Dedikerad till minnet av Qwatsinas
subMedia presenterar
en film av Franklin LĂłpez
inspirerad av "Endgame" Volym 1 & 2
av Derrick Jensen
END:CIV
- Människor säger ofta att
det är ett krig emot naturen
och att det är
det tredje världskriget.
- Det blir allt starkare;
det blir värre och
och graden av fÜrvandling är accelererande,
oavsett om vi talar om
utrotningen av arter eller
grundligheten i techno-kulturen.
- Världen idag är,
ärligt, väldigt skrämmande.
Det vi anser vara
den industriella civilisationen,
sü är den otroligt icke-civiliserad,
snarare väldigt brutal.
- Det är ingen Üverdrift
att säga att vi
lever i en ekologisk apokalyps.
- Mellan ĂĽr 1980 och 2045
kommer vi fĂśrlora mer arter
av plantor och djur än
än vi fÜrlorat under de
senaste 65 millioner ĂĽr.
Vi har tvĂĽ riktigt stora
tidsramar som verkligen innebär
att vi borde agera mycket
mer direkt än vad de flesta av oss har.
Och en av dem är "peak oil"*,
eller energi kollaps,
och den andra är klimat fÜrändringar,
eller skenande global uppvärmning.
- Jag tror de flesta människor,
även de flesta forskare,
fortsätter att underskatta hur lüngt
pü vägen mot total klimat katastrof
vi redan har färdats.
- Till stĂśrsta delen,
är vi ovetandes infÜr det, vi vill inte
veta om det,
vi vill inte hĂśra om det.
- Det jag är mest rädd fÜr
är att vi kommer
bestiga en enorm kampanj
att fÜrsÜka upprätthülla det ohüllbara.
- Hittills har forskare sagt
att jordens
temperatur kan Ăśka
med sĂĽ mycket som 10 grader.
Om det sker, sĂĽ kanske det inte ens
finns bakterier kvar.
- När oljan bÜrjar
sina rejält,
och när dom som sitter vid makten
müste säkra sin styrka
i en tid av sinande resurser,
sĂĽ tror jag att de kommer
att ta till mycket mer
rättfram och brutala metoder
fÜr att upprätthülla makten.
- Hela klimatet är
i ändring: vindarna,
havsstrĂśmmarna,
strĂśm linjerna,
snÜtäcken, snÜsmältning,
Üversvämningar, torka.
GAME OVER
NĂĽgonstans i norra Kalifornien
- Det är otroligt hur snabbt
fĂśrstĂśrelsen avancerar.
Varje dag som gĂĽr,
är världen i sämre skick.
"Denna sorgsna man ni ser här
i bild är Derrick Jensen.
Jensen är den bästsäljande fÜrfattaren
av flera icke-fiktionella bĂścker
inkluderande "A Language Older than Words"
och "The Culture of Make Believe".
Hans bĂścker tar upp teman som
Ăśvervakning, barn misshandel, miljĂś
och nĂĽgot han kallar "civilisationen".
Men det är uttalanden som denna
som gĂśr honom sĂĽ kontroversiell:
"De funderar att hĂśja
Shasta dammen i Kalifornien,
och orsaken till det
som Senator Feinstein gav var...
"Det är Kaliforniabornas rättighet
att vattna sina gräsmattor."
Alltsü, det finns ingen sätt
att argumentera emot...
...fĂśrutom med dynamit.
'Det var Mr Jensen ĂĽr 2006, samma ĂĽr
som han gav ut tvĂĽ volymer som heter "Endgame".
I 'Endgame', argumenterar han att det finns ett
brĂĽdskande behov att ta ner Civilisationen.'
- Om folk hade tagit ner
civilisationen fĂśr hundra ĂĽr sedan
sü hade folk vid nordvästra stilla havet
fortfarande kunnat äta lax.
Det kommer sitta folk
längsmed Colombia om 50 ür--
de kommer skina bland annat --
men de kommer att svälta till dÜds,
och de kommer att säga,
"Jag svälter till dÜds, därfÜr att
ni inte slog ut dammarna...
...som dĂśdade laxen, och
de dammarna användes fÜr prümar,
och fĂśr elektricitet, aluminium
smältare fÜr Ül burkar, sü
Fy fan fĂśr er."
Han lägger ut sitt fall emot
civilisationen genom att räkna upp 20 premisser.
PĂĽ grund av tidsbrist
och det faktum att de flesta människor
inte skulle orka med en 20 timmar lĂĽng
film, sĂĽ kommer vi utforska
fyra av dessa premisser
och ackompanjera dem
med exempel frĂĽn verkligheten.
Premiss I
Industriella civilisationen, civilisationen i sig själv,
men speciellt industriella civilisationen
är inte, kan
aldrig bli, hĂĽllbar.
Det krävs ingen raketforskare att lista ut
att allt liv som är baserat pü
en icke fĂśrnybar
resurs inte kan vara evig.
Men vad är civilisationen?
Civilisationen är ett sätt att leva
som präglas av utvidgandet av städer.
- Sü man har en grupp av människor som lever
i en tillräckligt kompakt population att
den lokala jorden inte längre kan främja dem.
Vad det innebär är att man müste fü tag
pĂĽ sina basresurser frĂĽn nĂĽgon annanstans.
FÜr att man har gjort slut pü dem där man lever.
SĂĽ man gĂĽr ut pĂĽ
landsbygden och samlar ihop allt
man kan tänkas behÜva,
och skeppar in det.
Om man är beroende av importen av resurser,
sü innebär det att man rensat landet
pĂĽ just de resurserna.
Manhattan Island cirka 1609
Manhattan Island idag
Manhattan idag Manhattan 1609
- Det finns ingen chans att man
i det lünga loppet kan fortsätta
att fĂśrstĂśra jorden som man behĂśver fĂśr att leva,
eller vattnet man behĂśver fĂśr att dricka,
och tro man ska kunna fortsätta leva.
- Industriella civilisationen behĂśver
evigt Ükade mängder
av energi och evigt Ăśkade
mängder av land,
evigt Ükade mängder
av alla mĂśjliga resurser
fÜr att kunna fÜreviga sig själv,
fÜr att kunna fortsätta växa,
fÜr att kunna underhülla sig själv.
Och vi lever pü en begränsad planet,
sü det är givetvis inte mÜjligt.
Oturligt nog fĂśr oss och de flesta levande varelser,
sü kommer inte den kulturen att stanna fÜrrän
den har konsumerat sĂĽ mycket den bara kan,
eller, fÜrstüs, tills vi stoppar den själva.
- Om du har nügonting som är begränsat,
och du bÜrjar använda det,
till slut sĂĽ har du fĂśrbrukat det.
Och det tordes vara troligt att om hela
din kultur är baserad pü,
jag vet inte,
lüt oss ta ett helt slumpmässigt exempel...
...olja...
...att du borde tänka pü
vad som kommer att hända
när oljan tar slut.
- Vi har hittat energi resurser
som har tillĂĽtit oss att undvika
nĂĽgra av de
gränser som fÜregüende kulturer
var tvungna att mĂśta mycket snabbare.
De brukade kollapsa pĂĽ grund av
att resurserna tog slut,
enkla resurser att nyttja.
De begränsningar i de sträckor folk
kunde resa med hästar,
eller andra pack djur.
Det slutade med begynnelsen
av den fossila eran; nu
kan de ĂĽka Ăśver hela planeten
och ta vad de behĂśver.
SĂĽ globaliseringen har bara
accelererat den här enorma
destruktiva processen.
- Vi har satsat vür välfärd pü
att bygga en infrastruktur fĂśr dagligt liv
som inte har nĂĽgon framtid. Jag tror att
oljeproblemet kommer att accelerera
inom de kommande tre till
fem üren, kanske även snarare.
Siffrorna indikerar att vi
troligtvis har nĂĽtt toppen av den globala produktionen.
- Var finner du frigĂśrelsen frĂĽn det?
Jag menar, allt det är, är en enda stor maskin eller
ensemble som bara gĂĽr framĂĽt.
Teknologi, till exempel, tar aldrig ett steg tillbaka.
Hela den här saken
bara fortsätter som en cancer.
- Jag känner inte till nügon civilisation
som har varit hĂĽllbar,
Jag tror inte det nĂĽgonsin har funnits en.
Teknologin, i sitt kärnomrüde,
är vür kulturs...
...beslutsamhet,
som härstammar frün vissa
filosofiska och historiska källor,
att vi inte kommer vara nĂĽgonting annat
än ännu mer obevekligt teknologiska.
- Det finns ingen klar grÜn väg att
leva en livsstil som
vi alla är vana vid i
de industriella nationerna.
Det här sättet att leva är ĂVER.
- Civilisationer brukar ofta
skära sina egna halsar,
väldigt visuellt, väldigt uppenbart,
men de fortsätter ändü att gÜra det.
- Varje civilisation är definierad av dess Üvermod,
den är definierad av dess fÜrnekelse
att inse att den
lever i en naturlig värld.
Faktum är, varje
civilisation, i sin grund
ställer sig Üver naturen,
och pĂĽstĂĽr att den
kontrollerar världen.
Figur 1
- Den fÜrsta skrivna myten i den här kulturen
är Gilgamesh som skÜvlar slätterna
och bergssidorna i Irak.
När folk tänker pü Irak,
vad är det fÜrsta de normalt
tänker pü? Cedar skogar sü tjocka
att solen aldrig
nĂĽr marken?
Det är sü det var, innan den här kulturen anlände.
Kalhyggen
Sü, som en lüngtida, gräsrots,
miljĂśaktivist,
och som en varelse som lever i
fĂśrstĂśrelsens slut av civilisationen,
Ăr jag innerligt bekant
med landskapet av saknad,
och har utvecklat vanor
att bära dagliga tyngder av sorg.
Jag har vandrat kalhyggen som
sträckt sig runt berg och
och klivit ner i dalgĂĽngar och
klättrat ryggar till fragmenta
vattendrag efter vattendrag,
och jag har suttit, tyst,
nära tomma bäckar som
tvĂĽ generationer sen
varit piskande vita
av otaliga mängder lax
som kom hem fĂśr att fĂśrĂśka sig och dĂś.
- Här i BC (Brittish Colombia), och genom Nord Amerika,
när de gÜr industriell
skĂśvling sĂĽ tar de faktiskt
bort alla träd.
De sopar rent,
de lämnar inget utom
stumpar och slaskhĂśgar,
och de bränner slaskhÜgarna
och de tar ut allt timmer
och vad som är kvar är en Üdemark,
det är som om de tar en regnskog
och fĂśrvandlar den till en Ăśken.
Det är vad ett kalhygge är.
de använder dem fÜr pappersmassa;
de exporterar dem hela
till USA och till Japan.
det är inte mycket malande
som händer här längre i BC (Brittish Colombia),
det blir bara exporterat fĂśr pappersmassa och papper
och fiberbord, plywood, och vad nu mer det finns.
Inte mycket värde i det.
Det här trädet har blivit
utvalt att huggas ned och
normalt sĂĽ brukar fĂśretaget bara gĂśra kalhyggen
men det här trädet är i vad de kallar
en "stream-side" utvalt omrĂĽde.
de har markerat det med blĂĽtt,
dü det är en utvalt omrüde.
I ett kalhygge mülar de inte träden
som de ska hugga ned.
De mĂĽlar bara de
som de ska lämna kvar.
- Det finns fortfarande en stark kraftinsats att skĂśrda
sü mycket av den västerländska
rĂśda cedaren som de kan.
De tar in dessa enorma
helikoptrar fĂśr att gĂśra just det.
Och de hĂśg markerar...
...väljer bara ut det absolut
bästa, hÜg-kvalitativa timret
och lüter resten bara ligga där...
...i en skrothĂśg.
Sü, det är därfÜr vi fortsätter,
du vet, slĂĽss tillbaka.
Jag tror det sista strüet var när
de ville kalhugga dalen Ista
pĂĽ grund av dess historiska och
spirituella betydelse fĂśr vĂĽrt folk.
Men de avverkar oavsett, du vet,
bara fÜr att visa en poäng
mot vĂĽran motstĂĽndsrĂśrelse, mot
vĂĽr position.
du vet, med avseende till Ăśverenskommelser
eller ingrepp av industriella utvecklingen
i vĂĽra territorier.
- I münga av de här omrüdena,
som den här rÜjningen ni ser bakom mig
uppe pĂĽ berget,
kan du se att jorden är blottad,
det ultravioletta ljuset dĂśdar
all mossa,
svampen som hĂĽller
jorden samman.
När stubbarna ruttnar
och rĂśtterna dĂśr,
dü glider slänten,
och det är sällan nügon üterväxt,
det är ingen pünyttfÜdelse av skogen.
De gĂśr lite ĂĽterplantering --
det fungerar inte alltid
fĂśr det finns ingen jord kvar:
den skĂśljs ner i floderna,
det dĂśdar laxen,
det täpper igen reservoarerna,
och skapar flod fĂśrstĂśrelse nedstrĂśms.
- Det är terrorism.
Hugga ned alla träd,
rycka ut alla
träd i skogen...
...och nu ska dom
rycka ut
innandĂśmet i jorden
letandes efter koppar och guld.
Och...
... det här müste ha nügon form
av fokus pĂĽ det...
...att rikta
orättvisorna mot vürt folk,
orättvisorna mot marken,
mot vattnet,
mot djurlivet ;
orättvisorna mot
det marina livet och laxen.
Och orättvisorna mot folket
som är emot.
- När vi blockerade vägen --
de här träden är väldigt värdefulla
och lagarna är alla vinst drivna,
de är alla drivna av
bolagen,
polisen är där
att upprätthülla
bolagens rättighet att hugga,
inte att upprätthülla
vür rätt att stoppa dem
och fĂśrsvara ekosystemet.
Det är sü lite
som är kvar av
de gamla skogarna som
det här som vi ser pü sidorna här
att folk lägger
sina kroppar pĂĽ spel,
de är villiga
att gĂśra enorma uppoffringar
fĂśr att stoppa skogen som offras,
och vattnet,
och luft kvalitĂŠn,
och det globala klimatet.
Premiss II
Traditionella samhällen brukar sällan
frivilligt ge upp
eller sälja resurser
som deras
samhällen är grundade pü
fÜrrän deras samhällen
har blivit fĂśrstĂśrda.
De brukar ocksü sällan
medgĂśrligt tillĂĽta att deras
landsomrĂĽden blir fĂśrstĂśrda
sĂĽ att andra resurser--
guld, olja, och sĂĽ vidare --
kan bli extraherade.
Det medfĂśljer att de som vill ha
resurserna att gĂśra vad de vill
fÜr att fÜrstÜra traditionella samhällen.
- Vürt folk, säger vi, har varit
där sen tidernas begynnelse.
- Innan invasionen
och erĂśvringen, koloniseringen,
var landet i Nord Amerika ockuperade av
populationer av människor
som hade en djupare
annorlunda relation till landet (jorden).
- De levde med jorden,
alla ceremonier som har
kommit mĂĽste ha att gĂśra med
firandet av fĂśrnyande ĂĽrstider och
livet och bekräftelse av allt det.
- En sak om urinvünarna är att
det finns alltid en idĂŠ
att du mĂĽste leva
i balans, du vet, emotionellt,
fysiskt, spirituellt,
du mĂĽste ha balans,
och den här samma
filosofin var applicerad till
den naturliga värden de levde i.
- Tolowa folket, pĂĽ vars land jag nu lever,
var inte civiliserade,
de levde inte i städer,
de var inte tvungna att
importera resurser,
de levde i byar, läger...
...och levde där i 12 500 ür om
du ska tro myterna kring forskning.
Om du ska tro myterna frĂĽn Tolowa folket,
sü levde de där sen tidernas begynnelse.
- Jag tror att vi har haft
urinvünar samhällen hela tiden en väldigt,
likt sunt fÜrnuft, en väldigt praktisk
approach till varfÜr det är sü viktigt
att behandla världen runt omkring dig,
den naturliga världen, pü ett bra sätt.
- VĂĽrt folk exploaterade aldrig
mer än vi behÜvde.
Vi respekterar jorden, vi respekterar djuren,
vi respekterar vattnet, vi respekterar luften,
vinden, elden, alla heliga element.
Och vi tror att allt är levande,
levande saker, sĂĽ...
...Jag misstänker det var precis sü
innan kontakten.
- Historierna som vi har
om vĂĽr relation till varandra
och till jorden och
till vilken spirituell aspekt,
eller gudomligheter, kom ur vĂĽr relation
med jorden.
Laxen ansĂĽgs vara vĂĽra...
...mentorer, skyddslingar, -- livsgivare.
De var likvärdiga oss, faktum är,
alla saker som har en
form är likvärdiga oss.
Vi var inte intresserade av att dominera.
- Den spirituella relationen
som vĂĽrt folk hade
innan invasionen
med hela skapelsen,
och fĂśrstĂĽelsen att
alla varelser har en spirituell essens,
en spirituell enighet,
och om vi ville
leva i detta
universum pü ett bra sätt,
sü var det absolut nÜdvändigt
att vi lärde oss hur man
underhĂśll respektfulla relationer
med hela skapelsen.
De gav oss mĂĽnga lĂśften,
fler än jag kan minnas,
men de hĂśll inte nĂĽgon fĂśrutom en;
de lovade att ta vĂĽr mark,
och de tog den.
-Red Cloud
När EuropÊerna kom till det här landet
sĂĽ var det med...
med en rovgirig aptit sĂĽdan
att det ännu inte blivit tillfredsställt.
- De tog med sig Kristendomen,
de tog med sig koloniseringen, ,
och, framfĂśrallt,
de infĂśrde civilisationen.
- De kom in, och de
var sända med den här,
kommissionen, kände de,
uppenbarligen, att dominera landet
och att det bara var att roffa ĂĽt sig --
de här människorna accepterade
gĂĽvor, eller bara
hÜll sig ur vägen,
och givetvis sü hade de Üverlägsen
vapenkraft vid den här tiden, ocksü.
- Direkt,
med Christopher Columbus
lanstigande i den Karibiska
regionen som idag
är Haiti och
Dominikanska Republiken,
sü initierade de nästan
omedelbart ett folkmord
där nere som
avfolkade mesta delen av
nationerna, Taino,
och Arawaks.
En av huvudsakerna som
hände var introduktionen
av sjukdomar, som var
i grund och botten biologisk krigfĂśring.
- Smittkoppor spreds via
tobak och filtar
och gavs till det Indianska folket.
SĂĽ det tog dem inte lĂĽng tid att bli
decimerade fĂśr de var rena.
Och smittkopporna var dĂśdliga,
väldigt dÜdliga.
- När EuropÊerna kom,
mycket av det de var
intresserade av var
snabb resurs exploatering.
De ville bli
rika i den nya världen.
Och under tiden de sĂśkte den rikedomen,
sĂĽ arbetade de med urinvĂĽnar
nationer fĂśr att underminera
traditionella ekonomier
och underminera
relationer som urinvĂĽnar
populationerna hade med
landet sĂĽ att urinvĂĽnar
folket sedan kunde
gĂśra arbetet av resurs
exploatering och extrahering
fĂśr EuropĂŠerna sĂĽ
de kunde bli rika.
- Genom pĂĽtvingandet av de sakerna
pĂĽ urinvĂĽnarna, sĂĽ givetvis,
fĂśrstĂśrde de urinvĂĽnar
folket och deras nationer och
deras sätt att leva.
Generellt, led urinvĂĽnar folket
90% eller mer populations minskning
genom kontakten med EuropĂŠerna.
Det var ett folkmord, krig fĂśr Territorier,
därfÜr att EuropÊerna
ville ta resurserna.
- Nybyggarsamhällena har arbetat fÜr att fÜrstÜra
vad de behĂśver fĂśr att leva,
och det är självmordsbenäget.
Det är ett självmords uppdrag.
Det finns ingen chans att det kan vara
hĂĽllbart pĂĽ lĂĽng sikt.
Premiss III
- Jag hĂśll tal i Oregon fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan.
efterüt sa den här killen till mig,
"Du vet, du pratar om att vür kultur är grundad
du vet, jag är inte vüldsam".
Jag sa, "Okay fÜrst och främst, var är din t-skirt tillverkad?"
Han kollade och sa att den var tillverkad i Bangladesh.
Jag sa,
"Kolla, behĂśver vi ens prata om det?"
- Han lĂĽtsas fĂśr fan att vara dĂśd!
- Ja, han andas.
- Han lütsas fÜr fan att han är dÜd!
GEVĂRSKOTT
- NU ar han dĂśd.
- Vürt sätt att leva,
den industriella civilisationen, är grundad i,
kräver, och skulle
kollapsa väldigt snabbt
utan ständig
och utbrett vĂĽld.
- En stor explosion! En stor explosion!
- Wow.
- Jag tar endast ett par ägg. Hur münga vill du ha?
- TvĂĽ, tvĂĽ blir bra.
Okay. Och vad härnäst ?
- Lite skinka, tomat.
- Tomat, okay,
vad sägs om det?
- Okay, lite lok.
Ooh, och ost!
- Alltihop, dĂĽsĂĽ, bra, du vill ha allt.
Okay. Jag fĂśrstĂĽr, okay.
Vi slür pü det här. Se nu!
Jag hacker skinkan och grĂśnsakerna,
river osten,
och vispar eggen endast...
...tre sekunder.
Maskinen som precis gjorde
de där smoothisarna for Varna och Fred,
kan ocksĂĽ gĂśra omelett.
De tar inte mycket tid kvar for att fĂĽ tag pĂĽ
det här vackra diamant halsbandet,
mindre än 50 sekunder. Gillian?
- Absolut, John, du kommer
vilja slĂĽ oss en signal om du vill
om du vill ha det här vackra hope diamant halsbandet.
Detta ar en 45.52 karat
diamant omsatt med
16 vita diamanter.
Det har en platinum kedja
med 46 FLER diamanter.
- Här är tolv fyra-uns sydländska
barbecue kyckling brĂśst.
Dessa Stuffin GourmetÂŽ,
gürds-färska kyckling brÜst;
kommer frĂĽn
bondgĂĽrden till din bakgĂĽrd.
De är underbart marinerade
garanterat mĂśra,
saftiga, och fullkomligt läckra.
- Finjustera dina mĂĽtt,
vi arkiverar dem.
De är sparade,
de finns pĂĽ vĂĽr dator.
GĂĽ tillbaka till sektionen
där du beställer igen,
och finjustera
mĂĽtten fĂśr oss.
Det ger oss mĂśjlighet
att skicka dig
ännu ett par specialgjorda jeans
vilka vi tror kommer
att passa perfekt.
- Vi gÜr en nedräkning,
bĂśrjar frĂĽn 5.
Kom igen allihop, hjälp till,
5,
4,
3,
2,
1
(explosion)
Ho!
Det funkade!
FĂśr det andra, sa jag,
"Okay, betalar du hyra?"
Han sa, "Ja..."
Jag sa, "VarfĂśr?"
Han sa, "For att jag inte äger."
Jag sa, "Nej, nej, nej, vad skulle
hända om du inte betalade hyra?"
Han sa,
"Tja, dü skulle sheriffen komma och vräka mig."
Jag sa, "Jag vet inte vad det betyder.
Vad skulle hända?
Han sa, "Tja, sheriffen skulle komma
och knacka pĂĽ dĂśrren..."
Jag sa, "Okay, perfekt, vad händer
om du Ăśppnar dĂśrren...
...och säger,
'Hej! Jag har precis lagat middag.
Vill du ha?'
Sheriffen sitter ner, du ger honom mat
utan att fĂśrgifta honom
Sedan, efter middagen säger du,
du har varit nĂĽgorlunda trevligt
sällskap, men inte väldigt trevligt,
jag skulle vilja att lämnar mitt
hem nu.' Vad skulle hända?
Han sa, "Tja, sheriffen skulle
dra sin pistol och säga,
Jag är här fÜr att vräka dig,
fĂśr att du inte betalat hyra.'"
Jag sa, "Ahh. SĂĽ, anledningen att betala
hyra är, om man inte gÜr det,
kommer en kille med en pistol
och fĂśr bort dig."
Han sa, "Jag tror jag fĂśrstĂĽr."
Jag sa, "Tja, vi provar igen.
Vad skulle hända om du var hungrig,
sü du gür till affären
och bÜrjar äta.
Vad kommer att hända?"
"nĂĽgon kommer att ringa sheriffen."
Jag sa, "Ja, de tar samma kille som kommer
och hämtar dig med en pistol,
han är ett riktigt rÜvhül, eller hur?"
SĂĽ, en anledning till att vi inte
ser vüldet är,
fÜr att den är exporterad.
En annan anledning varfĂśr vi inte ser
vüldet är fÜr att
vi har metaboliserats
in i systemet
och svalt det här
konstiga begreppet
att behĂśva betala fĂśr att existera pĂĽ planeten.
Det är väldigt, väldigt konstigt.
Om, du inte betalar,
kommer en kille med pistol
och utsätter dig for obehagligheter.
Figur II
FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan,
ringde en vän mig.
Hon är miljÜaktivist.
Hon grät när hon sa,
"Det här arbetet tar kül pü mig,
det gÜr ett hül i mitt hjärta."
Jag sa, "Ja, jag vet. Det gĂśr det."
DĂĽ sa hon,
"Den dominanta kulturen
den hatar allt eller hur?"
Jag sa, "Ja, det gÜr den. Till och med sig själv."
Hon sa, "Den har dĂśdsvilja, eller hur?"
Jag sa, "Ja, det har den."
Hon sa, "Om den inte stoppas kommer den
att dĂśda allt pĂĽ vĂĽr planet, eller hur?"
Jag sa, "Ja det kommer den, om den inte stoppas."
DĂĽ sa hon,
"Vi kommer inte klara oss
tills nĂĽgon ,
ärorik morgondag, eller hur?"
GrÜnt är färgen av pengar
- 98% av gammelskogarna är borta.
99% av prärierna är borta.
80% av floderna pĂĽ vĂĽr
planet kan inte längre uppehülla liv .
VĂĽra arter tar slut, vĂĽr jord tar slut,
och vĂĽr tid rinner ut.
Och det vi hĂśr frĂĽn
majoriteten av miljĂśrĂśrelsen
vägen till att sätta stop for det
är genom personliga, konsument val.
- Endast genom att kĂśpa vĂĽra produkter,
kan konsumenten ta ett litet,
enkelt steg mot en grĂśnare Jord.
Genom att ta den
rullen, genom att kĂśpa
den rullen, kan du
hjälpa att rädda miljontals träd.
- Jag tror, att genom historien av
miljĂś rĂśrelsen, kan vi fĂśrstĂĽ
en hel del om varfĂśr det inte har fungerat.
Det fanns rätt mycket
radikal och militant miljĂśaktivism
speciellt
under 70 och 80 talet.
Pü flera sätt, var det som
miljĂśorganisationernas glansdagar.
Du vet, dĂĽ fĂśddes Greenpeace.
Det bÜrjade bli rätt mainstream i
vissa omrĂĽden att vara miljĂśmedveten.
Under tiden, ett
skifte tog plats...
...fÜretag insüg att de kunde sälja
mĂĽnga saker genom att kalla dem "grĂśna".
- Green-washing är ett
fĂśretags fĂśrsĂśk att
sätta ett märke pü
populära aktiviteter
och som tilltalar
individers medvetande,
och oro fĂśr
omgivningen och ekologin.
- FĂśr majoriteten av
människor i vart samhälle idag,
finns en tendens
av fĂśrnekelse och bort koppling
mellan deras ĂĽsikt
om vad de tror är rätt
och deras handlingar
samhället eller civilisationen,
speciellt när det gäller
naturen.
- Jag har ett stort problem med
"lÜsningar" som lags fram av människor
fÜr att de fÜrväxlar
det som är verkligt och det overkliga.
Det som händer är att de tar
den industriella ekonomin fĂśr givet.
"Hur kan vi rädda den industriella ekonomin, och just det, det skulle vara trevligt om vi fortfarande hade en planet."
- Det spelar ingen roll vare sig jag kĂśper,
hampatvĂĽl om vi samtidigt
har en ohejdbar växthuseffekt
och planeten blir obeboelig.
- Den moderna mainstream
rĂśrelsen av
stora miljĂśorganisationer --
Greenpeace, och Sierra Club,
och de andra --
är rotade i samma kulturella lÜgn
att naturen är en resurs.
Naturen ar en sak som müste användas och hanteras.
Naturen, som filosofen
Martin Heidegger uttryckte det,
är en stor bensinstation
som vi kan utvinna frün i oändlighet.
De kanske säger att vi behÜver
hantera den mer fĂśrnuftigt,
men sü länge de har tankesättet att
vi är herre Üver all skapelse
skapelser existerar som resurser
som fĂśrvandlas till handelsvaror
fÜr att kÜpa och sälja,
sü länge de behüller
det perspektivet om vad det
betyder att vara miljĂśaktivist,
sa jobbar de
inom samma ramar som
leder vägen till självfÜrstÜrelse
som var kultur är byggd pü.
I Maj 2010, 21 trädavverknings fÜretag skrev pü ett avtal med flera miljÜ
organisationer, inklusive Greenpeace
och David Suzuki Foundation.
Avtalet, som kallas "The Canadian Boreal
Forest Agreement" med syftet att tysta ner
kritik av trädavverkning
av boreala skogar.
Marknadsplatsen kommer
ha stor betydelse
MĂĽnga kunder har frĂĽgat efter
ändring i boreala skogar.
Skogs Produkt FĂśreningen
och de 21 medlemsfĂśretagen
svarar pĂĽ krav for grĂśnare varor,
och marknadsplatsen
kommer att vara uppmärksam.
Om fÜrändringen inte sker,
kommer de sätta
tryck pĂĽ de som
är del av avtalet --
miljĂśorganisationerna,
skogs fĂśretagen kommer--
att gĂśra saker som
de ställt upp pü.
Och det kommer belÜnas när fÜretag
implementerar saker
och ändring sker pü grunden.
Det är jag helt säker pü.
- En intressant del av avtalet är
med Greenpeace,
David Suzuki, Forest Ethics,
Canadian Parks och
Wilderness pĂĽ vĂĽr sida,
när nügon annan fÜrsÜker
mobba oss,
sü avtalet kräver att
de kommer och
jobbar med oss att stĂśta tillbaka attacken
och saga, "Fajtas med mig, fajtas med mitt gäng."
- Jag har personligen ingen användning for stora,
institutionaliserade miljĂśorganisationer;
Jag tycker att de är mer av ett problem än hjälp.
De är endast eko-byrükratier.
Och du vet, jag kommer inte nämna nügra
fĂśr jag vill inte baktala
organisationer, fĂśrutom en, som jag
känner att jag kan, och det är
Greenpeace. Anledningen varfĂśr jag
kan kritisera Greenpeace är
fÜr att jag är medgrundare av Greenpeace,
fÜr det känner jag mig som Dr. Frankenstein
ibland, och eftersom jag hjälpte till att
skapa dem kan jag helt klart kritisera dem.
Jag tycker att Greenpeace har blivit
världens stÜrsta feel-good
organisation idag. Folk gĂĽr med
for att känna sig bra, for att känna, "Jag är del av
lÜsningen, jag är inte del av problemet."
Greenpeace tar emot
näst intill $300 miljoner per ür,
och vad gĂśr de med pengarna?
Genererar mer pengar. Individer som är
pĂĽ toppen av totempĂĽlen
idag är inte miljÜaktivister--
de ar penningsamlare,
de är bokfÜrare,
de är jurister,
de är affärsmänniskor.
Folk rĂśstar med sina pengar i
kassorna. Det är fÜr att
de vet att rÜstningen visar att allmänheten bryr sig,
och i slutändan bryr de sig om sin
vinst marginal och vare sig de säljer sina produkter.
Det som hänt i British Columbia med
miljĂśrĂśrelsen, den har stannat upp.
De stora ledarna där har kompromissat;
de gick i säng
och släckte den rÜrelsen.
Under 1990 talet, Nuxalk Nation satte igĂĽng
en kampanj fĂśr direkt aktion mot
skogsavverkning pĂĽ deras traditionella land
ocksĂĽ kant som Great Bear Rainforest.
Deras kamp var sĂĽ smĂĽningom stĂśdd
av välfinansierade miljÜgrupper.
inklusive Greenpeace,
Sierra Club och Forest Ethics.
- Det som hände var direkt aktion,
det var blockader
det var en internationell marknadskampanj
som satte stort tryck pĂĽ fĂśretagen
som avverkade skog i Great Bear Rainforest.
Men slutresultatet var att det blev inmatat i
fÜrhandling bakom stängda dÜrrar med
Tzeporah Berman som huvudfĂśrhandlare
pĂĽ konservatorernas sida,
medan mĂĽnga av grupperna
som gjorde jobbet,
direkta aktioner,
och genomfĂśrde marknads kampanjerna,
blev utestängda frün processen.
Allmän Üversikt
och Ăśverenskommelser av protokoll
som skrevs pĂĽ av First Nations
och med konversationsgrupper
lades ĂĽt sidan.
Ăverenskommelserna i protokollet gav
fĂśrhandlarna mandat att
fĂśrhandla fĂśr 40 till 60
procent konservation
men resultatet var
att de gick med pĂĽ 20 procent.
- Det är inte konstigt
när folk säger till mig att
fĂśre detta Greenpeace presidenten
nu jobbar for skogsavverknings industrin i Canada.
FĂśre detta presidenten av Greenpeace Australien
jobbar nu for gruvbrytar industrin. FĂśre detta
presidenten av Greenpeace Norge jobbar fĂśr
valfüngst industrin. Se, det är
bara ett fĂśretagsjobb efter det andra.
I 1975 startade Greenpeace
sin anti-valfĂĽngst kampanj,
och konfronterade valfĂĽngstflottan pĂĽ Ăśppna havet.
I Juni 2010, ingick Greenpeace i en
Ăśverenskommelse som tillĂĽter
nationer som Japan att fortsätta jaga
valar for kommersiellt bruk.
Det enda mĂĽtt som
vi kommer att bli dĂśmda fĂśr av dem
efter oss är hälsan
pĂĽ landet
hälsan pü vattnet,
och hälsan pü Jorden.
De kommer inte bry sig
ett skit vare sig vi ĂĽtervinner;
De kommer inte bry sig ett skit
vare sig vi skrev till vĂĽra lagstiftare;
de kommer inte bry sig
ett skit i hur hürt vi än fÜrsÜkte.
Vad de kommer bry sig om är om de
kan andas luften och dricka vattnet,
ifall marken kan fĂśrsĂśrja dem.
Och de kommer inte
bry sig om hur hĂĽrt vi fĂśrsĂśkte,
de kommer inte bry sig om nügot av det där --
vad de kommer bry sig om är...
...lever vi pĂĽ en levande planet?
Figur III
Okay, sĂĽ...
... Jag vet inte om ni vet det här, men
originalutkastet till
filmen Stjärnornas Krig var inte
skriven av Lucas.
originalutkastet var
skrivet av miljĂśaktivister
och det är lite annorlunda.
fĂśr det fĂśrsta, var det inte
kallat "Stjärnornas KRIG".
Det kallades "Stjärnornas
Icke-VĂĽldsamt Medborgerlig Olydnad".
Men piloten av Stjärnornas Krig, fÜr dem
av er som inte minns, är att
Imperiet har skapat en
gigantisk maskin som kallas DÜds Stjärnan.
Och det är en maskin som
är kapabel att fÜrstÜra en hela planeter.
I filmen hittar rebellerna
ett sätt att fÜrstÜra DÜds Stjärnan,
och alldeles i
slutet, använder Luke Skywalker
kraften fĂśr att ta sig fĂśrbi
slagskeppen och släppa ner torpeden
i ett avgasrĂśr,
och spränga DÜds Stjärnan.
miljĂśaktivister var
annorlunda: rebellerna
sprängde faktiskt inte
DÜds Stjärnan. Istället använde de
andra metoder fĂśr att sakta ner
imperiets intergalaktiska marsch.
Till exempel, de sätter upp program fÜr
folk pü planeter som är pü väg att fÜrstÜras,
att tillverka lyxvaror som hampa
hacky sacks och gourmet kaffe
fÜr fÜrsäljning till invünarna pü DÜds Stjärnan.
Publiken kommer ocksĂĽ
upptäcka planer i gÜrningen
att uppmuntra massvis av kavalleri
och andra medlemmar av imperiet
att ta eko-turer av dĂśds dĂśmda planeter.
Avsikten är att visa alla
att dessa planeter är ekonomiskt viktiga
fĂśr Imperiet och borde inte bli fĂśrstĂśrda.
Med ett Ăśverraskningsmoment som fĂĽr
tittarna till kanten av stolen,
sätter andra rebell grupper igüng en
rättegüngsprocess mot Imperiet,
som fĂśrsĂśker visa att MiljĂś
Püverkan Sammanställningen som Darth Vader
krävde att inregistrera, misslyckades
fĂĽ stod i beslutet att
spränga den här planeten inte skulle
ha "ingen betydande pĂĽverkan".
Tittarna kommer rysa av spänning när de finner
planer pĂĽ bojkott av produkter
frĂĽn fĂśretag som har Darth
Vader i styrelsen,
och de kommer hoppa till
i biografer runt om i världen
när de ser säckar av brev
skrivna till Herr Vader själv
som ber om att sluta
spränga planeter.
SĂĽ, alla vi vet att det
är tillräckligt inte bara fÜr att
ta ner Imperiet,
men ocksü fÜr att gÜra en jäkla bra film.
Saken är: det kommer mer.
Tusentals avfallna rebeller,
missnĂśjda med det som
de ser som att fĂślja strĂśmmen
av mainstream rebellernas parti
bestämmer, i en scen som garanterat
fĂĽr det att tĂĽras i Ăśgonen
pü de mest kallhjärtade
biografbesĂśkare, att stĂĽ pĂĽ
planeterna som skall fÜrstÜras, länka ihop
armarna, och sjunga "Ge Fred En Chans."
De skickar DVDs av det
till Darth Vader och hans
chef Grand Moff Tarkin, tillsammans
med vüg efter vüg av älskvärdhet.
NĂĽgra av rebellerna smyger ombord
pü DÜds Stjärnan och lüser fast sig själva
pĂĽ olika delar av
Utrustningen. Och en medryckande debatt
uppstĂĽr i scenen
hurvida rebellerna borde
ge sig godvilligt när trupperna
bÜrjar närma sig, eller om
de borde stanna fastlĂĽsta till slutet.
Och i ett briljant och
modigt drag av autenticitet,
sĂĽ kommer rebellerna aldrig
fram till konsensus.
Men det kommer mer. Val inne i DĂśds
Stjärnan, gruppen splittras,
de bränner nügra transportskepp,
och de etsar"Galax FrigĂśrelse Fronten".
DĂĽ splittras gruppen igen
bort frĂĽn den gruppen och
kommer till slut fram till Darth
Vaders privata rum. Och när
de kommer fram, smyger de upp bakom honom
och pajar honom med
en vegan gräddpaj.
och regissÜrerna bestämde att
klippa bort det
fĂśr att det var for likt
en scen frĂĽn en annan film som de
jobbade pĂĽ samtidigt
som heter "Planen Att Paja Hitler".
Som DÜds Stjärnan reser sig direkt
ovanfĂśr, nĂĽgra av rebellerna
fĂśresprĂĽkar att ta upp vapen och slĂĽ tillbaka.
Och de rebellerna är oftast
allmänt kritiserade av
pacifist rebeller som säger att
de som driver DĂśds
Stjärnan ar "ännu ett
exempel av Imperiets skadliga filosofi
som kommer in bakvägen.'
"Om vi vill fÜrändra
Darth Vader," säger de,
"mĂĽste vi alla bli den
fÜrändringen själva.
For att fÜrändra Darth Vader's hjärta,
müste vi fÜrst ändra vürt.
Vi mĂĽste, Ăśver allt annat,
ha medkänsla fÜr
Darth Vader, och komma ihĂĽg att
han, ocksĂĽ, var ett barn en gĂĽng i tiden.â
SĂĽ till slut Leia, Luke, Han, Chewbacca,
och nĂĽgra robotar dyker upp
och berättar att de har hittat ett sätt
att spränga hela DÜds Stjärnan.
Och resten av rebellerna,
är fÜrskräckta, sü klart.
Gruff bryter ut mellan Leia,
Luke, Han, och Chewbacca och de tvĂĽ
robotarna pĂĽ ena sidan och
pacifisterna pĂĽ den andra.
Och pacifisterna jagar de fyra
ut frĂĽn rummet och filmen
vilket inte spelar nĂĽgon stĂśrre roll,
de är mindre viktiga karaktärer.
I alla fall, sättet som
filmen slutar är
att DÜds Stjärnan kommer närmare
och närmare och dü ser man
DÜds Stjärnan, och sen
ser man planeten,
och sedan ser man DÜds Stjärnan,
och sen ser man planeten,
och sedan ser man DÜds Stjärnan
och sen ser man lasern som bĂśrjar glĂśda
djävulskt rÜtt, och
och sen ser man planeten igen,
och sen ser man ett litet rĂśtt sken --
och det är: miljÜaktivisterna
som flyr innan planeten sprängs.
Sen ser man DĂśds
Stjärnan igen när den
spränger planeten,
och sedan, den sista
scenen i filmen, som avslĂśjar
vilken stor triumf det var fĂśr
rebellerna, är en bild pü
en artikel längs ner till hÜger pü
sida 43 av New Empire Times
som tillägnar hela 3 meningar
ĂĽt fĂśrintelsen av planeten.
Det är som att, "Ja, vi fick press!"
Premiss IV
Kulturen i sin helhet och
flesta av dess medlemmar
är galna.
Kulturen är driven av dÜdsvilja,
en vilja att fĂśrstĂśra liv.
- Allmänheten müste fÜrstü
att igen kombination
av alternativa mirakelbränslen,
eller biodiesel, eller etanol,
eller kärnkraft, eller sol, eller solpaneler,
eller använd pomftitolja,
ingen kombination av dessa saker kommer
tillüta oss att hülla ett glatt, industrisamhälle vid liv.
- Vi utnyttjar alla
lättillgängliga energi resurser:
och vi har verkligen byggt ett enormt
liv baserat pĂĽ billig olja, i grund och botten.
- Världen som vi ser den, som är
helt beroende pĂĽ olja fĂśr att fungera,
närmar sig slutet.
- Vi närmar oss kraschen.
Den oljan kommer inte att komma igen.
Fort McMurray
Alberta, Canada
- Oljesanden är antagligen ett
av de stĂśrsta industriella
projekt under hela mänskligheten.
- Oljesanden är det stÜrsta,
mest miljĂśfĂśrstĂśrande
projektet pĂĽ vĂĽr planet idag.
- Det är oljeutvinning,
det är den smutsigaste oljan pü planeten,
som betyder att den
tar mest energi att utvinna,
och anledningen till att vi utvinner
just denna smutsiga, smutsiga, olja
är fÜr att det inte finns nügon annan olja kvar.
- Oljesanden är egentligen inte olja.
Den process som krävs fÜr att gräva upp
bryta och raffinera sanden
lägger till ungefär hundra
miljoner ĂĽr av utveckling
genom en syntetisk process.
Oljesanden är disponerad
Üver en yta som täcker
lika mycket yta som staten
New York, eller är stÜrre an England
det anses redan vara det stĂśrsta industriella projektet
i den mänskliga historien, och det har knappt bÜrjat.
- De extraherar det frĂĽn sanden genom att
ĂĽnga och hetta upp vatten,
som att koka det...
...oljan blir ett skum pĂĽ ytan av vattnet,
det skrapas bort, och det är bitumen.
- det krävs gruvbrytning
och in situ processer,
och bĂĽda fĂśrsĂśker
nĂĽgorlunda utvinna
bitumen frĂĽn sanden.
- FĂśr att producera denna tunna olja
mĂĽste man fĂśrst, efter
att ha rensat upp jorden
och fÜrstÜrt alla träd
och sü vidare, gräva ett hül,
som kan nĂĽ tvĂĽ hundra fot djupt.
FĂśr varje tunna av olja, behĂśvs
fyra tunnor av vatten,
fĂśr en process som kallas slurry
där man spinner det i hÜg fart,
hĂśg hastighet , med hĂśga
temperaturer pĂĽ vattnet,
fĂśr att separera bitumenet,
som är en fÜr-syntetisk olja,
frün själva sanden,
och all lera och slam.
All detta efter att redan ha
grävt upp nügot som müste vara
hundratals ton av Jord.
- Energin det tar att
gÜra det är ungefär,
folk säger att fÜr varje tunna av olja behÜvs det
ungefär en halv tunna av energi
fĂśr att producera det,
sĂĽ fĂśr varje tunna av energiinsats,
produceras tvĂĽ tunnor av olja,
medans med konventionell
rüolja är det,
väldigt lite energi som
används fÜr att
fĂĽ ut rĂĽoljan.
FÜrhüllandet som är det viktigaste
att prata om är det fÜrhüllandet
i ett land som Irak, där fÜr
varje tunna olja som används
fĂśr att utvinna, fĂĽr man
hundra tunnor tillbaka.
Fort Chipewyan
Alberta, Canada
- Athabasca Floden, som rinner
genom norra Alberta,
där det finns münga infÜdda
samhällen som lever längsmed floden,
blir av med vattnet, som används
fĂśr oljesand operationer.
- PĂĽ grund av fĂśroreningar av floden
frĂĽn oljesandavfall
med saker som olja och fett
obehandlat avloppsvatten rinner ner i Athabasca Floden,
och ibland händer olyckor,
som läckor av giftiga kemikalier
direkt ner i Athabasca Floden.
- Samhället Fort Chipewyan,
bĂĽde Mikisew Cree
och Dene Chipewyan First Nation,
som har slagits fĂśr
och verkligen pĂĽ fronten
fÜr att alarmera om det som händer,
och deras samhälle har sett allt frün
stigande fall av ovanlig cancer, autoimmuna sjukdomar,
arsenik i marken,
älg kÜttet, fisken
har hĂśga nivĂĽer av
tung metaller, kvicksilver,
i grund och botten är hela
miljÜn där fÜrgiftad.
- Sättet det har püverkat min kommun är att
det dÜdar människor frün Fort Chipewyan.
Det är vad jag har kallat
"ett lĂĽngsamt, industriellt folkmord."
Jag har begravt min moster,
Jag har begravt min farbror, jag har
en moster som lever med det.
Och det är ett krig fÜr vüra liv,
fĂśr att regeringen tillĂĽter
folket frĂĽn Fort Chip att dĂś.
- Oljesanden ar inte bara drivmedel fĂśr
den näst snabbaste kalhuggningen
i världen utanfÜr
Amason Flodens omrĂĽde,
det är redan den näst snabbaste
bidraget till
klimatfÜrändringar i Nord Amerika.
Och med de produktionsmĂĽl som
som de har satt, kommer CO2 utsläppen
kommer bli sĂĽ stora att den enda
som kan Üverträffa som
klimatfÜrändrings bidragsgivare
fÜr Nord Amerika är
att lägga ihop alla
kol kraftverk frĂĽn
Alberta till Arizona och emellan,
hela Nord Amerika.
- Jag tror att oljesanden
är absurditeten
till att fortfarande begära olja
när vi redan vet sü väl
att, till exempel, sÜtvatten är
grundläggande fÜr mänsklig Üverlevnad
Och de rusar med full kraft fĂśr
att utvinna dessa smü kvarlämningar av olja
for att upprätthülla vür plastkultur,
vĂĽr plastcivilisation,
mot fĂśrstĂśrelse av var miljĂś
som vi lever i.
- Vissa säger att det är som
att världen är beroende av crack,
och det här är den smutsigaste
och vidriga formen av crack
som hĂĽller en beroende
mycket längre, eller hur.
Det är faktiskt sü det är.
Det är det mest galna
som människor gÜr.
- Vi är antagligen Üverens om att civilisationen
kommer krascha, vare sig vi
bidrar till det eller inte.
O du inte hĂĽller med om det, har
vi antagligen ingenting att säga varandra.
Vi är ocksü antagligen Üverens om att
denna krasch kommer att bli stĂśkig.
Vi hüller även med om att den industriella
civilisationen systematiskt demonterar
den ekologiska infrastrukturen av planeten...
...ju snabbare civilisationen tar slut,
vare sig vi bidrar till att krascha den eller inte,
desto mera liv kommer att finnas kvar
fÜr att underhülla människor och icke-människor.
Figur IV
- The uppkomsten of Endgame, boken,
var fĂśr att jag hĂśll tal om
mĂśjligheten att slĂĽ tillbaka.
Och responsen frĂĽn
publiken var rätt fÜrutsägbar.
Publiken bestod av
mainstream miljĂśaktivister
och fred- och samhällsrättvise aktivister,
ofta, satte de upp nĂĽgot
som jag kallar "Gandhi skĂśld".
Som betyder, att de upprepar namn som "Martin
Luther King", "Dalai Lama", och "Gandhi"
om och om igen, sĂĽ snabbt de kan,
fĂśr att hĂĽlla alla onda tankar i schack.
Och om det var gräsrotsaktivister,
gjorde de samma sak
men sedan kom de
till mig efterĂĽt och sa,
VISKANDE "Tack sĂĽ mycket fĂśr att
ha tagit upp det här."
Pacificerat MotstĂĽnd
- Speciellt i Nord Amerika,
har pacifisterna och icke-vĂĽld
fĂśresprĂĽkare haft en specifik roll,
och till och med en censurerande roll, som bestämmer
vad andra personers bidrag borde vara i
en hel rad av sociala kamper, och
deras pĂĽverkan har
gjort sü att det är
mycket enklare fĂśr staten
att ta kontroll Ăśver kampen,
icke-vĂĽld har en funktion
att hämma social kamp,
som ett sätt att ta ut deras tänder
och gĂśra dem ofarliga,
sĂĽ att de kan existera i
i avloppsbrunnen som är demokratisk pluralitet.
- Jag undrar vad som händer med
den sorten av energi
idealism och tro i att nĂĽgot
kommer fÜrändras
när ingenting alls kommer att fÜrändras?
- Vad är det falska hoppet som
knyter oss till systemet?
vad är det fÜr falskt
hopp som binder oss
till obeboeliga situationer
och gĂśr oss blinda fĂśr riktiga mĂśjligheter?
Ar det nĂĽgon som verkligen tror
att Weyerhauser's kommer att sluta,
skÜvla skog fÜr att vi frügar snällt
att Monsanto kommer sluta Monsantonera
fÜr att vi frügar snällt?
jag pratade med en person i
Staterna fĂśr flera ĂĽr sedan som sa,
"Om vi bara kunde fĂĽ en Demokrat i
Vita Huset, sĂĽ kommer allt att bli Okay."
- Vi har nĂĽgra myter i
vänstern som jag VERKLIGEN
uppmuntrar alla att Ăśverkomma.
Det fÜrsta är att social fÜrändring
sker genom moralisk Ăśvertygelse.
Det gĂśr den inte. Det sker med vĂĽld.
- Problemet med Ăśvertalan
som strategi är
att det bara funkar pü människor som kan bli
Ăśvertygade, och som gĂĽr att
lita pü, att de agerar frün sitt läge
efter att ha blivit Ăśvertygade.
Och problemet är att vi inte har
individer som kan bli Ăśvertygade eller Ăśvertalade,
vi handskas mest med,
abstrakta, sociala organisationer,
bolag som är
sociopater tillverkade av
enormt münga människor.
- Det gĂĽr inte att resonera med sociopater,
det gĂĽr inte argumentera med fascister,
och det gĂĽr inte att resonera med
dem som nyttjar det ekonomiska systemet.
Man mĂĽste stoppa dem med
nĂĽgon form av kraft,
och den kraften kan vara vĂĽld eller icke-vĂĽld.
Hade du kunnat stoppa Ted
Bundy med fredliga medel?
- Vänstern, till en stor del omedvetet,
har som sitt mĂĽl
att gĂśra motstĂĽnd ofarligt.
Stater har erkänt att
motstĂĽnd aldrig kommer att fĂśrsvinna,
att kampen aldrig kommer att fĂśrsvinna
i det fĂśrflutna har man
fĂśrsĂśkt undertrycka kampen
den fĂśrsta gĂĽngen som de
visade sina huvuden, att de gav
nĂĽgot tecken, och
det visade sig resultatlĂśst.
Sü i dagsläget, sättet
som stater styr är
genom att acceptera oundvikligheten
av konflikt och motstĂĽnd,
och endast fĂśrsĂśka hantera det permanent.
"HĂĽll igĂĽng marschen,
det händer ingenting här!
Det händer ingenting,
endast ännu en rad poliser,
vänligen hüll marschen igüng!"
- Sociala rÜrelser i Nord Amerika är inlüsta
i en pacifistisk doktrin som ĂĽlades av
medelklass reformister
som vill kontrollera
rĂśrelsen och diktera
hur den själv uppfÜr sig.
- Icke-vĂĽld fĂśresprĂĽkare
säger ofta att icke-vüld
fungerar, och det huvudsakliga
exemplet som de använder
är Gandhi i Indien och Martin
Luther King i U.S.A.
Problemet här är att,
detta utgĂśr en framstĂĽende
historisk Üverslätning,
motstĂĽndet i Indien var
faktiskt otroligt
mĂĽngfaldig, och Gandhi var
en väldigt viktig gestalt
inom motstĂĽndsrĂśrelsen,
men rĂśrelsen var inte
pacifistisk i sin helhet.
- Gandhi används som ett sätt
att stänga en konversation.
- Speciellt i Västern,
är Gandhi använd som ett sätt
att dämpa idÊer om
direkta handlingar som
kan uppfattas som vĂĽldsamma,
som, du vet, motstĂĽnd som
gĂĽr utĂśver det som anses vara fridfullt
pacifistiskt motstĂĽnd.
- I flera ĂĽr, kĂśpte jag hela
Gandhi myten som
tvingas pĂĽ
aktivisterna i FĂśrenta Staterna,
och de som tog mig ur
den villfarelsen
var faktiskt fĂśrst
när jag träffade människor frün Indien.
De jag pratade med
sannerligen avgudade inte alls,
och mĂĽnga fĂśraktade honom.
De tyckte att han
medarbetade och var nĂĽgon
som Britterna kunde arbeta med.
- Gandhi är välkänd i Väst,
men när man üker till Indien
frihetskämpe och revolutionär
ledare vid namnet Bhagat Singh,
som i Indien är nästan lika
välkänd som Gandhi
som delar av
självständighetsrÜrelsen och
och ledare i frihetsrĂśrelsen.
Men i Väst, har de flesta
antagligen aldrig hĂśrt hans namn.
Och anledningen till det, är att han använde
direkt aktion taktiker.
Generaler frĂĽn den
Brittiska armĂŠn mĂśrdades;
en bomb kastades in
Brittiska ambassaden
fĂśr att i grunden dra in
allmänhetens uppmärksamhet;
det fanns vapen som folk
fick frün järnvägsvagnar.
- Med Gandhi i
Indiens Nationella Kongress,
där du hade moderaterna
och extremisterna,
var moderaterna lagliga;
konstitutionell reform
var deras anda metod,
och de kritiserades fĂśr att
en medelklassklick,
fĂśr att vara fĂśr lĂĽngsamma,
fĂśr att vara fĂśr laglydiga,
och i grunden ineffektiva.
Extremisterna, ĂĽ andra sidan,
anklagades fĂśr att ha varit
fĂśr aggressiva, fĂśr snabba
vĂĽrdslĂśsa och ansvarslĂśsa.
- Gandhi fick makt att fĂśrhandla
genom att de andra
elementen i motstĂĽndet
som var ännu stÜrre hot
fĂśr Brittisk dominans.
SĂĽ Britterna valde
att fĂśra dialog med
Gandhi fĂśr att han var,
fĂśr dem, det minst
hotfulla av de viktiga
elementen i motstĂĽndsrĂśrelsen.
- Gandhi blev
mellanhanden.
Hans teori om,
passivt motstĂĽnd
verkade som en brygga mellan
extremisterna och moderaterna.
- Britterna hade fÜrblÜtt efter 2a Världskriget,
och hade ingen
moral kvar fĂśr en
stor fight, och de
hjälpte att välja
nĂĽgon de kan arbeta med.
De visste att en revolution var pü väg och
och ville avtrubba den sĂĽ mycket det gick.
- Indien gick frĂĽn att vara
en koloni till en neokoloni.
Britterna lyckades behĂĽlla
sina intressen, mindre direkt,
med Indier som ansvariga
fĂśr fĂśrvaltningen.
- Mitt problem har inte att gĂśra med
nügon som är icke-vüldsam
aktivist, har aldrig varit.
Jag menar, jag säger hela
tiden att vi behĂśver allt.
Mitt problem är att
sĂĽ mĂĽnga pacifister, speciellt
i FĂśrenta Staterna,
slutar stĂśdja
mer radikalt och militant arbete.
- Problemet när den här
debatten tas upp
är att man inte kan anta
att människor som gÜr
motstünd och använder
ett sätt att gÜra det,
inte har tänkt pü
vad det är de gÜr. Och det är
i min ĂĽsikt ofta
problemet. När människor
bestämmer sig fÜr att agera
och när människor bestämmer
att, "Hej, du vet,
vüra marscher räcker inte till,"
eller de gĂśr det ena eller det andra,
antas det
av mĂĽnga som
dra in Gandhi linan,
"Ah, de har inte tänkt pü det."
- Vad de flesta stater skulle
välja att gÜra i südana situationer
är att hitta element
av motstĂĽndet
som är enklast att kontrollera
och lättast att adjungera,
att fĂśrhandla med dem, och sedan
Ăśverge makten till DEM fĂśr
att fortsätta systemet
som redan fanns.
med Gandhi och Martin Luther
King som med, till exempel,
miljĂśrĂśrelsen. SĂĽ
de bjuder in ledare frĂĽn
miljĂśrĂśrelsen
till fĂśrfrĂĽgningar,
statliga utredningar,
debatter. De erkänner dem --
som legitima ledare --
fĂśr ĂĽterigen,
de vill inte att rĂśrelsen skall
ta till militanta motstĂĽndstaktiker.
- De som har makt kommer inte
ge upp utan en strid.
Det är kända
ord frĂĽn Frederick Douglas
när han sade, "Makt medger
ingenting utan krav.
Det har aldrig, och kommer aldrig."
Figur V
Om vi använder mer energi snüla,
apparater, sü kan vi spara sü här mycket
av den globala växthuseffekten som
annars skulle ha släppts
upp i atmosfären.
Om vi använder andra konsument
effektiviseringar sü här mycket,
om vi har bilar som gür längre
sü här mycket.
Och allt det här bÜrjar läggas samman:
andra transport effektiviseringar,
fĂśrnybar teknologi.
Vi har allt vi behĂśver,
fĂśrutom, kanske, politisk engagemang.
Men vet ni vad, i
Amerika, är politisk vilja
en fĂśrnybar resurs.
- När vi ser lÜsningar,
alla de här sükallade lÜsningarna
framfĂśrda fĂśr den globala
uppvärmningen, saken de
alla har gemensamt
är att de tar
industriella civilisationen
fĂśr giet, och de tar
den naturliga världen som
den beroende variabeln.
Det handlar bara om att rädda civilisationen.
Och det är helt baklänges.
Vad det borde vara är:
vi behĂśver gĂśra vad som helst
behÜvs fÜr att rädda
livet pĂĽ planeten.
- Inom de kommande 40 till 50 ĂĽren,
kommer vi att fĂĽ se
utrotandet av mer arter
än vi sett de senaste
65 miljoner ĂĽren.
det, är fÜr mig, ett rÜtt ljus,
och en siren som bĂśrjar tjuta
likt ett rop till människor
som är villig att se igenom skiten och
gÜra vad som är nÜdvändigt
fĂśr att skydda Jorden.
här och nu, och
fĂśr kommande generationer.
det är du som kommer att
behĂśva svara till dina
barn, 50-75 ĂĽr frĂĽn och med nu
när de früga dig va du
gjorde under eko-krigen.
Och i den bemärkelsen,
var och en av oss mĂĽste leva livet
idag, i denna stunden, gĂśra de saker
som vi skulle vara stolta Üver att berätta fÜr vüra fÜrfäder.
Om vi är allvarliga pü att rädda livet pü Jorden
sĂĽ mĂĽste vi bĂśrja slĂĽss tillbaka
pü de sätt som människor gÜr
när de inser att de behÜver
forma en seriĂśs motstĂĽndsrĂśrelse.
- Flesta urinvĂĽnar populationer
som bibehĂĽller nĂĽgon form
av en traditionell världssyn
vet att det sätt att leva som
nybyggar samhället infÜrde här pü
landet är ohüllbart.
ĂndĂĽ,sĂĽ har det varit en känsla
att vi verkligen mĂĽste
vänta pü att det skall kollapsa,
eller vänta tills de är klara med vad de gÜr,
eller att de nĂĽr deras
gräns och de inte längre kan
fortsätta pü det sätt
de har hĂĽllit pĂĽ,
och vara tĂĽlmodiga.
Jag tror det riktigt stora problemet är makt,
och det är nügot som liberaler
har svĂĽrt att pĂĽ nĂĽgot vis
tänka sig eller fü
det runt sina huvuden.
Och problemet är att
den här kulturen har
klart och tydligt definierat hierarki.
Det finns människor
som sitter vid makten,
och som gynnas
av makt, och har fĂĽr fĂśrmĂĽner
pĂĽ att fĂśrstĂśra planeten,
och som gynnas av att
exploatera andra människor,
och de har gjort detta
under en väldigt lüng tid.
Och deras makt är viktigare
fÜr dem än nügonting annat.
- Det finns ingen personligt
konsument val som kommer att
bryta ner systemet av
makt som ligger bakom
fĂśrstĂśrelsen av vĂĽr planet.
Vad vi behÜver är en organiserad
politisk resistens.
- Du kan inte bara simpel frĂĽga
staten fĂśr dessa reformer,
eller nĂĽgon form av vinst eller koncessioner,
du mĂĽste tvinga dem att gĂśra det.
Och det är styrkan av upplÜsning.
Det var en blodig dag vid Mohawk Indian
samhället i Oka, Quebec, nära Montreal.
"Provins polisen i upplopps uniform stormade
barrikaderna som Mohawkerna hade satt upp.
Det var moln av
tĂĽrgas, ett regn av kulor,
och mitt i allt,sĂĽ dĂśdades
en polis. Allt det här pü grund av
en dispyt Ăśver en bit av
skog Indianerna anser är sina,
och en skogs stads fĂśrsamling vill plĂśja
fĂśr att expandera den lokala golf banan.â
"Polisen backade lika
abrupt som de attackerade,
Vanarna lämnades kvar.
De lämnade ocksü en tung
hjul lastare som Mohawkerna
genast använde själva.
Polis vanarna, krossade och obrukbara,
blev ocksĂĽ barrikader.â
Vi vürdar dessa träd och
jord som vĂĽran moder.
De här människorna vüldtar vüran moder.
Vad skulle du gĂśra om
de vĂĽldtog din mor?
- De här politikerna är tjänare av
systemet; det är deras jobb att hülla
igüng det, det är deras jobb
att hĂĽlla profiterna igĂĽng
fĂśr den styrande klassen.
Och kommer aldrig, aldrig agera i
folkets intressen eller intressen fĂśr planeten.
Det spelar ingen roll vad vi säger,
det enda som de
vill svara pü är
kraft, och hotet
om civil of social splittring.
Och om vi tillüter dem att fortsätta sitta vid makten,
sĂĽ tar de alltid tillbaka varje liten sak
som vi lyckats ta ifrĂĽn dem.
- Det är verkligen viktigt
att känna till att
ingen kamp är gjord,
att det inte finns nĂĽgon mĂśjlighet
till en bestĂĽende seger
sü länge staten
fortfarande existerar, men vi kan
definitivt se i historien
av kamp, smĂĽ vinster har blivit vunna,
and vägar genom vi har
stärkt oss själva
genom användande av alla metoder, och jag tror
det inte ens är viktigt att
füra sig om en viss taktik är
vüldsam eller inte därfÜr det är mer
en slags moral kategori
menad att fĂśrhindra aktion.
Jag tror det är viktigare att titta
pü vilka metoder som kan vara stärkande,
och frigÜrande, och användbara.
- Enbart ovan jord
utvägar är designade att
underlätta expansionen
av global kapitalism.
- det här är seriÜsa makt strukturer
som gĂśr enorma summor pengar.
De backas upp av
styrkan av den beväpnande
staten pü alla tänkbara sätt.
De har armĂŠer pĂĽ
deras sida, de äger
massmedian, bankerna,
alla pengar är pü deras sida.
- Om det är nügot tvivel
Ăśver ledarskapet som
vür militär visar,
sĂĽ behĂśver ni bara titta pĂĽ
det här F-18 stridsflyget
och lätt-bepansrade fordonet bakom det.
ArmĂŠn och marin
kĂĽren har testat
det fordonet pü en blandning av biobränslen,
och det här flotta stridsflyget
lämpligen kallat âGrĂśna Getingenâ
kommer flygas fĂśr fĂśrsta gĂĽngen inom bara
nĂĽgra dagar, pĂĽ Jorden dagen.
- Crazy Horse ett-ĂĽtta,
fĂśrfrĂĽgar om tillĂĽtelse att ingripa.
- Plocka upp de sĂĽrade?
- yeah, Vi fĂśrsĂśker att
fĂĽ tillĂĽtelse att ingripa.
- Kom igen, lĂĽt oss fĂĽ skjuta!
- Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta.
- De tar honom.
- Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta.
- Det här är Bushmaster, kÜr pü.
- Uppfattat. Vi har en svart SUV
eller Bongo truck som plockar
upp kropparna. Begär
tillstĂĽnd att ingripa.
- Bushmaster sju, uppfattat. Det här
Bushmaster, uppfattat. Ingrip.
- Ett-ĂĽtta, ingrip. Klart.
- Kom igen!
- Klart.
SĂĽ om lagen inte
gÜr det rätta,
sü müste andra människor
gÜra det rätta,
och de müste gÜra det rätta genom att
bryta mot lagen. Och det
prejudikatet har gĂĽtt mĂĽnga gĂĽnger
genom vür historia: De Människor
som räddade Judar
frĂĽn de Tyska Nazisterna
brĂśt mot lagen fĂśr
hĂśgre etiskt syfte.
Människorna som frigav slavar i vürt
land via
underjordiska järnvägs system
fÜr att fÜrsvara dem mot slav ägarna och en
väldigt barbarisk lag i
FĂśrenta Staterna pĂĽ den tiden.
de gjorde det rätta.
De brĂśt mot lagen
fĂśr ett stĂśrre etiskt syfte.
- Vi mĂĽste bĂśrja gĂĽ ut
och gĂĽ fĂśrbi âGillarâ pĂĽ
Facebook och signera online petitioner.
Vi behÜver vara där ute
i den verkliga världen och slü tillbaka.
- jag tror en av sakerna
som i verkligen mĂĽste acceptera
och internalisera är att
majoriteten av institutioner,
och majoriteten av folket,
kommer aldrig vara pĂĽ vĂĽr sida.
Och därfÜr behÜver vi sätta oss ned--
som individuella aktivister
och som samhällen av motstünd,
som en motstĂĽnds kultur --
och vi müste säga
"Okej, vad behĂśvs fĂśr att stoppa
denna kulturen frĂĽn att fĂśrstĂśra planeten?â
Ni vet, en del av
svaret är säkerligen att
Ăśvertygelse har inte funkat och Ăśvertygelse
kommer inte att funka.
Om vi vill bli...
...framgĂĽngsrika, dĂĽ mĂĽste vi
se vad motstĂĽnds
rĂśrelser genom historien har gjort,
och vad de lärde sig
och liknande olika faser
som de genomgĂĽtt
när de fÜrsÜkte att
säkra sig själva och
fĂśrsĂśka bli framgĂĽngsrika.
- När jag säger âOrganisera
politiskt motstĂĽnd,â
SĂĽ menar jag att vi mĂĽste
mĂśta makten rakt pĂĽ.
SĂĽ fort du ser makten,
sĂĽ kommer du finna att
makten är sociopat,
att människorna som
styr kommer gĂśra vadsomhelst
fĂśr att fĂĽ tyst pĂĽ dig.
- Saken är när
du ingĂĽr i en stĂśrre
period av sociala konflikter,
vad du inte vill ha
är människor som promotar
icke-vüld därfÜr
det kommer avväpna
folket â det kommer att
avväpna människor i ansiktet
pĂĽ en aggressiv fiende,
och i ansiktet
av hĂĽrda sociala fĂśrhĂĽllanden.
Du vill att de ska ha
en starkare kämpar anda
därfÜr att utan kämpar andan,
du saknar viljan att stĂĽ emot.
saknar du fĂśrmĂĽgan att Nazisterna gjorde var
de sĂĽg till att vid varje
steg pü vägen, sü var det i Judarnas
bästa intressen att inte gÜra motstünd.
Vill du hellre ha ett ID kort,
eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?
Vill du flytta in i ett getto,
eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?
Vill du gĂĽ pĂĽ en boskapsvagn,
eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?
Vill du ta en dusch,
eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?
FÜr varje steg pü vägen,
var det i deras
rationella själv-intresse
att inte gĂśra motstĂĽnd.
Men jag ska berätta
nügot väldigt viktigt,
som är: De judar som deltog
i Warszawa getto upproret
hade en hĂśgre andel av Ăśverlevnad
än de som fÜljde med.
- Jag tror att om nĂĽgon av oss var
vid liv i Nazi Tyskland just nu,
sĂĽ hade vi vetat vad en motstĂĽnds
rĂśrelse skulle gĂśra.
Och vi müste tänka pü
den industriella civilisationens kultur
som om det är en ockupations kultur,
fÜr det är den.
Figur VI
- Om nazisterna eller andra fascister
tog Ăśver Nord Amerika,
vad skulle vi alla gĂśra?
Vad skulle vi gĂśra om de implementerade
Mussolini's defintion av fascism:
"Fascism borde mer korrekt
kallas korporativism
därfÜr att det är en fusion av
statlig och korporativ makt."
Vad om det här ockuperade landet
kallade sig själv demokrati,
men att de flesta fĂśrstod
val att vara bĂĽg,
där medborgare fick välja mellan
olika grupper inom samma facsism,
(eller, fĂślja Mussolini, korporata) grupp.
Tänk om anti-regerings aktivister var
motarbetad av trupper och hemliga poliser?
Skull du slĂĽ tillbaka?
Om det redan fanns en existerande motstĂĽnds
rĂśrelse, skulle du gĂĽ med?
Skulle du gĂśra motstĂĽnd om fascisterna fĂśrvanskade
landsbygden, fĂśrgiftade mat tillgĂĽngarna,
gjorde floder opassande fĂśr
simning och sĂĽ smutsigt
du inte ens skulle drĂśmma om
att dricka frün det längre?
Om fascisterna systematiskt
skĂśvlade kontinenten, skulle du gĂĽ med
en underjordisk armĂŠ of motstĂĽnd,
ü ut i skogarna, och frün där
till styrelser och hallarna i
Reichstag fĂśr att plocka de ockuperade skĂśvlarna
och, mest speciellt, de som
ger dem marscherings direktiven?
Ge mig en trĂśskel.
Ge mig en given punkt
där du äntligen tar stünd.
Om du inte kan eller vill
ge den trĂśskeln, varfĂśr inte?
Regisserad, filmad, producerad, och editerad
av Franklin Lopez
Inspirerad av Endgame Volym I och II av v Derrick Jensen
LYRICS: When I face the page,
I place the rage,
place it into stasis
rather than erase it.
That's the basis
cover all the bases,
watch what you say on the cell,
they gonna trace it.
Stacked deck
don't expect any aces,
camera eyes watch you
in public places,
and I hate this,
so I take this
mic and I write
like these words,
and my legs and they walk me through my paces,
people chase it, glittery lights but I've seen the heights.
My time is not wasted, I'm tracing the sky,
I read all the smoke
that I toke to meet
all the spaces of mind in time.
Look, just face it,
this life is mine,
that's why I'm not
racing the finish line.
Will come the time, the moment designed
to shine i won't replace it
So I take my time, grind it up and break it,
roll it up so fine, light it up and blaze it.
Smoking blunts, smoke 'em up,
end times
on the grind training for the signs
Take your fist and raise it up to the sky.
See the fire in her eye.
Do or do not do there is no try.
Hard to find what's true, that is no life.
They clipped your wings, how you gonna fly?
You gonna lie?
You gonna die,
so until that day,
are you gonna try?
One by one
we multiply.
Eyes to the sun,
just let it shine now.
Now get into it
Now choose
your side
We got
to do it,
The time
is right
Now get into it
Now change
your life
Only you
can do it
The time
is right
Anymore pollution
and you're
going to fry,
so get into it,
it's do or die.
Without action,
factions of crews
divide,
but you can't
be stupid
if you
choose to ride.
And you can't
ride the fence,
better choose
your side.
Keep doing
what you're told,
or do
what's right.
You going
to roll over
or you going
to fight?
No justice
no peace,
the war's
tonight,
and I'm a
poltergeist,
you know,
a violent spirit,
the product
of a world
with too much
violence in it.
So many
people, trees,
animals are
dying a minute.
Can't ask
them to stop,
they ain't trying
to hear it.
Until we get
physical,
they ain't
gonna fear it.
To go to war
with the machines,
start tryin' to kill it.
Until it dies,
everyday's
a violent day.
And they
expect you
to protest in
silence and stay
pacifist and
uneffective
while we die
and decay.
We need
to rise up,
fuck kneeling
to pray.
Preachers
and teachers
lead us astray,
politicians
and cops
all they say is:
"Obey your
corporate masters,
buy what
they've got on
display."
Stop buying
their shit
and start
making
them pay.
To hell
with their
games --
we ain't
gonna play.
Let's fight
them 'till
they kill us or
they take us away.
Start throwing
molotovs,
stop throwing
bouquets.
Take it to
those bastards
like Ted Kaczynski.
Monkeywrench machines
and write communiques
on walls with spraypaint
just big circle A's!
Now get into it
Now choose your side
We got to do it
The time is right
Now get into it
Now change your life
Only you can do it
The time is right