grĂśnsakerna, river osten, och vispar eggen endast... ...tre sekunder. Maskinen som precis gjorde de där smoothisarna for Varna och Fred, kan ocksĂĽ gĂśra omelett. De tar inte mycket tid kvar for att fĂĽ tag pĂĽ det här vackra diamant halsbandet, mindre än 50 sekunder. Gillian? - Absolut, John, du kommer vilja slĂĽ oss en signal om du vill om du vill ha det här vackra hope diamant halsbandet. Detta ar en 45.52 karat diamant omsatt med 16 vita diamanter. Det har en platinum kedja med 46 FLER diamanter. - Här är tolv fyra-uns sydländska barbecue kyckling brĂśst. Dessa Stuffin GourmetÂŽ, gĂĽrds-färska kyckling brĂśst; kommer frĂĽn bondgĂĽrden till din bakgĂĽrd. De är underbart marinerade garanterat mĂśra, saftiga, och fullkomligt läckra. - Finjustera dina mĂĽtt, vi arkiverar dem. De är sparade, de finns pĂĽ vĂĽr dator. GĂĽ tillbaka till sektionen där du beställer igen, och finjustera mĂĽtten fĂśr oss. Det ger oss mĂśjlighet att skicka dig ännu ett par specialgjorda jeans vilka vi tror kommer att passa perfekt. - Vi gĂśr en nedräkning, bĂśrjar frĂĽn 5. Kom igen allihop, hjälp till, 5, 4, 3, 2, 1 (explosion) Ho! Det funkade! FĂśr det andra, sa jag, "Okay, betalar du hyra?" Han sa, "Ja..." Jag sa, "VarfĂśr?" Han sa, "For att jag inte äger." Jag sa, "Nej, nej, nej, vad skulle hända om du inte betalade hyra?" Han sa, "Tja, dĂĽ skulle sheriffen komma och vräka mig." Jag sa, "Jag vet inte vad det betyder. Vad skulle hända? Han sa, "Tja, sheriffen skulle komma och knacka pĂĽ dĂśrren..." Jag sa, "Okay, perfekt, vad händer om du Ăśppnar dĂśrren... ...och säger, 'Hej! Jag har precis lagat middag. Vill du ha?' Sheriffen sitter ner, du ger honom mat utan att fĂśrgifta honom Sedan, efter middagen säger du, du har varit nĂĽgorlunda trevligt sällskap, men inte väldigt trevligt, jag skulle vilja att lämnar mitt hem nu.' Vad skulle hända? Han sa, "Tja, sheriffen skulle dra sin pistol och säga, Jag är här fĂśr att vräka dig, fĂśr att du inte betalat hyra.'" Jag sa, "Ahh. SĂĽ, anledningen att betala hyra är, om man inte gĂśr det, kommer en kille med en pistol och fĂśr bort dig." Han sa, "Jag tror jag fĂśrstĂĽr." Jag sa, "Tja, vi provar igen. Vad skulle hända om du var hungrig, sĂĽ du gĂĽr till affären och bĂśrjar äta. Vad kommer att hända?" "nĂĽgon kommer att ringa sheriffen." Jag sa, "Ja, de tar samma kille som kommer och hämtar dig med en pistol, han är ett riktigt rĂśvhĂĽl, eller hur?" SĂĽ, en anledning till att vi inte ser vĂĽldet är, fĂśr att den är exporterad. En annan anledning varfĂśr vi inte ser vĂĽldet är fĂśr att vi har metaboliserats in i systemet och svalt det här konstiga begreppet att behĂśva betala fĂśr att existera pĂĽ planeten. Det är väldigt, väldigt konstigt. Om, du inte betalar, kommer en kille med pistol och utsätter dig for obehagligheter. Figur II FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan, ringde en vän mig. Hon är miljĂśaktivist. Hon grät när hon sa, "Det här arbetet tar kĂĽl pĂĽ mig, det gĂśr ett hĂĽl i mitt hjärta." Jag sa, "Ja, jag vet. Det gĂśr det." DĂĽ sa hon, "Den dominanta kulturen den hatar allt eller hur?" Jag sa, "Ja, det gĂśr den. Till och med sig själv." Hon sa, "Den har dĂśdsvilja, eller hur?" Jag sa, "Ja, det har den." Hon sa, "Om den inte stoppas kommer den att dĂśda allt pĂĽ vĂĽr planet, eller hur?" Jag sa, "Ja det kommer den, om den inte stoppas." DĂĽ sa hon, "Vi kommer inte klara oss tills nĂĽgon , ärorik morgondag, eller hur?" GrĂśnt är färgen av pengar - 98% av gammelskogarna är borta. 99% av prärierna är borta. 80% av floderna pĂĽ vĂĽr planet kan inte längre uppehĂĽlla liv . VĂĽra arter tar slut, vĂĽr jord tar slut, och vĂĽr tid rinner ut. Och det vi hĂśr frĂĽn majoriteten av miljĂśrĂśrelsen vägen till att sätta stop for det är genom personliga, konsument val. - Endast genom att kĂśpa vĂĽra produkter, kan konsumenten ta ett litet, enkelt steg mot en grĂśnare Jord. Genom att ta den rullen, genom att kĂśpa den rullen, kan du hjälpa att rädda miljontals träd. - Jag tror, att genom historien av miljĂś rĂśrelsen, kan vi fĂśrstĂĽ en hel del om varfĂśr det inte har fungerat. Det fanns rätt mycket radikal och militant miljĂśaktivism speciellt under 70 och 80 talet. PĂĽ flera sätt, var det som miljĂśorganisationernas glansdagar. Du vet, dĂĽ fĂśddes Greenpeace. Det bĂśrjade bli rätt mainstream i vissa omrĂĽden att vara miljĂśmedveten. Under tiden, ett skifte tog plats... ...fĂśretag insĂĽg att de kunde sälja mĂĽnga saker genom att kalla dem "grĂśna". - Green-washing är ett fĂśretags fĂśrsĂśk att sätta ett märke pĂĽ populära aktiviteter och som tilltalar individers medvetande, och oro fĂśr omgivningen och ekologin. - FĂśr majoriteten av människor i vart samhälle idag, finns en tendens av fĂśrnekelse och bort koppling mellan deras ĂĽsikt om vad de tror är rätt och deras handlingar samhället eller civilisationen, speciellt när det gäller naturen. - Jag har ett stort problem med "lĂśsningar" som lags fram av människor fĂśr att de fĂśrväxlar det som är verkligt och det overkliga. Det som händer är att de tar den industriella ekonomin fĂśr givet. "Hur kan vi rädda den industriella ekonomin, och just det, det skulle vara trevligt om vi fortfarande hade en planet." - Det spelar ingen roll vare sig jag kĂśper, hampatvĂĽl om vi samtidigt har en ohejdbar växthuseffekt och planeten blir obeboelig. - Den moderna mainstream rĂśrelsen av stora miljĂśorganisationer -- Greenpeace, och Sierra Club, och de andra -- är rotade i samma kulturella lĂśgn att naturen är en resurs. Naturen ar en sak som mĂĽste användas och hanteras. Naturen, som filosofen Martin Heidegger uttryckte det, är en stor bensinstation som vi kan utvinna frĂĽn i oändlighet. De kanske säger att vi behĂśver hantera den mer fĂśrnuftigt, men sĂĽ länge de har tankesättet att vi är herre Ăśver all skapelse skapelser existerar som resurser som fĂśrvandlas till handelsvaror fĂśr att kĂśpa och sälja, sĂĽ länge de behĂĽller det perspektivet om vad det betyder att vara miljĂśaktivist, sa jobbar de inom samma ramar som leder vägen till självfĂśrstĂśrelse som var kultur är byggd pĂĽ. I Maj 2010, 21 trädavverknings fĂśretag skrev pĂĽ ett avtal med flera miljĂś organisationer, inklusive Greenpeace och David Suzuki Foundation. Avtalet, som kallas "The Canadian Boreal Forest Agreement" med syftet att tysta ner kritik av trädavverkning av boreala skogar. Marknadsplatsen kommer ha stor betydelse MĂĽnga kunder har frĂĽgat efter ändring i boreala skogar. Skogs Produkt FĂśreningen och de 21 medlemsfĂśretagen svarar pĂĽ krav for grĂśnare varor, och marknadsplatsen kommer att vara uppmärksam. Om fĂśrändringen inte sker, kommer de sätta tryck pĂĽ de som är del av avtalet -- miljĂśorganisationerna, skogs fĂśretagen kommer-- att gĂśra saker som de ställt upp pĂĽ. Och det kommer belĂśnas när fĂśretag implementerar saker och ändring sker pĂĽ grunden. Det är jag helt säker pĂĽ. - En intressant del av avtalet är med Greenpeace, David Suzuki, Forest Ethics, Canadian Parks och Wilderness pĂĽ vĂĽr sida, när nĂĽgon annan fĂśrsĂśker mobba oss, sĂĽ avtalet kräver att de kommer och jobbar med oss att stĂśta tillbaka attacken och saga, "Fajtas med mig, fajtas med mitt gäng." - Jag har personligen ingen användning for stora, institutionaliserade miljĂśorganisationer; Jag tycker att de är mer av ett problem än hjälp. De är endast eko-byrĂĽkratier. Och du vet, jag kommer inte nämna nĂĽgra fĂśr jag vill inte baktala organisationer, fĂśrutom en, som jag känner att jag kan, och det är Greenpeace. Anledningen varfĂśr jag kan kritisera Greenpeace är fĂśr att jag är medgrundare av Greenpeace, fĂśr det känner jag mig som Dr. Frankenstein ibland, och eftersom jag hjälpte till att skapa dem kan jag helt klart kritisera dem. Jag tycker att Greenpeace har blivit världens stĂśrsta feel-good organisation idag. Folk gĂĽr med for att känna sig bra, for att känna, "Jag är del av lĂśsningen, jag är inte del av problemet." Greenpeace tar emot näst intill $300 miljoner per ĂĽr, och vad gĂśr de med pengarna? Genererar mer pengar. Individer som är pĂĽ toppen av totempĂĽlen idag är inte miljĂśaktivister-- de ar penningsamlare, de är bokfĂśrare, de är jurister, de är affärsmänniskor. Folk rĂśstar med sina pengar i kassorna. Det är fĂśr att de vet att rĂśstningen visar att allmänheten bryr sig, och i slutändan bryr de sig om sin vinst marginal och vare sig de säljer sina produkter. Det som hänt i British Columbia med miljĂśrĂśrelsen, den har stannat upp. De stora ledarna där har kompromissat; de gick i säng och släckte den rĂśrelsen. Under 1990 talet, Nuxalk Nation satte igĂĽng en kampanj fĂśr direkt aktion mot skogsavverkning pĂĽ deras traditionella land ocksĂĽ kant som Great Bear Rainforest. Deras kamp var sĂĽ smĂĽningom stĂśdd av välfinansierade miljĂśgrupper. inklusive Greenpeace, Sierra Club och Forest Ethics. - Det som hände var direkt aktion, det var blockader det var en internationell marknadskampanj som satte stort tryck pĂĽ fĂśretagen som avverkade skog i Great Bear Rainforest. Men slutresultatet var att det blev inmatat i fĂśrhandling bakom stängda dĂśrrar med Tzeporah Berman som huvudfĂśrhandlare pĂĽ konservatorernas sida, medan mĂĽnga av grupperna som gjorde jobbet, direkta aktioner, och genomfĂśrde marknads kampanjerna, blev utestängda frĂĽn processen. Allmän Ăśversikt och Ăśverenskommelser av protokoll som skrevs pĂĽ av First Nations och med konversationsgrupper lades ĂĽt sidan. Ăverenskommelserna i protokollet gav fĂśrhandlarna mandat att fĂśrhandla fĂśr 40 till 60 procent konservation men resultatet var att de gick med pĂĽ 20 procent. - Det är inte konstigt när folk säger till mig att fĂśre detta Greenpeace presidenten nu jobbar for skogsavverknings industrin i Canada. FĂśre detta presidenten av Greenpeace Australien jobbar nu for gruvbrytar industrin. FĂśre detta presidenten av Greenpeace Norge jobbar fĂśr valfĂĽngst industrin. Se, det är bara ett fĂśretagsjobb efter det andra. I 1975 startade Greenpeace sin anti-valfĂĽngst kampanj, och konfronterade valfĂĽngstflottan pĂĽ Ăśppna havet. I Juni 2010, ingick Greenpeace i en Ăśverenskommelse som tillĂĽter nationer som Japan att fortsätta jaga valar for kommersiellt bruk. Det enda mĂĽtt som vi kommer att bli dĂśmda fĂśr av dem efter oss är hälsan pĂĽ landet hälsan pĂĽ vattnet, och hälsan pĂĽ Jorden. De kommer inte bry sig ett skit vare sig vi ĂĽtervinner; De kommer inte bry sig ett skit vare sig vi skrev till vĂĽra lagstiftare; de kommer inte bry sig ett skit i hur hĂĽrt vi än fĂśrsĂśkte. Vad de kommer bry sig om är om de kan andas luften och dricka vattnet, ifall marken kan fĂśrsĂśrja dem. Och de kommer inte bry sig om hur hĂĽrt vi fĂśrsĂśkte, de kommer inte bry sig om nĂĽgot av det där -- vad de kommer bry sig om är... ...lever vi pĂĽ en levande planet? Figur III Okay, sĂĽ... ... Jag vet inte om ni vet det här, men originalutkastet till filmen Stjärnornas Krig var inte skriven av Lucas. originalutkastet var skrivet av miljĂśaktivister och det är lite annorlunda. fĂśr det fĂśrsta, var det inte kallat "Stjärnornas KRIG". Det kallades "Stjärnornas Icke-VĂĽldsamt Medborgerlig Olydnad". Men piloten av Stjärnornas Krig, fĂśr dem av er som inte minns, är att Imperiet har skapat en gigantisk maskin som kallas DĂśds Stjärnan. Och det är en maskin som är kapabel att fĂśrstĂśra en hela planeter. I filmen hittar rebellerna ett sätt att fĂśrstĂśra DĂśds Stjärnan, och alldeles i slutet, använder Luke Skywalker kraften fĂśr att ta sig fĂśrbi slagskeppen och släppa ner torpeden i ett avgasrĂśr, och spränga DĂśds Stjärnan. miljĂśaktivister var annorlunda: rebellerna sprängde faktiskt inte DĂśds Stjärnan. Istället använde de andra metoder fĂśr att sakta ner imperiets intergalaktiska marsch. Till exempel, de sätter upp program fĂśr folk pĂĽ planeter som är pĂĽ väg att fĂśrstĂśras, att tillverka lyxvaror som hampa hacky sacks och gourmet kaffe fĂśr fĂśrsäljning till invĂĽnarna pĂĽ DĂśds Stjärnan. Publiken kommer ocksĂĽ upptäcka planer i gĂśrningen att uppmuntra massvis av kavalleri och andra medlemmar av imperiet att ta eko-turer av dĂśds dĂśmda planeter. Avsikten är att visa alla att dessa planeter är ekonomiskt viktiga fĂśr Imperiet och borde inte bli fĂśrstĂśrda. Med ett Ăśverraskningsmoment som fĂĽr tittarna till kanten av stolen, sätter andra rebell grupper igĂĽng en rättegĂĽngsprocess mot Imperiet, som fĂśrsĂśker visa att MiljĂś PĂĽverkan Sammanställningen som Darth Vader krävde att inregistrera, misslyckades fĂĽ stod i beslutet att spränga den här planeten inte skulle ha "ingen betydande pĂĽverkan". Tittarna kommer rysa av spänning när de finner planer pĂĽ bojkott av produkter frĂĽn fĂśretag som har Darth Vader i styrelsen, och de kommer hoppa till i biografer runt om i världen när de ser säckar av brev skrivna till Herr Vader själv som ber om att sluta spränga planeter. SĂĽ, alla vi vet att det är tillräckligt inte bara fĂśr att ta ner Imperiet, men ocksĂĽ fĂśr att gĂśra en jäkla bra film. Saken är: det kommer mer. Tusentals avfallna rebeller, missnĂśjda med det som de ser som att fĂślja strĂśmmen av mainstream rebellernas parti bestämmer, i en scen som garanterat fĂĽr det att tĂĽras i Ăśgonen pĂĽ de mest kallhjärtade biografbesĂśkare, att stĂĽ pĂĽ planeterna som skall fĂśrstĂśras, länka ihop armarna, och sjunga "Ge Fred En Chans." De skickar DVDs av det till Darth Vader och hans chef Grand Moff Tarkin, tillsammans med vĂĽg efter vĂĽg av älskvärdhet. NĂĽgra av rebellerna smyger ombord pĂĽ DĂśds Stjärnan och lĂĽser fast sig själva pĂĽ olika delar av Utrustningen. Och en medryckande debatt uppstĂĽr i scenen hurvida rebellerna borde ge sig godvilligt när trupperna bĂśrjar närma sig, eller om de borde stanna fastlĂĽsta till slutet. Och i ett briljant och modigt drag av autenticitet, sĂĽ kommer rebellerna aldrig fram till konsensus. Men det kommer mer. Val inne i DĂśds Stjärnan, gruppen splittras, de bränner nĂĽgra transportskepp, och de etsar"Galax FrigĂśrelse Fronten". DĂĽ splittras gruppen igen bort frĂĽn den gruppen och kommer till slut fram till Darth Vaders privata rum. Och när de kommer fram, smyger de upp bakom honom och pajar honom med en vegan gräddpaj. och regissĂśrerna bestämde att klippa bort det fĂśr att det var for likt en scen frĂĽn en annan film som de jobbade pĂĽ samtidigt som heter "Planen Att Paja Hitler". Som DĂśds Stjärnan reser sig direkt ovanfĂśr, nĂĽgra av rebellerna fĂśresprĂĽkar att ta upp vapen och slĂĽ tillbaka. Och de rebellerna är oftast allmänt kritiserade av pacifist rebeller som säger att de som driver DĂśds Stjärnan ar "ännu ett exempel av Imperiets skadliga filosofi som kommer in bakvägen.' "Om vi vill fĂśrändra Darth Vader," säger de, "mĂĽste vi alla bli den fĂśrändringen själva. For att fĂśrändra Darth Vader's hjärta, mĂĽste vi fĂśrst ändra vĂĽrt. Vi mĂĽste, Ăśver allt annat, ha medkänsla fĂśr Darth Vader, och komma ihĂĽg att han, ocksĂĽ, var ett barn en gĂĽng i tiden.â SĂĽ till slut Leia, Luke, Han, Chewbacca, och nĂĽgra robotar dyker upp och berättar att de har hittat ett sätt att spränga hela DĂśds Stjärnan. Och resten av rebellerna, är fĂśrskräckta, sĂĽ klart. Gruff bryter ut mellan Leia, Luke, Han, och Chewbacca och de tvĂĽ robotarna pĂĽ ena sidan och pacifisterna pĂĽ den andra. Och pacifisterna jagar de fyra ut frĂĽn rummet och filmen vilket inte spelar nĂĽgon stĂśrre roll, de är mindre viktiga karaktärer. I alla fall, sättet som filmen slutar är att DĂśds Stjärnan kommer närmare och närmare och dĂĽ ser man DĂśds Stjärnan, och sen ser man planeten, och sedan ser man DĂśds Stjärnan, och sen ser man planeten, och sedan ser man DĂśds Stjärnan och sen ser man lasern som bĂśrjar glĂśda djävulskt rĂśtt, och och sen ser man planeten igen, och sen ser man ett litet rĂśtt sken -- och det är: miljĂśaktivisterna som flyr innan planeten sprängs. Sen ser man DĂśds Stjärnan igen när den spränger planeten, och sedan, den sista scenen i filmen, som avslĂśjar vilken stor triumf det var fĂśr rebellerna, är en bild pĂĽ en artikel längs ner till hĂśger pĂĽ sida 43 av New Empire Times som tillägnar hela 3 meningar ĂĽt fĂśrintelsen av planeten. Det är som att, "Ja, vi fick press!" Premiss IV Kulturen i sin helhet och flesta av dess medlemmar är galna. Kulturen är driven av dĂśdsvilja, en vilja att fĂśrstĂśra liv. - Allmänheten mĂĽste fĂśrstĂĽ att igen kombination av alternativa mirakelbränslen, eller biodiesel, eller etanol, eller kärnkraft, eller sol, eller solpaneler, eller använd pomftitolja, ingen kombination av dessa saker kommer tillĂĽta oss att hĂĽlla ett glatt, industrisamhälle vid liv. - Vi utnyttjar alla lättillgängliga energi resurser: och vi har verkligen byggt ett enormt liv baserat pĂĽ billig olja, i grund och botten. - Världen som vi ser den, som är helt beroende pĂĽ olja fĂśr att fungera, närmar sig slutet. - Vi närmar oss kraschen. Den oljan kommer inte att komma igen. Fort McMurray Alberta, Canada - Oljesanden är antagligen ett av de stĂśrsta industriella projekt under hela mänskligheten. - Oljesanden är det stĂśrsta, mest miljĂśfĂśrstĂśrande projektet pĂĽ vĂĽr planet idag. - Det är oljeutvinning, det är den smutsigaste oljan pĂĽ planeten, som betyder att den tar mest energi att utvinna, och anledningen till att vi utvinner just denna smutsiga, smutsiga, olja är fĂśr att det inte finns nĂĽgon annan olja kvar. - Oljesanden är egentligen inte olja. Den process som krävs fĂśr att gräva upp bryta och raffinera sanden lägger till ungefär hundra miljoner ĂĽr av utveckling genom en syntetisk process. Oljesanden är disponerad Ăśver en yta som täcker lika mycket yta som staten New York, eller är stĂśrre an England det anses redan vara det stĂśrsta industriella projektet i den mänskliga historien, och det har knappt bĂśrjat. - De extraherar det frĂĽn sanden genom att ĂĽnga och hetta upp vatten, som att koka det... ...oljan blir ett skum pĂĽ ytan av vattnet, det skrapas bort, och det är bitumen. - det krävs gruvbrytning och in situ processer, och bĂĽda fĂśrsĂśker nĂĽgorlunda utvinna bitumen frĂĽn sanden. - FĂśr att producera denna tunna olja mĂĽste man fĂśrst, efter att ha rensat upp jorden och fĂśrstĂśrt alla träd och sĂĽ vidare, gräva ett hĂĽl, som kan nĂĽ tvĂĽ hundra fot djupt. FĂśr varje tunna av olja, behĂśvs fyra tunnor av vatten, fĂśr en process som kallas slurry där man spinner det i hĂśg fart, hĂśg hastighet , med hĂśga temperaturer pĂĽ vattnet, fĂśr att separera bitumenet, som är en fĂśr-syntetisk olja, frĂĽn själva sanden, och all lera och slam. All detta efter att redan ha grävt upp nĂĽgot som mĂĽste vara hundratals ton av Jord. - Energin det tar att gĂśra det är ungefär, folk säger att fĂśr varje tunna av olja behĂśvs det ungefär en halv tunna av energi fĂśr att producera det, sĂĽ fĂśr varje tunna av energiinsats, produceras tvĂĽ tunnor av olja, medans med konventionell rĂĽolja är det, väldigt lite energi som används fĂśr att fĂĽ ut rĂĽoljan. FĂśrhĂĽllandet som är det viktigaste att prata om är det fĂśrhĂĽllandet i ett land som Irak, där fĂśr varje tunna olja som används fĂśr att utvinna, fĂĽr man hundra tunnor tillbaka. Fort Chipewyan Alberta, Canada - Athabasca Floden, som rinner genom norra Alberta, där det finns mĂĽnga infĂśdda samhällen som lever längsmed floden, blir av med vattnet, som används fĂśr oljesand operationer. - PĂĽ grund av fĂśroreningar av floden frĂĽn oljesandavfall med saker som olja och fett obehandlat avloppsvatten rinner ner i Athabasca Floden, och ibland händer olyckor, som läckor av giftiga kemikalier direkt ner i Athabasca Floden. - Samhället Fort Chipewyan, bĂĽde Mikisew Cree och Dene Chipewyan First Nation, som har slagits fĂśr och verkligen pĂĽ fronten fĂśr att alarmera om det som händer, och deras samhälle har sett allt frĂĽn stigande fall av ovanlig cancer, autoimmuna sjukdomar, arsenik i marken, älg kĂśttet, fisken har hĂśga nivĂĽer av tung metaller, kvicksilver, i grund och botten är hela miljĂśn där fĂśrgiftad. - Sättet det har pĂĽverkat min kommun är att det dĂśdar människor frĂĽn Fort Chipewyan. Det är vad jag har kallat "ett lĂĽngsamt, industriellt folkmord." Jag har begravt min moster, Jag har begravt min farbror, jag har en moster som lever med det. Och det är ett krig fĂśr vĂĽra liv, fĂśr att regeringen tillĂĽter folket frĂĽn Fort Chip att dĂś. - Oljesanden ar inte bara drivmedel fĂśr den näst snabbaste kalhuggningen i världen utanfĂśr Amason Flodens omrĂĽde, det är redan den näst snabbaste bidraget till klimatfĂśrändringar i Nord Amerika. Och med de produktionsmĂĽl som som de har satt, kommer CO2 utsläppen kommer bli sĂĽ stora att den enda som kan Ăśverträffa som klimatfĂśrändrings bidragsgivare fĂśr Nord Amerika är att lägga ihop alla kol kraftverk frĂĽn Alberta till Arizona och emellan, hela Nord Amerika. - Jag tror att oljesanden är absurditeten till att fortfarande begära olja när vi redan vet sĂĽ väl att, till exempel, sĂśtvatten är grundläggande fĂśr mänsklig Ăśverlevnad Och de rusar med full kraft fĂśr att utvinna dessa smĂĽ kvarlämningar av olja for att upprätthĂĽlla vĂĽr plastkultur, vĂĽr plastcivilisation, mot fĂśrstĂśrelse av var miljĂś som vi lever i. - Vissa säger att det är som att världen är beroende av crack, och det här är den smutsigaste och vidriga formen av crack som hĂĽller en beroende mycket längre, eller hur. Det är faktiskt sĂĽ det är. Det är det mest galna som människor gĂśr. - Vi är antagligen Ăśverens om att civilisationen kommer krascha, vare sig vi bidrar till det eller inte. O du inte hĂĽller med om det, har vi antagligen ingenting att säga varandra. Vi är ocksĂĽ antagligen Ăśverens om att denna krasch kommer att bli stĂśkig. Vi hĂĽller även med om att den industriella civilisationen systematiskt demonterar den ekologiska infrastrukturen av planeten... ...ju snabbare civilisationen tar slut, vare sig vi bidrar till att krascha den eller inte, desto mera liv kommer att finnas kvar fĂśr att underhĂĽlla människor och icke-människor. Figur IV - The uppkomsten of Endgame, boken, var fĂśr att jag hĂśll tal om mĂśjligheten att slĂĽ tillbaka. Och responsen frĂĽn publiken var rätt fĂśrutsägbar. Publiken bestod av mainstream miljĂśaktivister och fred- och samhällsrättvise aktivister, ofta, satte de upp nĂĽgot som jag kallar "Gandhi skĂśld". Som betyder, att de upprepar namn som "Martin Luther King", "Dalai Lama", och "Gandhi" om och om igen, sĂĽ snabbt de kan, fĂśr att hĂĽlla alla onda tankar i schack. Och om det var gräsrotsaktivister, gjorde de samma sak men sedan kom de till mig efterĂĽt och sa, VISKANDE "Tack sĂĽ mycket fĂśr att ha tagit upp det här." Pacificerat MotstĂĽnd - Speciellt i Nord Amerika, har pacifisterna och icke-vĂĽld fĂśresprĂĽkare haft en specifik roll, och till och med en censurerande roll, som bestämmer vad andra personers bidrag borde vara i en hel rad av sociala kamper, och deras pĂĽverkan har gjort sĂĽ att det är mycket enklare fĂśr staten att ta kontroll Ăśver kampen, icke-vĂĽld har en funktion att hämma social kamp, som ett sätt att ta ut deras tänder och gĂśra dem ofarliga, sĂĽ att de kan existera i i avloppsbrunnen som är demokratisk pluralitet. - Jag undrar vad som händer med den sorten av energi idealism och tro i att nĂĽgot kommer fĂśrändras när ingenting alls kommer att fĂśrändras? - Vad är det falska hoppet som knyter oss till systemet? vad är det fĂśr falskt hopp som binder oss till obeboeliga situationer och gĂśr oss blinda fĂśr riktiga mĂśjligheter? Ar det nĂĽgon som verkligen tror att Weyerhauser's kommer att sluta, skĂśvla skog fĂśr att vi frĂĽgar snällt att Monsanto kommer sluta Monsantonera fĂśr att vi frĂĽgar snällt? jag pratade med en person i Staterna fĂśr flera ĂĽr sedan som sa, "Om vi bara kunde fĂĽ en Demokrat i Vita Huset, sĂĽ kommer allt att bli Okay." - Vi har nĂĽgra myter i vänstern som jag VERKLIGEN uppmuntrar alla att Ăśverkomma. Det fĂśrsta är att social fĂśrändring sker genom moralisk Ăśvertygelse. Det gĂśr den inte. Det sker med vĂĽld. - Problemet med Ăśvertalan som strategi är att det bara funkar pĂĽ människor som kan bli Ăśvertygade, och som gĂĽr att lita pĂĽ, att de agerar frĂĽn sitt läge efter att ha blivit Ăśvertygade. Och problemet är att vi inte har individer som kan bli Ăśvertygade eller Ăśvertalade, vi handskas mest med, abstrakta, sociala organisationer, bolag som är sociopater tillverkade av enormt mĂĽnga människor. - Det gĂĽr inte att resonera med sociopater, det gĂĽr inte argumentera med fascister, och det gĂĽr inte att resonera med dem som nyttjar det ekonomiska systemet. Man mĂĽste stoppa dem med nĂĽgon form av kraft, och den kraften kan vara vĂĽld eller icke-vĂĽld. Hade du kunnat stoppa Ted Bundy med fredliga medel? - Vänstern, till en stor del omedvetet, har som sitt mĂĽl att gĂśra motstĂĽnd ofarligt. Stater har erkänt att motstĂĽnd aldrig kommer att fĂśrsvinna, att kampen aldrig kommer att fĂśrsvinna i det fĂśrflutna har man fĂśrsĂśkt undertrycka kampen den fĂśrsta gĂĽngen som de visade sina huvuden, att de gav nĂĽgot tecken, och det visade sig resultatlĂśst. SĂĽ i dagsläget, sättet som stater styr är genom att acceptera oundvikligheten av konflikt och motstĂĽnd, och endast fĂśrsĂśka hantera det permanent. "HĂĽll igĂĽng marschen, det händer ingenting här! Det händer ingenting, endast ännu en rad poliser, vänligen hĂĽll marschen igĂĽng!" - Sociala rĂśrelser i Nord Amerika är inlĂĽsta i en pacifistisk doktrin som ĂĽlades av medelklass reformister som vill kontrollera rĂśrelsen och diktera hur den själv uppfĂśr sig. - Icke-vĂĽld fĂśresprĂĽkare säger ofta att icke-vĂĽld fungerar, och det huvudsakliga exemplet som de använder är Gandhi i Indien och Martin Luther King i U.S.A. Problemet här är att, detta utgĂśr en framstĂĽende historisk Ăśverslätning, motstĂĽndet i Indien var faktiskt otroligt mĂĽngfaldig, och Gandhi var en väldigt viktig gestalt inom motstĂĽndsrĂśrelsen, men rĂśrelsen var inte pacifistisk i sin helhet. - Gandhi används som ett sätt att stänga en konversation. - Speciellt i Västern, är Gandhi använd som ett sätt att dämpa idĂŠer om direkta handlingar som kan uppfattas som vĂĽldsamma, som, du vet, motstĂĽnd som gĂĽr utĂśver det som anses vara fridfullt pacifistiskt motstĂĽnd. - I flera ĂĽr, kĂśpte jag hela Gandhi myten som tvingas pĂĽ aktivisterna i FĂśrenta Staterna, och de som tog mig ur den villfarelsen var faktiskt fĂśrst när jag träffade människor frĂĽn Indien. De jag pratade med sannerligen avgudade inte alls, och mĂĽnga fĂśraktade honom. De tyckte att han medarbetade och var nĂĽgon som Britterna kunde arbeta med. - Gandhi är välkänd i Väst, men när man ĂĽker till Indien frihetskämpe och revolutionär ledare vid namnet Bhagat Singh, som i Indien är nästan lika välkänd som Gandhi som delar av självständighetsrĂśrelsen och och ledare i frihetsrĂśrelsen. Men i Väst, har de flesta antagligen aldrig hĂśrt hans namn. Och anledningen till det, är att han använde direkt aktion taktiker. Generaler frĂĽn den Brittiska armĂŠn mĂśrdades; en bomb kastades in Brittiska ambassaden fĂśr att i grunden dra in allmänhetens uppmärksamhet; det fanns vapen som folk fick frĂĽn järnvägsvagnar. - Med Gandhi i Indiens Nationella Kongress, där du hade moderaterna och extremisterna, var moderaterna lagliga; konstitutionell reform var deras anda metod, och de kritiserades fĂśr att en medelklassklick, fĂśr att vara fĂśr lĂĽngsamma, fĂśr att vara fĂśr laglydiga, och i grunden ineffektiva. Extremisterna, ĂĽ andra sidan, anklagades fĂśr att ha varit fĂśr aggressiva, fĂśr snabba vĂĽrdslĂśsa och ansvarslĂśsa. - Gandhi fick makt att fĂśrhandla genom att de andra elementen i motstĂĽndet som var ännu stĂśrre hot fĂśr Brittisk dominans. SĂĽ Britterna valde att fĂśra dialog med Gandhi fĂśr att han var, fĂśr dem, det minst hotfulla av de viktiga elementen i motstĂĽndsrĂśrelsen. - Gandhi blev mellanhanden. Hans teori om, passivt motstĂĽnd verkade som en brygga mellan extremisterna och moderaterna. - Britterna hade fĂśrblĂśtt efter 2a Världskriget, och hade ingen moral kvar fĂśr en stor fight, och de hjälpte att välja nĂĽgon de kan arbeta med. De visste att en revolution var pĂĽ väg och och ville avtrubba den sĂĽ mycket det gick. - Indien gick frĂĽn att vara en koloni till en neokoloni. Britterna lyckades behĂĽlla sina intressen, mindre direkt, med Indier som ansvariga fĂśr fĂśrvaltningen. - Mitt problem har inte att gĂśra med nĂĽgon som är icke-vĂĽldsam aktivist, har aldrig varit. Jag menar, jag säger hela tiden att vi behĂśver allt. Mitt problem är att sĂĽ mĂĽnga pacifister, speciellt i FĂśrenta Staterna, slutar stĂśdja mer radikalt och militant arbete. - Problemet när den här debatten tas upp är att man inte kan anta att människor som gĂśr motstĂĽnd och använder ett sätt att gĂśra det, inte har tänkt pĂĽ vad det är de gĂśr. Och det är i min ĂĽsikt ofta problemet. När människor bestämmer sig fĂśr att agera och när människor bestämmer att, "Hej, du vet, vĂĽra marscher räcker inte till," eller de gĂśr det ena eller det andra, antas det av mĂĽnga som dra in Gandhi linan, "Ah, de har inte tänkt pĂĽ det." - Vad de flesta stater skulle välja att gĂśra i sĂĽdana situationer är att hitta element av motstĂĽndet som är enklast att kontrollera och lättast att adjungera, att fĂśrhandla med dem, och sedan Ăśverge makten till DEM fĂśr att fortsätta systemet som redan fanns. med Gandhi och Martin Luther King som med, till exempel, miljĂśrĂśrelsen. SĂĽ de bjuder in ledare frĂĽn miljĂśrĂśrelsen till fĂśrfrĂĽgningar, statliga utredningar, debatter. De erkänner dem -- som legitima ledare -- fĂśr ĂĽterigen, de vill inte att rĂśrelsen skall ta till militanta motstĂĽndstaktiker. - De som har makt kommer inte ge upp utan en strid. Det är kända ord frĂĽn Frederick Douglas när han sade, "Makt medger ingenting utan krav. Det har aldrig, och kommer aldrig." Figur V Om vi använder mer energi snĂĽla, apparater, sĂĽ kan vi spara sĂĽ här mycket av den globala växthuseffekten som annars skulle ha släppts upp i atmosfären. Om vi använder andra konsument effektiviseringar sĂĽ här mycket, om vi har bilar som gĂĽr längre sĂĽ här mycket. Och allt det här bĂśrjar läggas samman: andra transport effektiviseringar, fĂśrnybar teknologi. Vi har allt vi behĂśver, fĂśrutom, kanske, politisk engagemang. Men vet ni vad, i Amerika, är politisk vilja en fĂśrnybar resurs. - När vi ser lĂśsningar, alla de här sĂĽkallade lĂśsningarna framfĂśrda fĂśr den globala uppvärmningen, saken de alla har gemensamt är att de tar industriella civilisationen fĂśr giet, och de tar den naturliga världen som den beroende variabeln. Det handlar bara om att rädda civilisationen. Och det är helt baklänges. Vad det borde vara är: vi behĂśver gĂśra vad som helst behĂśvs fĂśr att rädda livet pĂĽ planeten. - Inom de kommande 40 till 50 ĂĽren, kommer vi att fĂĽ se utrotandet av mer arter än vi sett de senaste 65 miljoner ĂĽren. det, är fĂśr mig, ett rĂśtt ljus, och en siren som bĂśrjar tjuta likt ett rop till människor som är villig att se igenom skiten och gĂśra vad som är nĂśdvändigt fĂśr att skydda Jorden. här och nu, och fĂśr kommande generationer. det är du som kommer att behĂśva svara till dina barn, 50-75 ĂĽr frĂĽn och med nu när de frĂĽga dig va du gjorde under eko-krigen. Och i den bemärkelsen, var och en av oss mĂĽste leva livet idag, i denna stunden, gĂśra de saker som vi skulle vara stolta Ăśver att berätta fĂśr vĂĽra fĂśrfäder. Om vi är allvarliga pĂĽ att rädda livet pĂĽ Jorden sĂĽ mĂĽste vi bĂśrja slĂĽss tillbaka pĂĽ de sätt som människor gĂśr när de inser att de behĂśver forma en seriĂśs motstĂĽndsrĂśrelse. - Flesta urinvĂĽnar populationer som bibehĂĽller nĂĽgon form av en traditionell världssyn vet att det sätt att leva som nybyggar samhället infĂśrde här pĂĽ landet är ohĂĽllbart. ĂndĂĽ,sĂĽ har det varit en känsla att vi verkligen mĂĽste vänta pĂĽ att det skall kollapsa, eller vänta tills de är klara med vad de gĂśr, eller att de nĂĽr deras gräns och de inte längre kan fortsätta pĂĽ det sätt de har hĂĽllit pĂĽ, och vara tĂĽlmodiga. Jag tror det riktigt stora problemet är makt, och det är nĂĽgot som liberaler har svĂĽrt att pĂĽ nĂĽgot vis tänka sig eller fĂĽ det runt sina huvuden. Och problemet är att den här kulturen har klart och tydligt definierat hierarki. Det finns människor som sitter vid makten, och som gynnas av makt, och har fĂĽr fĂśrmĂĽner pĂĽ att fĂśrstĂśra planeten, och som gynnas av att exploatera andra människor, och de har gjort detta under en väldigt lĂĽng tid. Och deras makt är viktigare fĂśr dem än nĂĽgonting annat. - Det finns ingen personligt konsument val som kommer att bryta ner systemet av makt som ligger bakom fĂśrstĂśrelsen av vĂĽr planet. Vad vi behĂśver är en organiserad politisk resistens. - Du kan inte bara simpel frĂĽga staten fĂśr dessa reformer, eller nĂĽgon form av vinst eller koncessioner, du mĂĽste tvinga dem att gĂśra det. Och det är styrkan av upplĂśsning. Det var en blodig dag vid Mohawk Indian samhället i Oka, Quebec, nära Montreal. "Provins polisen i upplopps uniform stormade barrikaderna som Mohawkerna hade satt upp. Det var moln av tĂĽrgas, ett regn av kulor, och mitt i allt,sĂĽ dĂśdades en polis. Allt det här pĂĽ grund av en dispyt Ăśver en bit av skog Indianerna anser är sina, och en skogs stads fĂśrsamling vill plĂśja fĂśr att expandera den lokala golf banan.â "Polisen backade lika abrupt som de attackerade, Vanarna lämnades kvar. De lämnade ocksĂĽ en tung hjul lastare som Mohawkerna genast använde själva. Polis vanarna, krossade och obrukbara, blev ocksĂĽ barrikader.â Vi vĂĽrdar dessa träd och jord som vĂĽran moder. De här människorna vĂĽldtar vĂĽran moder. Vad skulle du gĂśra om de vĂĽldtog din mor? - De här politikerna är tjänare av systemet; det är deras jobb att hĂĽlla igĂĽng det, det är deras jobb att hĂĽlla profiterna igĂĽng fĂśr den styrande klassen. Och kommer aldrig, aldrig agera i folkets intressen eller intressen fĂśr planeten. Det spelar ingen roll vad vi säger, det enda som de vill svara pĂĽ är kraft, och hotet om civil of social splittring. Och om vi tillĂĽter dem att fortsätta sitta vid makten, sĂĽ tar de alltid tillbaka varje liten sak som vi lyckats ta ifrĂĽn dem. - Det är verkligen viktigt att känna till att ingen kamp är gjord, att det inte finns nĂĽgon mĂśjlighet till en bestĂĽende seger sĂĽ länge staten fortfarande existerar, men vi kan definitivt se i historien av kamp, smĂĽ vinster har blivit vunna, and vägar genom vi har stärkt oss själva genom användande av alla metoder, och jag tror det inte ens är viktigt att fĂĽra sig om en viss taktik är vĂĽldsam eller inte därfĂśr det är mer en slags moral kategori menad att fĂśrhindra aktion. Jag tror det är viktigare att titta pĂĽ vilka metoder som kan vara stärkande, och frigĂśrande, och användbara. - Enbart ovan jord utvägar är designade att underlätta expansionen av global kapitalism. - det här är seriĂśsa makt strukturer som gĂśr enorma summor pengar. De backas upp av styrkan av den beväpnande staten pĂĽ alla tänkbara sätt. De har armĂŠer pĂĽ deras sida, de äger massmedian, bankerna, alla pengar är pĂĽ deras sida. - Om det är nĂĽgot tvivel Ăśver ledarskapet som vĂĽr militär visar, sĂĽ behĂśver ni bara titta pĂĽ det här F-18 stridsflyget och lätt-bepansrade fordonet bakom det. ArmĂŠn och marin kĂĽren har testat det fordonet pĂĽ en blandning av biobränslen, och det här flotta stridsflyget lämpligen kallat âGrĂśna Getingenâ kommer flygas fĂśr fĂśrsta gĂĽngen inom bara nĂĽgra dagar, pĂĽ Jorden dagen. - Crazy Horse ett-ĂĽtta, fĂśrfrĂĽgar om tillĂĽtelse att ingripa. - Plocka upp de sĂĽrade? - yeah, Vi fĂśrsĂśker att fĂĽ tillĂĽtelse att ingripa. - Kom igen, lĂĽt oss fĂĽ skjuta! - Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta. - De tar honom. - Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta. - Det här är Bushmaster, kĂśr pĂĽ. - Uppfattat. Vi har en svart SUV eller Bongo truck som plockar upp kropparna. Begär tillstĂĽnd att ingripa. - Bushmaster sju, uppfattat. Det här Bushmaster, uppfattat. Ingrip. - Ett-ĂĽtta, ingrip. Klart. - Kom igen! - Klart. SĂĽ om lagen inte gĂśr det rätta, sĂĽ mĂĽste andra människor gĂśra det rätta, och de mĂĽste gĂśra det rätta genom att bryta mot lagen. Och det prejudikatet har gĂĽtt mĂĽnga gĂĽnger genom vĂĽr historia: De Människor som räddade Judar frĂĽn de Tyska Nazisterna brĂśt mot lagen fĂśr hĂśgre etiskt syfte. Människorna som frigav slavar i vĂĽrt land via underjordiska järnvägs system fĂśr att fĂśrsvara dem mot slav ägarna och en väldigt barbarisk lag i FĂśrenta Staterna pĂĽ den tiden. de gjorde det rätta. De brĂśt mot lagen fĂśr ett stĂśrre etiskt syfte. - Vi mĂĽste bĂśrja gĂĽ ut och gĂĽ fĂśrbi âGillarâ pĂĽ Facebook och signera online petitioner. Vi behĂśver vara där ute i den verkliga världen och slĂĽ tillbaka. - jag tror en av sakerna som i verkligen mĂĽste acceptera och internalisera är att majoriteten av institutioner, och majoriteten av folket, kommer aldrig vara pĂĽ vĂĽr sida. Och därfĂśr behĂśver vi sätta oss ned-- som individuella aktivister och som samhällen av motstĂĽnd, som en motstĂĽnds kultur -- och vi mĂĽste säga "Okej, vad behĂśvs fĂśr att stoppa denna kulturen frĂĽn att fĂśrstĂśra planeten?â Ni vet, en del av svaret är säkerligen att Ăśvertygelse har inte funkat och Ăśvertygelse kommer inte att funka. Om vi vill bli... ...framgĂĽngsrika, dĂĽ mĂĽste vi se vad motstĂĽnds rĂśrelser genom historien har gjort, och vad de lärde sig och liknande olika faser som de genomgĂĽtt när de fĂśrsĂśkte att säkra sig själva och fĂśrsĂśka bli framgĂĽngsrika. - När jag säger âOrganisera politiskt motstĂĽnd,â SĂĽ menar jag att vi mĂĽste mĂśta makten rakt pĂĽ. SĂĽ fort du ser makten, sĂĽ kommer du finna att makten är sociopat, att människorna som styr kommer gĂśra vadsomhelst fĂśr att fĂĽ tyst pĂĽ dig. - Saken är när du ingĂĽr i en stĂśrre period av sociala konflikter, vad du inte vill ha är människor som promotar icke-vĂĽld därfĂśr det kommer avväpna folket â det kommer att avväpna människor i ansiktet pĂĽ en aggressiv fiende, och i ansiktet av hĂĽrda sociala fĂśrhĂĽllanden. Du vill att de ska ha en starkare kämpar anda därfĂśr att utan kämpar andan, du saknar viljan att stĂĽ emot. saknar du fĂśrmĂĽgan att Nazisterna gjorde var de sĂĽg till att vid varje steg pĂĽ vägen, sĂĽ var det i Judarnas bästa intressen att inte gĂśra motstĂĽnd. Vill du hellre ha ett ID kort, eller vill du gĂśra motstĂĽnd och kanske bli dĂśdad? Vill du flytta in i ett getto, eller vill du gĂśra motstĂĽnd och kanske bli dĂśdad? Vill du gĂĽ pĂĽ en boskapsvagn, eller vill du gĂśra motstĂĽnd och kanske bli dĂśdad? Vill du ta en dusch, eller vill du gĂśra motstĂĽnd och kanske bli dĂśdad? FĂśr varje steg pĂĽ vägen, var det i deras rationella själv-intresse att inte gĂśra motstĂĽnd. Men jag ska berätta nĂĽgot väldigt viktigt, som är: De judar som deltog i Warszawa getto upproret hade en hĂśgre andel av Ăśverlevnad än de som fĂśljde med. - Jag tror att om nĂĽgon av oss var vid liv i Nazi Tyskland just nu, sĂĽ hade vi vetat vad en motstĂĽnds rĂśrelse skulle gĂśra. Och vi mĂĽste tänka pĂĽ den industriella civilisationens kultur som om det är en ockupations kultur, fĂśr det är den. Figur VI - Om nazisterna eller andra fascister tog Ăśver Nord Amerika, vad skulle vi alla gĂśra? Vad skulle vi gĂśra om de implementerade Mussolini's defintion av fascism: "Fascism borde mer korrekt kallas korporativism därfĂśr att det är en fusion av statlig och korporativ makt." Vad om det här ockuperade landet kallade sig själv demokrati, men att de flesta fĂśrstod val att vara bĂĽg, där medborgare fick välja mellan olika grupper inom samma facsism, (eller, fĂślja Mussolini, korporata) grupp. Tänk om anti-regerings aktivister var motarbetad av trupper och hemliga poliser? Skull du slĂĽ tillbaka? Om det redan fanns en existerande motstĂĽnds rĂśrelse, skulle du gĂĽ med? Skulle du gĂśra motstĂĽnd om fascisterna fĂśrvanskade landsbygden, fĂśrgiftade mat tillgĂĽngarna, gjorde floder opassande fĂśr simning och sĂĽ smutsigt du inte ens skulle drĂśmma om att dricka frĂĽn det längre? Om fascisterna systematiskt skĂśvlade kontinenten, skulle du gĂĽ med en underjordisk armĂŠ of motstĂĽnd, ĂĽ ut i skogarna, och frĂĽn där till styrelser och hallarna i Reichstag fĂśr att plocka de ockuperade skĂśvlarna och, mest speciellt, de som ger dem marscherings direktiven? Ge mig en trĂśskel. Ge mig en given punkt där du äntligen tar stĂĽnd. Om du inte kan eller vill ge den trĂśskeln, varfĂśr inte? Regisserad, filmad, producerad, och editerad av Franklin Lopez Inspirerad av Endgame Volym I och II av v Derrick Jensen LYRICS: When I face the page, I place the rage, place it into stasis rather than erase it. That's the basis cover all the bases, watch what you say on the cell, they gonna trace it. Stacked deck don't expect any aces, camera eyes watch you in public places, and I hate this, so I take this mic and I write like these words, and my legs and they walk me through my paces, people chase it, glittery lights but I've seen the heights. My time is not wasted, I'm tracing the sky, I read all the smoke that I toke to meet all the spaces of mind in time. Look, just face it, this life is mine, that's why I'm not racing the finish line. Will come the time, the moment designed to shine i won't replace it So I take my time, grind it up and break it, roll it up so fine, light it up and blaze it. Smoking blunts, smoke 'em up, end times on the grind training for the signs Take your fist and raise it up to the sky. See the fire in her eye. Do or do not do there is no try. Hard to find what's true, that is no life. They clipped your wings, how you gonna fly? You gonna lie? You gonna die, so until that day, are you gonna try? One by one we multiply. Eyes to the sun, just let it shine now. Now get into it Now choose your side We got to do it, The time is right Now get into it Now change your life Only you can do it The time is right Anymore pollution and you're going to fry, so get into it, it's do or die. Without action, factions of crews divide, but you can't be stupid if you choose to ride. And you can't ride the fence, better choose your side. Keep doing what you're told, or do what's right. You going to roll over or you going to fight? No justice no peace, the war's tonight, and I'm a poltergeist, you know, a violent spirit, the product of a world with too much violence in it. So many people, trees, animals are dying a minute. Can't ask them to stop, they ain't trying to hear it. Until we get physical, they ain't gonna fear it. To go to war with the machines, start tryin' to kill it. Until it dies, everyday's a violent day. And they expect you to protest in silence and stay pacifist and uneffective while we die and decay. We need to rise up, fuck kneeling to pray. Preachers and teachers lead us astray, politicians and cops all they say is: "Obey your corporate masters, buy what they've got on display." Stop buying their shit and start making them pay. To hell with their games -- we ain't gonna play. Let's fight them 'till they kill us or they take us away. Start throwing molotovs, stop throwing bouquets. Take it to those bastards like Ted Kaczynski. Monkeywrench machines and write communiques on walls with spraypaint just big circle A's! Now get into it Now choose your side We got to do it The time is right Now get into it Now change your life Only you can do it The time is right