1
00:00:01,461 --> 00:00:07,177
Om jag sa att detta är bilden 
av sann lycka,

2
00:00:07,177 --> 00:00:09,968
skulle ni säga att jag är galen?

3
00:00:10,428 --> 00:00:11,918
Jag klandrar er inte,

4
00:00:11,918 --> 00:00:16,172
för varje gång jag ser 
den här arktiska selfien, ryser jag.

5
00:00:16,920 --> 00:00:19,669
Jag vill berätta om det här fotografiet.

6
00:00:19,669 --> 00:00:23,385
Jag simmade omkring på Lofoten i Norge,

7
00:00:23,385 --> 00:00:25,190
just ovanför polcirkeln,

8
00:00:25,190 --> 00:00:28,348
och vattnet var på gränsen till att frysa.

9
00:00:28,348 --> 00:00:32,179
Luften? Uppfriskande med köldfaktor -10,

10
00:00:32,179 --> 00:00:35,615
och jag kunde bokstavligt talat känna
hur blodet lämnade mina händer,

11
00:00:35,615 --> 00:00:40,165
fötter och mitt ansikte
för att försöka skydda mina inre organ.

12
00:00:40,165 --> 00:00:42,569
Jag hade aldrig varit så kall förut.

13
00:00:42,869 --> 00:00:47,921
Men trots svullna läppar, insjunkna ögon
och blossande röda kinder,

14
00:00:47,921 --> 00:00:53,867
har jag upptäckt att den här platsen
är ett ställe där jag känner djup lycka.

15
00:00:54,202 --> 00:00:59,537
När det gäller smärta, sa psykologen 
Brock Bastian det bäst när han skrev,

16
00:00:59,537 --> 00:01:02,549
"Smärta är en slags genväg 
till medvetenhet.

17
00:01:02,549 --> 00:01:05,978
Den gör oss plötsligt medvetna 
om allt runtom oss.

18
00:01:05,978 --> 00:01:07,972
Den drar oss brutalt in

19
00:01:07,972 --> 00:01:12,718
i en virtuell sensorisk medvetenhet
om världen, väldigt likt meditation."

20
00:01:12,907 --> 00:01:16,377
Om huttrande är en slags meditation,
skulle jag nog se mig själv som munk.

21
00:01:16,377 --> 00:01:17,387
(Skratt)

22
00:01:17,387 --> 00:01:20,006
Innan vi går in på varför

23
00:01:20,006 --> 00:01:23,741
någon någonsin skulle vilja surfa
i iskallt vatten,

24
00:01:23,741 --> 00:01:26,328
skulle jag vilja ge er lite perspektiv

25
00:01:26,328 --> 00:01:29,162
på hur en dag i mitt liv kan se ut.

26
00:01:29,832 --> 00:01:32,829
(Musik)

27
00:02:17,027 --> 00:02:19,364
(Video) Man: Jag vet att vi hoppas 
på bra vågor,

28
00:02:19,364 --> 00:02:21,674
men ingen trodde nog
att det där skulle hända.

29
00:02:21,674 --> 00:02:23,905
Jag kan inte sluta skaka.

30
00:02:23,905 --> 00:02:26,179
Jag är så kall.

31
00:02:28,344 --> 00:02:31,302
(Musik)

32
00:02:31,432 --> 00:02:34,185
(Applåder)

33
00:02:36,135 --> 00:02:39,804
Chris Burkard: Så, surfingfotograf, okej?

34
00:02:39,804 --> 00:02:42,708
För att vara ärlig vet jag inte ens
om det är en riktig titel.

35
00:02:42,708 --> 00:02:45,784
Mina föräldrar tyckte i alla fall inte det
när jag som 19-åring talade om

36
00:02:45,784 --> 00:02:49,468
att jag sagt upp mig
för att jaga drömkarriären:

37
00:02:49,828 --> 00:02:53,964
blå himmel, varma tropiska stränder
och solbränna året runt.

38
00:02:53,964 --> 00:02:57,865
Det var grejen för mig,
livet kunde inte bli bättre.

39
00:02:57,865 --> 00:03:02,159
Svettas, fota surfare på exotiska platser.

40
00:03:02,769 --> 00:03:04,510
Det fanns bara ett problem.

41
00:03:04,510 --> 00:03:07,919
Ju mer jag reste 
till dessa exotiska platser,

42
00:03:07,919 --> 00:03:10,534
desto mindre tillfredsställande blev det.

43
00:03:10,924 --> 00:03:14,909
Jag hade sökt äventyr, 
och det jag hittade var slentrian.

44
00:03:15,489 --> 00:03:20,439
Saker som wifi, TV, fina middagar
och ständig mobiltäckning,

45
00:03:20,439 --> 00:03:23,411
som för mig var typiska turistfällor

46
00:03:23,411 --> 00:03:25,709
i och utanför vattnet,

47
00:03:25,709 --> 00:03:29,376
och det dröjde inte länge
innan jag började känna mig kvävd.

48
00:03:30,916 --> 00:03:34,893
Jag började längta efter öde, öppna ytor,

49
00:03:34,893 --> 00:03:38,455
så jag gav mig ut på jakt efter platser
som andra hade avfärdat

50
00:03:38,455 --> 00:03:42,303
som för kalla, för avlägsna 
och för farliga att surfa på,

51
00:03:42,303 --> 00:03:45,113
och utmaningen fascinerade mig.

52
00:03:45,113 --> 00:03:49,245
Jag startade detta personliga korståg
mot det vardagliga,

53
00:03:49,245 --> 00:03:51,909
för om det är en sak jag har insett,

54
00:03:51,909 --> 00:03:53,761
så är det att alla karriärer,

55
00:03:53,761 --> 00:03:57,492
även en som verkar så glamorös
som surfingfotografering,

56
00:03:57,492 --> 00:04:00,148
riskerar att bli enformig.

57
00:04:00,648 --> 00:04:03,702
Så på min jakt efter att bryta monotonin,
insåg jag någonting:

58
00:04:03,702 --> 00:04:06,656
Det är bara en tredjedel
av världens oceaner som är varma,

59
00:04:06,656 --> 00:04:09,397
och de finns bara 
i en smal remsa kring ekvatorn.

60
00:04:09,397 --> 00:04:11,855
Så om jag skulle hitta perfekta vågor,

61
00:04:11,855 --> 00:04:14,432
skulle det förmodligen vara
på någon kall plats,

62
00:04:14,432 --> 00:04:16,383
med notoriskt stormiga hav,

63
00:04:16,383 --> 00:04:19,126
och det var precis där jag började leta.

64
00:04:19,126 --> 00:04:21,617
Det var min första resa till Island,

65
00:04:21,617 --> 00:04:24,496
och jag kände att jag hittade
precis det jag letade efter.

66
00:04:24,846 --> 00:04:28,023
Jag förbluffades av
landskapets naturliga skönhet,

67
00:04:28,023 --> 00:04:31,919
men det mest otroliga var
att vi hittade perfekta vågor

68
00:04:31,919 --> 00:04:35,229
i en så avlägsen
och oländig del av världen.

69
00:04:35,439 --> 00:04:37,765
Vid ett tillfälle kom vi till stranden

70
00:04:37,765 --> 00:04:41,018
och upptäckte att enorma stycken av is
hade hopat sig längs stranden.

71
00:04:41,018 --> 00:04:43,261
De skapade en barriär
mellan oss och vågorna,

72
00:04:43,261 --> 00:04:45,641
och vi fick slingra oss genom det
som i en labyrint

73
00:04:45,651 --> 00:04:48,393
bara för att komma till startläget,
och när vi väl kom dit

74
00:04:48,393 --> 00:04:51,241
knuffade vi undan isklumpar
för att försöka nå vågorna.

75
00:04:51,241 --> 00:04:55,278
Det var en otrolig upplevelse,
något jag aldrig kommer att glömma,

76
00:04:55,278 --> 00:04:58,004
för mitt i dessa hårda förhållanden,

77
00:04:58,004 --> 00:05:02,736
kändes det som att jag hade råkat hitta
en av de sista tysta platserna,

78
00:05:02,736 --> 00:05:05,731
där jag hittade en klarhet 
och förbindelse till världen

79
00:05:05,731 --> 00:05:09,123
som jag visste att jag aldrig skulle hitta
på en fullproppad strand.

80
00:05:09,993 --> 00:05:13,091
Jag var fast, jag var fast. (Skratt)

81
00:05:13,091 --> 00:05:15,787
Jag tänkte ständigt på kallt vatten,

82
00:05:15,787 --> 00:05:17,399
och från den stunden

83
00:05:17,399 --> 00:05:20,729
fokuserade jag min karriär 
på sådana hårda och oförlåtande miljöer,

84
00:05:20,729 --> 00:05:24,605
och det tog mig till platser som Ryssland,
Norge, Alaska, Island, Chile,

85
00:05:24,605 --> 00:05:27,534
Färöarna och många andra däremellan.

86
00:05:27,534 --> 00:05:30,552
En av favoritgrejerna med dessa platser

87
00:05:30,552 --> 00:05:34,323
var utmaningen och kreativiteten 
som krävdes för att ta sig dit:

88
00:05:34,323 --> 00:05:36,659
timmar, dagar, veckor på Google Earth

89
00:05:36,659 --> 00:05:40,828
för att hitta någon avlägsen remsa
av strand eller rev som vi kunde nå.

90
00:05:41,288 --> 00:05:45,338
Och när vi väl kom dit
var fordonen lika kreativa: snöskotrar,

91
00:05:45,338 --> 00:05:47,757
sexhjuliga sovjetiska militärfordon,

92
00:05:47,757 --> 00:05:51,054
och några ostrukturerade helikopterturer.

93
00:05:51,054 --> 00:05:53,260
(Skratt)

94
00:05:53,260 --> 00:05:55,920
Helikoptrar skrämmer mig förresten.

95
00:05:56,510 --> 00:05:58,842
Det var en särskilt skumpig båttur

96
00:05:58,842 --> 00:06:02,158
längs Vancouver Island-kusten
till ett avlägset surfställe,

97
00:06:02,158 --> 00:06:04,777
där det slutade med att vi
hjälplöst såg på från vattnet

98
00:06:04,777 --> 00:06:06,978
när björnar förstörde vår lägerplats.

99
00:06:06,978 --> 00:06:09,958
De gick iväg med vår mat
och bitar av vårt tält,

100
00:06:09,958 --> 00:06:12,920
de gjorde tydligt att vi 
var längst ner i näringskedjan

101
00:06:12,920 --> 00:06:15,527
och att detta var deras plats, inte vår.

102
00:06:15,527 --> 00:06:17,314
Men för mig var den resan

103
00:06:17,314 --> 00:06:22,046
ett bevis på vildheten 
jag bytt ut turiststränderna mot.

104
00:06:23,846 --> 00:06:27,943
Men det var inte förrän jag 
reste till Norge - (Skratt) -

105
00:06:27,943 --> 00:06:31,204
som jag verkligen lärde mig 
att uppskatta kylan.

106
00:06:32,294 --> 00:06:34,206
Det här är platsen

107
00:06:34,206 --> 00:06:37,573
där några av de största 
och mest våldsamma stormarna i världen

108
00:06:37,573 --> 00:06:40,627
får enorma vågor
att slå in hårt mot kustlinjen.

109
00:06:40,627 --> 00:06:44,605
Vi var i en liten, avlägsen fjord
just ovanför polcirkeln.

110
00:06:44,605 --> 00:06:46,951
Det bodde fler får än människor där,

111
00:06:46,951 --> 00:06:50,201
så det fanns ingen hjälp att få
om vi skulle behöva det.

112
00:06:50,726 --> 00:06:53,151
Jag var i vattnet och fotade surfare

113
00:06:53,151 --> 00:06:55,451
när det började snöa.

114
00:06:56,241 --> 00:06:59,867
Och så började temperaturen att sjunka.

115
00:07:00,458 --> 00:07:04,003
Jag sa till mig själv, det finns inte 
på kartan att du går ur vattnet.

116
00:07:04,003 --> 00:07:07,187
Du har rest så här långt och det här
är precis vad du har väntat på:

117
00:07:07,187 --> 00:07:09,399
iskallt och perfekta vågor.

118
00:07:09,399 --> 00:07:12,337
Och trots att jag inte ens kunde känna
fingret på avtryckaren,

119
00:07:12,337 --> 00:07:14,049
visste jag att jag skulle vara kvar.

120
00:07:14,049 --> 00:07:16,842
Så jag gjorde det jag kunde,
skakade av mig.

121
00:07:16,842 --> 00:07:18,315
Men det var då jag kände

122
00:07:18,315 --> 00:07:20,644
vinden som svepte 
genom dalen mot mig,

123
00:07:20,644 --> 00:07:26,056
och det som började som lätt snöfall
blev snabbt till full snöstorm,

124
00:07:26,058 --> 00:07:30,226
och jag började tappa orienteringen.

125
00:07:30,692 --> 00:07:34,092
Jag visste inte om jag drev ut
mot havet eller mot stranden,

126
00:07:34,095 --> 00:07:37,827
och allt jag kunde urskilja 
var det svaga ljudet av fiskmåsar

127
00:07:37,827 --> 00:07:40,170
och brytande vågor.

128
00:07:40,590 --> 00:07:45,406
Jag visste att platsen var beryktad
för att sänka skepp och krascha plan,

129
00:07:45,406 --> 00:07:50,037
och medan jag flöt omkring där ute,
började jag bli lite nervös

130
00:07:50,609 --> 00:07:52,977
I själva verket flippade jag ut helt -

131
00:07:52,977 --> 00:07:56,414
(Skratt) - jag var på gränsen 
till hypotermi,

132
00:07:56,414 --> 00:07:59,355
och mina vänner fick så småningom
hjälpa mig upp ur vattnet.

133
00:07:59,355 --> 00:08:02,652
Jag vet inte om det var delirium,

134
00:08:02,652 --> 00:08:04,912
men de sa till mig senare

135
00:08:04,912 --> 00:08:09,091
att jag log hela tiden.

136
00:08:10,415 --> 00:08:12,528
Det var på den resan,

137
00:08:12,528 --> 00:08:16,312
och förmodligen just den upplevelsen
som gjorde att jag började känna

138
00:08:16,312 --> 00:08:20,272
att varje fotografi är ovärderligt,

139
00:08:20,272 --> 00:08:24,302
för plötsligt, i den stunden,
var det något jag tvingades förtjäna.

140
00:08:25,142 --> 00:08:30,257
Och jag insåg att allt detta huttrande
faktiskt hade lärt mig något:

141
00:08:30,257 --> 00:08:34,600
Det finns inga genvägar 
till lycka i livet.

142
00:08:34,930 --> 00:08:38,723
Allt som är värt att sträva efter,
kommer att kräva att vi lider

143
00:08:38,723 --> 00:08:40,665
lite grann,

144
00:08:40,665 --> 00:08:44,547
och det lilla lidande jag utstod
för mitt fotograferande,

145
00:08:44,547 --> 00:08:47,624
gav ett mervärde till mitt arbete
som var mycket mer meningsfullt

146
00:08:47,624 --> 00:08:50,180
än att bara försöka fylla ut
sidorna i en tidning.

147
00:08:51,790 --> 00:08:57,080
För jag gav en bit av mig själv
på dessa platser,

148
00:08:58,208 --> 00:09:00,755
och det jag tog med mig

149
00:09:00,755 --> 00:09:05,046
var den känsla av tillfredsställelse
som jag alltid hade letat.

150
00:09:06,326 --> 00:09:09,088
Så jag ser tillbaka på den här bilden.

151
00:09:09,088 --> 00:09:14,018
Det är lätt att se frusna fingrar
och kalla våtdräkter

152
00:09:14,018 --> 00:09:17,082
och till och med kampen
som krävdes för att komma dit,

153
00:09:17,082 --> 00:09:21,128
men det jag ser mest av allt, är lycka.

154
00:09:21,935 --> 00:09:23,996
Tack så mycket.

155
00:09:23,996 --> 00:09:26,993
(Applåder)