WEBVTT

00:00:06.885 --> 00:00:08.996
Under vintern 1995

00:00:08.996 --> 00:00:15.001
riktade forskare Hubbleteleskopet
mot ett område på himlen nära Karlavagnen,

00:00:15.001 --> 00:00:16.706
en mörk punkt,

00:00:16.706 --> 00:00:20.966
opåverkad av ljusföroreningar
från omgivande stjärnor.

00:00:20.966 --> 00:00:25.715
Området var till synes tomt,
och hela företaget var en chansning.

00:00:25.715 --> 00:00:28.945
Vad, om något, skulle dyka upp?

00:00:28.945 --> 00:00:34.716
Under tio dagar hade teleskopet
närmare 150 timmars exponeringstid

00:00:34.716 --> 00:00:36.867
på området.

00:00:36.867 --> 00:00:40.924
Det som kom tillbaka
var inget mindre än spektakulärt:

00:00:40.924 --> 00:00:44.876
en bild med fler än 1 500 enskilda galaxer

00:00:44.876 --> 00:00:48.906
glimrande i en liten skärva av universum.

00:00:48.906 --> 00:00:52.947
Låt oss ta ett steg tillbaka
för att förstå skalan i denna bild.

00:00:52.947 --> 00:00:54.927
Om du tar en kulspetspenna,

00:00:54.927 --> 00:00:58.576
håller upp den på armlängds avstånd
mot natthimlen

00:00:58.576 --> 00:01:00.717
och fokuserar på pennspetsen,

00:01:00.717 --> 00:01:07.144
är det vad Hubbleteleskopet fångade
på sin första Deep Field-bild.

00:01:07.494 --> 00:01:08.427
Med andra ord,

00:01:08.427 --> 00:01:13.698
de där 3 000 galaxerna sågs
i en liten fläck av universum,

00:01:13.698 --> 00:01:17.197
ungefär en halv miljondel av natthimlen.

00:01:17.197 --> 00:01:18.947
För att sätta det i perspektiv

00:01:18.947 --> 00:01:22.767
så är en genomsnittlig människa
ungefär 1,7 meter lång.

00:01:22.767 --> 00:01:26.777
Med jordens diameter på 12 700 kilometer

00:01:26.777 --> 00:01:31.778
så är det nästan 7,5 miljoner människor
på rad från huvud till tå.

00:01:31.778 --> 00:01:37.777
Apollo 8-astronauterna flög
380 000 kilometer till månen.

00:01:37.777 --> 00:01:43.528
Vår relativt lilla sol har en diameter
på ungefär 1,4 miljoner kilometer,

00:01:43.528 --> 00:01:46.317
eller 110 gånger jordens diameter.

00:01:46.667 --> 00:01:47.848
Ett steg till,

00:01:47.848 --> 00:01:52.639
Vintergatan innehåller
mellan 100 och 400 miljarder stjärnor,

00:01:52.639 --> 00:01:54.208
inklusive vår sol.

00:01:54.208 --> 00:01:59.118
Och varje lysande galaxprick
fångad i Deep Field-bilden

00:01:59.118 --> 00:02:02.758
innehåller miljarder stjärnor, minst.

00:02:03.178 --> 00:02:06.148
Nästan ett decennium
efter att Deep Field-bilden togs,

00:02:06.148 --> 00:02:09.549
justerade forskarna
Hubbleteleskopets optik

00:02:09.549 --> 00:02:14.159
och gjorde en till lång exponering
under ungefär fyra månader.

00:02:14.719 --> 00:02:17.870
Denna gång såg de 10 000 galaxer.

00:02:18.390 --> 00:02:22.130
Hälften av dessa galaxer
har sedan analyserats mer

00:02:22.130 --> 00:02:25.299
i det som kallas
eXtreme Deep Field-bilden,

00:02:25.299 --> 00:02:26.920
eller XDF.

00:02:27.450 --> 00:02:30.349
Genom att kombinera tio år av bilder,

00:02:30.349 --> 00:02:33.040
visar XDF galaxer så avlägsna

00:02:33.040 --> 00:02:36.330
att deras ljusstyrka
bara är en tiondels miljarddel

00:02:36.330 --> 00:02:39.160
av vad det mänskliga ögat kan uppfatta.

00:02:39.160 --> 00:02:42.960
Så, vad kan Deep Field-bilderna
lära oss om universum?

00:02:42.960 --> 00:02:47.552
I en studie av universum
är tid och rum oupplösligt sammankopplade.

00:02:47.552 --> 00:02:50.170
Det är på grund av
ljusets ändliga hastighet.

00:02:50.390 --> 00:02:54.840
Så Deep Field-bilderna är som tidsmaskiner
till ett uråldrigt universum.

00:02:55.320 --> 00:02:57.750
De når så långt bort i rum och tid

00:02:57.750 --> 00:03:02.450
att vi kan observera galaxer som fanns
för mer än 13 miljarder år sedan.

00:03:02.960 --> 00:03:05.611
Det innebär att vi tittar på universum
som det var

00:03:05.611 --> 00:03:08.481
mindre än en miljard år efter Big Bang,

00:03:08.921 --> 00:03:12.984
vilket ger forskarna möjlighet
att studera galaxerna i deras barndom.

00:03:13.524 --> 00:03:17.730
Deep Field-bilderna har också visat
att universum är homogent.

00:03:17.730 --> 00:03:22.393
Det innebär att bilder på olika punkter
av himlen ser likartade ut.

00:03:22.393 --> 00:03:25.841
Det är otroligt när man tänker på
hur enormt universum är.

00:03:25.841 --> 00:03:29.631
Varför skulle vi förvänta oss
att det är lika över så stora avstånd?

00:03:30.201 --> 00:03:33.295
På den galaktiska skalan,
för att inte tala om den universella,

00:03:33.295 --> 00:03:36.202
är vi mindre än vi kan förstå,

00:03:36.202 --> 00:03:38.151
men vi har förmågan att undra,

00:03:38.151 --> 00:03:39.066
att fråga,

00:03:39.066 --> 00:03:40.001
att utforska,

00:03:40.001 --> 00:03:41.102
att undersöka

00:03:41.102 --> 00:03:42.511
och att fantisera.

00:03:42.511 --> 00:03:45.362
Så nästa gång du tittar upp
mot natthimlen,

00:03:45.362 --> 00:03:49.252
ägna en tanke åt ofantligheten
i det som är bortom din syn,

00:03:49.252 --> 00:03:53.252
ute i den mörka rymden mellan stjärnorna.