WEBVTT 00:00:00.717 --> 00:00:05.514 Jag skulle vilja visa er Rosetta-sondens fantastiska uppdrag. 00:00:05.514 --> 00:00:09.540 Att landa sonden på en komet, 00:00:09.540 --> 00:00:12.730 det har varit min stora passion de senaste två åren. 00:00:13.450 --> 00:00:14.545 För att kunna visa det 00:00:14.545 --> 00:00:17.805 måste jag först berätta om solsystemets ursprung. NOTE Paragraph 00:00:17.805 --> 00:00:20.238 För fyra och en halv miljard år sen NOTE Paragraph 00:00:20.238 --> 00:00:21.957 fanns det ett moln av gas och stoft. 00:00:21.957 --> 00:00:26.484 I kärnan av detta moln bildades vår sol. NOTE Paragraph 00:00:26.484 --> 00:00:32.195 Det bildades också vad vi nu kallar planeter, kometer och asteroider. 00:00:32.195 --> 00:00:35.608 Det som hände därefter enligt teorierna, 00:00:35.608 --> 00:00:39.625 är att en tid efter att jorden hade tagit sin form, 00:00:39.625 --> 00:00:44.396 störtade kometer på jordytan och tog med sig vatten till jorden. NOTE Paragraph 00:00:45.082 --> 00:00:49.516 De tog förmodligen också med sig komplext organiskt material, NOTE Paragraph 00:00:49.516 --> 00:00:52.906 och detta kan ha varit början på livet på jorden. NOTE Paragraph 00:00:52.906 --> 00:00:56.126 Man kan jämföra detta med att ha löst ett 250 bitars pussel NOTE Paragraph 00:00:56.126 --> 00:00:59.190 och inte ett 2 000 bitars pussel. NOTE Paragraph 00:00:59.190 --> 00:01:03.053 De stora planeterna, som Jupiter och Saturnus, NOTE Paragraph 00:01:03.053 --> 00:01:05.631 låg inte på samma plats som idag, 00:01:05.631 --> 00:01:08.278 deras gravitationsfält samverkade 00:01:08.278 --> 00:01:11.830 och de rensade hela insidan av solsystemet 00:01:11.830 --> 00:01:13.432 och det vi idag kallar kometer 00:01:13.432 --> 00:01:15.545 kom att forma det så kallade Kuiperbältet, 00:01:15.545 --> 00:01:19.213 som är ett bälte som består av kroppar bortom Neptunus omloppsbana. 00:01:19.213 --> 00:01:22.906 Ibland interagerar dessa kroppar, 00:01:22.906 --> 00:01:25.971 deras gravitationer gör att de stöter bort varandra, 00:01:25.971 --> 00:01:30.428 och Jupiters gravitation drar dem sedan tillbaka in i solsystemet. 00:01:30.428 --> 00:01:34.120 Då blir de kometerna som vi ser på himlen. 00:01:34.120 --> 00:01:37.394 Det viktiga att notera här är att under tiden, NOTE Paragraph 00:01:37.394 --> 00:01:39.693 i fyra och en halv miljard år, 00:01:39.693 --> 00:01:42.875 har dessa kometer funnits på utsidan av solsystemet, 00:01:42.875 --> 00:01:44.210 och har inte förändrats - NOTE Paragraph 00:01:44.210 --> 00:01:47.193 djupfrysta versioner av vårt solsystem. 00:01:47.193 --> 00:01:49.282 Så här ser de ut på himlen. 00:01:49.282 --> 00:01:51.233 Man ser oftast deras svansar. 00:01:51.233 --> 00:01:52.724 De har två svansar. 00:01:52.724 --> 00:01:56.759 Den ena är stoftsvansen, som blir bortblåst av solvinden. 00:01:56.759 --> 00:02:00.404 Den andra är jonsvansen som består av laddade partiklar. 00:02:00.404 --> 00:02:03.143 Båda följer solsystemets magnetiska fält. 00:02:03.143 --> 00:02:04.292 Sen finns koman, 00:02:04.292 --> 00:02:07.199 i koman finns kärnan som är för liten att se här, 00:02:07.199 --> 00:02:09.689 och kom ihåg att Rosetta-sonden 00:02:09.689 --> 00:02:11.866 finns i den där pixeln i mitten. 00:02:11.866 --> 00:02:15.976 Rosetta-sonden är bara 20 till 40 kilometer ifrån kometen. NOTE Paragraph 00:02:15.976 --> 00:02:18.157 Vad är viktigt att tänka på? 00:02:18.157 --> 00:02:20.166 Kometer består av det ursprungliga material 00:02:20.166 --> 00:02:23.166 som vårt solsystem bildades av, 00:02:23.166 --> 00:02:25.526 så de är perfekta för att studera de komponenter NOTE Paragraph 00:02:25.526 --> 00:02:29.791 som var närvarande när jorden och livet kom till. 00:02:29.791 --> 00:02:32.673 Kometer misstänks också ha transporterat 00:02:32.673 --> 00:02:35.724 de nödvändiga byggstenarna som möjliggjorde uppkomsten av liv. NOTE Paragraph 00:02:35.724 --> 00:02:40.309 1983 startade ESA sitt långvariga Horizon 2000 program, 00:02:40.309 --> 00:02:44.233 som hade huvudmål att skicka en sond till en komet. 00:02:44.233 --> 00:02:49.123 Samtidigt lanserades Giotto som du kan se här, 00:02:49.123 --> 00:02:55.329 och 1986 flög Giotto nära Halleys komet i sällskap med några andra sonder. 00:02:55.329 --> 00:02:58.440 Resultatet från det uppdraget gjorde det klart NOTE Paragraph 00:02:58.440 --> 00:03:04.087 att kometer är perfekta att studera för att förstå vårt solsystem bättre. 00:03:04.087 --> 00:03:08.099 Rosetta-uppdraget godkändes 1993, 00:03:08.099 --> 00:03:11.884 och först var planen att den skulle skickas upp 2003, 00:03:11.884 --> 00:03:14.498 men ett problem uppstod med en Ariane-raket. 00:03:14.498 --> 00:03:17.923 Vår entusiastiska PR-avdelning 00:03:17.923 --> 00:03:20.145 hade redan gjort 1 000 blå porslinstallrikar 00:03:20.145 --> 00:03:22.535 med fel kometnamn på. 00:03:22.535 --> 00:03:26.102 Det positiva är att jag aldrig har behövt köpa porslin sen dess. 00:03:26.102 --> 00:03:27.821 (Skratt) NOTE Paragraph 00:03:27.821 --> 00:03:29.701 När problem var löst, 00:03:29.701 --> 00:03:32.652 lyfte vi från jorden 2004 00:03:32.652 --> 00:03:35.970 till den nyligen utvalda kometen Churyumov-Gerasimenko. 00:03:35.970 --> 00:03:38.826 vi kunde inte välja vilken komet som helst NOTE Paragraph 00:03:38.826 --> 00:03:41.480 för att A, man måste kunna komma till den, 00:03:41.480 --> 00:03:44.261 och B, den får inte ha funnits i solsystemet för länge. 00:03:44.261 --> 00:03:48.028 Den här kometen hade varit i solsystemet sen 1959. 00:03:48.028 --> 00:03:51.523 Det var första gången den blev avledd av Jupiter, 00:03:51.523 --> 00:03:54.500 och den kom tillräckligt nära solen för att börja ändras. 00:03:54.500 --> 00:03:56.151 Kometen är alltså fräsch och ny. NOTE Paragraph 00:03:56.611 --> 00:03:59.302 Rosetta slog några världsrekord. 00:03:59.302 --> 00:04:02.088 Den blev den första satelliten att passera runt en komet, 00:04:02.088 --> 00:04:05.640 den första att ha följt en komet runt dess omloppsbana genom solsystemet - 00:04:05.640 --> 00:04:08.938 den kommer närmast solen, som vi får se i augusti, 00:04:08.938 --> 00:04:10.959 och sen kommer den resa bortåt. 00:04:10.959 --> 00:04:13.860 Det är den första landningen någonsin på en komet. 00:04:13.860 --> 00:04:16.962 Vi snurrar runt kometen med hjälp av en teknik 00:04:16.962 --> 00:04:19.001 som vanligen inte används för rymdsonder. 00:04:19.001 --> 00:04:22.636 Normalt pekar man på himlen och vet vart man pekar och var man är. 00:04:22.636 --> 00:04:24.612 I det här fallet räcker inte det. 00:04:24.612 --> 00:04:28.070 Vi navigerade med hjälp av landmärken på kometen. NOTE Paragraph 00:04:28.070 --> 00:04:30.315 Vi hittade särdrag - stenblock, kratrar - 00:04:30.315 --> 00:04:34.142 det är så vi vet var vi är i förhållande till kometen. NOTE Paragraph 00:04:34.142 --> 00:04:38.891 Det är också den första satelliten som reser bortom Jupiter 00:04:38.891 --> 00:04:40.292 med hjälp av solceller. NOTE Paragraph 00:04:40.292 --> 00:04:43.269 Detta låter mer heroiskt än det faktiskt är, för tekniken 00:04:43.269 --> 00:04:47.355 att använda radioisotopgeneratorer 00:04:47.355 --> 00:04:50.853 var inte tillgänglig i Europa vid den tiden, så vi hade inget val. 00:04:50.853 --> 00:04:52.590 Solpanelerna är emellertid stora. 00:04:52.590 --> 00:04:55.885 Här är en vinge, och det här är inte speciellt utvalda små människor. 00:04:55.885 --> 00:04:57.699 De är lika stora som du och jag. 00:04:57.699 --> 00:04:59.610 (Skratt) 00:04:59.610 --> 00:05:04.071 Vi har två sådana vingar, det vill säga 65 kvadratmeter. 00:05:04.071 --> 00:05:07.930 När vi kom nära kometen upptäckte vi 00:05:07.930 --> 00:05:13.039 att 65 kvadratmeter stora segel nära en kropp som släpper ifrån sig gaser 00:05:13.039 --> 00:05:16.481 inte är ett bra val. 00:05:16.481 --> 00:05:18.525 Hur kom vi åt kometen? 00:05:18.525 --> 00:05:22.193 För att nå Rosettas vetenskapliga mål var vi tvungna att resa dit 00:05:22.193 --> 00:05:26.001 en väg som var fyra gånger så lång som avståndet mellan jorden och solen - 00:05:26.001 --> 00:05:30.111 med en mycket högre hastighet än vi hade bränsle till, 00:05:30.111 --> 00:05:34.030 vi skulle behöva ta med sex gånger rymdsondens totala vikt i bränsle. 00:05:34.030 --> 00:05:35.380 Vad gör man? 00:05:35.380 --> 00:05:39.323 Man använder gravitationens slangbella, 00:05:39.323 --> 00:05:42.690 där man flyger förbi nära en planet, 00:05:42.690 --> 00:05:44.455 på några tusen kilometer höjd, 00:05:44.455 --> 00:05:48.748 då får man den planetens hastighet kring solen utan kostnad. 00:05:48.748 --> 00:05:50.241 Så gjorde vi flera gånger. 00:05:50.241 --> 00:05:53.690 Med jorden, Mars och sen jorden två gånger till, 00:05:53.690 --> 00:05:57.658 och vi flög förbi två asteroider, Lutetia och Steins. 00:05:58.318 --> 00:06:02.983 2011 reste rymdsonden så långt från solen, att om den hade stött på problem då 00:06:02.983 --> 00:06:06.712 hade vi inte kunnat rädda den. 00:06:06.712 --> 00:06:08.765 Vi gick in i viloläge. NOTE Paragraph 00:06:08.765 --> 00:06:12.103 Allting förutom en klocka var avstängt. 00:06:12.103 --> 00:06:15.614 Här kan man i vitt se vägen vi tog, och hur det fungerar. NOTE Paragraph 00:06:15.614 --> 00:06:17.927 Man kan se att från cirkeln där vi började, 00:06:17.927 --> 00:06:21.873 blir den vita linjen mer och mer elliptisk. NOTE Paragraph 00:06:21.873 --> 00:06:24.822 och sen närmade vi oss äntligen kometen. NOTE Paragraph 00:06:24.822 --> 00:06:29.187 2014 började vi använda så kallade rendezvous-manövrar. NOTE Paragraph 00:06:29.187 --> 00:06:32.404 På vägen dit flög vi förbi jorden och tog några bilder 00:06:32.404 --> 00:06:33.784 för att testa kamerorna. 00:06:33.784 --> 00:06:35.962 Här stiger månen över jorden. 00:06:35.962 --> 00:06:37.917 Det här är vad vi kallar en selfie, 00:06:37.917 --> 00:06:41.609 och vid den tiden fanns inte det ordet. (Skratt) 00:06:41.609 --> 00:06:44.580 Det var vid Mars. Den togs av CIVA-kameran. 00:06:44.580 --> 00:06:46.762 Det är en av kamerorna på landaren, 00:06:46.762 --> 00:06:49.177 och den tittar ut under solpanelerna, 00:06:49.177 --> 00:06:53.450 och man ser planeten Mars och solpanelen längre fram. NOTE Paragraph 00:06:53.450 --> 00:06:59.118 När vi kom ur viloläge i januari 2014, 00:06:59.118 --> 00:07:00.903 var vi på ett avstånd 00:07:00.903 --> 00:07:03.496 av två miljoner kilometer från kometen i maj. 00:07:03.496 --> 00:07:07.515 Men rymdsondens hastighet var för hög. 00:07:07.515 --> 00:07:13.906 Vi behövde bromsa, för att vi åkte 2 800 km/h snabbare än kometen. 00:07:13.906 --> 00:07:15.763 Vi var tvungna att göra åtta manövrar, 00:07:15.763 --> 00:07:18.340 du kan se här, några av dem var enorma. 00:07:18.340 --> 00:07:21.184 Den första manövern innebar för oss 00:07:21.184 --> 00:07:24.364 att bromsa in rymdraketen några hundra km/h, 00:07:24.364 --> 00:07:28.674 det skulle göras på under sju timmar, 00:07:28.674 --> 00:07:31.622 och det förbrukade 218 kilo bränsle. 00:07:31.622 --> 00:07:35.872 Det var sju påfrestande timmar, för under 2007 fanns det NOTE Paragraph 00:07:35.872 --> 00:07:38.762 en läcka i Rosettas framdrivningssystem, 00:07:38.762 --> 00:07:40.909 och vi blev tvungna att stänga av en gren, 00:07:40.909 --> 00:07:43.487 så framdrivningssystemet arbetade under ett tryck 00:07:43.487 --> 00:07:46.785 som den inte var byggd för. NOTE Paragraph 00:07:47.795 --> 00:07:52.704 När vi väl var framme vid kometen, var dessa bilder det första vi såg. 00:07:52.704 --> 00:07:55.277 Kometens sanna rotationsperiod är 12,5 timmar. NOTE Paragraph 00:07:55.277 --> 00:07:57.366 så det här är snabbspolat, 00:07:57.366 --> 00:08:00.837 men ni förstår vad ingenjörerna som var ansvariga för landningen kände, NOTE Paragraph 00:08:00.837 --> 00:08:04.471 det kommer inte bli lätt att landa på den. 00:08:04.471 --> 00:08:09.115 Vi hade hoppats på en potatisformad kropp, NOTE Paragraph 00:08:09.115 --> 00:08:11.281 som man enkelt kunde landa på. 00:08:11.281 --> 00:08:14.572 Vi hade hoppet kvar om att det skulle vara slätt. 00:08:14.572 --> 00:08:18.310 Men nej, det blev inte så heller. (Skratt) NOTE Paragraph 00:08:18.310 --> 00:08:21.003 Vid det laget förstod vi att vi var tvungna 00:08:21.003 --> 00:08:24.534 att göra en karta över kroppen som var så detaljerad som möjligt. 00:08:24.534 --> 00:08:29.687 Vi var tvungna att hitta en slät yta och minst 500 meter i diameter. 00:08:29.687 --> 00:08:34.286 Varför just 500 meter? Det var felmarginalen för att landa. 00:08:34.286 --> 00:08:37.467 Vi gjorde klart kartan över kometen. 00:08:37.467 --> 00:08:39.834 Tekniken vi använde heter fotoklinometri. 00:08:39.834 --> 00:08:42.064 Man använder skuggor som kastas av solljuset. 00:08:42.064 --> 00:08:45.151 Här syns en sten som ligger på kometen. 00:08:45.151 --> 00:08:48.077 solen skiner från ovan. 00:08:48.077 --> 00:08:50.236 Utifrån skuggan kan vi med våra hjärnor 00:08:50.236 --> 00:08:53.880 instinktivt bestämma ungefär vilken form stenen har, 00:08:53.880 --> 00:08:56.132 Man kan programmera den instinkten i en dator, 00:08:56.132 --> 00:08:59.926 sen täcker man hela kometen och gör en karta över den. 00:08:59.926 --> 00:09:03.856 För att göra det fick vi flyga i speciella banor med början i augusti. 00:09:03.856 --> 00:09:06.765 Först, en triangel med en sida på 100 km, 00:09:06.765 --> 00:09:08.428 100 km bort, 00:09:08.428 --> 00:09:11.432 sen gjorde vi samma sak på 50 km avstånd. 00:09:11.432 --> 00:09:15.079 Vid det laget hade vi sett kometen ur alla möjliga vinklar, 00:09:15.079 --> 00:09:19.752 sen kunde vi använda tekniken och göra klart kartan. NOTE Paragraph 00:09:19.752 --> 00:09:23.019 Vi fick välja på några landningsplatser. 00:09:23.019 --> 00:09:27.049 Allt det här skulle vi göra, från att kartlägga kometen 00:09:27.049 --> 00:09:29.219 till att faktiskt välja landningsplatsen, 00:09:29.219 --> 00:09:30.544 tog 60 dagar. 00:09:30.544 --> 00:09:32.230 Mer tid hade vi inte. 00:09:32.230 --> 00:09:34.350 Jämför det med ett uppdrag till Mars 00:09:34.350 --> 00:09:38.134 där det krävs att hundratals vetenskapsmän träffas under många år 00:09:38.134 --> 00:09:40.081 för att svara på frågan: Vart ska vi? 00:09:40.081 --> 00:09:42.359 Vi hade bara 60 dagar, inte mer. NOTE Paragraph 00:09:42.359 --> 00:09:45.402 Vi valde till slut en landningsplats, 00:09:45.402 --> 00:09:50.455 förberedelserna gjordes för att Rosetta skulle sätta ner landaren - Philae. 00:09:50.455 --> 00:09:54.830 Det viktiga är att Rosetta befinner sig på rätt position i rymden, 00:09:54.830 --> 00:09:57.653 och siktar på landningsplatsen, för Philae är passiv. 00:09:57.653 --> 00:10:01.330 Landaren trycks sen ut i kometens riktning. 00:10:01.330 --> 00:10:03.120 Rosetta fick vända sig om 00:10:03.120 --> 00:10:07.677 för att rikta sina kameror mot landaren när den for iväg 00:10:07.677 --> 00:10:09.906 och för att kunna kommunicera med den. NOTE Paragraph 00:10:09.906 --> 00:10:14.720 Det tog sju timmar från avgång till landning. 00:10:14.720 --> 00:10:17.507 Låt oss göra några beräkningar: 00:10:17.507 --> 00:10:21.546 Om vi hade beräknat hastigheten fel med en centimeter per sekund, 00:10:21.546 --> 00:10:25.888 i sju timmar, eller 25 000 sekunder. 00:10:25.888 --> 00:10:30.253 Det innebär en avvikelse på 252 meter på kometen. 00:10:30.253 --> 00:10:33.727 Vi var tvungna att veta Rosettas hastighet med en exakthet mycket bättre 00:10:33.727 --> 00:10:36.104 än en centimeter per sekund, 00:10:36.104 --> 00:10:40.168 och också känna till dess exakta position med 100 meters marginal från jorden, 00:10:40.168 --> 00:10:43.372 då den är 500 miljoner km från jorden. 00:10:43.372 --> 00:10:45.740 Det är ingen dålig bedrift. NOTE Paragraph 00:10:45.740 --> 00:10:50.129 Låt oss gå över vetenskapen och instrumenten som användes. 00:10:50.129 --> 00:10:53.565 Jag ska inte tråka ut er med instrumenternas detaljer, 00:10:53.565 --> 00:10:55.214 Men sonden har allting. 00:10:55.214 --> 00:10:58.348 Vi kan sniffa gas, vi kan se data över stoftpartiklar, 00:10:58.348 --> 00:11:00.600 deras form, sammansättning, 00:11:00.600 --> 00:11:03.108 den har magnetometrar, allting. 00:11:03.108 --> 00:11:06.707 Här är resultatet från ett instrument som mäter gasdensitet 00:11:06.707 --> 00:11:08.565 runtom Rosettasonden, 00:11:08.565 --> 00:11:10.794 alltså gas som har lämnat kometen. 00:11:10.794 --> 00:11:13.278 Den nedre grafen är från september i fjol. 00:11:13.278 --> 00:11:16.575 Man ser en långsiktig variation, vilket är som är förväntat, 00:11:16.575 --> 00:11:18.456 men de skarpa ned- och uppgångarna 00:11:18.456 --> 00:11:20.546 visar kometens dagar. 00:11:20.546 --> 00:11:24.656 Man kan se hur solen påverkar förångningen av gas 00:11:24.656 --> 00:11:27.604 och att kometen faktiskt roterar. 00:11:27.604 --> 00:11:29.312 Det finns tydligen ett ställe 00:11:29.312 --> 00:11:31.459 som det kommer en massa saker från, 00:11:31.459 --> 00:11:34.756 som blir upphettade av solen, och sedan svalnar på baksidan. 00:11:34.756 --> 00:11:38.262 Man kan se variationerna i densitetet. NOTE Paragraph 00:11:38.262 --> 00:11:42.135 Det här är de gaser och organiska föreningar 00:11:42.135 --> 00:11:43.960 som vi redan har upptäckt. 00:11:43.960 --> 00:11:45.878 Det är en imponerande lista, 00:11:45.878 --> 00:11:48.242 och listan kommer att bli mycket längre, 00:11:48.242 --> 00:11:50.088 för att det finns fler mätningar. 00:11:50.088 --> 00:11:53.656 Just nu hålls det en konferens i Houston 00:11:53.656 --> 00:11:56.117 där många av dessa resultat presenteras. NOTE Paragraph 00:11:56.827 --> 00:11:58.448 Vi har också mätt stoftpartiklar. 00:11:58.448 --> 00:12:01.250 För er kanske det här inte verkar väldigt imponerande, 00:12:01.250 --> 00:12:04.323 men vetenskapsmännen rös av spänning när de såg detta. 00:12:04.323 --> 00:12:05.940 Två stoftpartiklar: 00:12:05.940 --> 00:12:08.934 den högra är kallad Boris, de sköt den med tantal 00:12:08.934 --> 00:12:11.048 i syfte att kunna analysera den. 00:12:11.048 --> 00:12:13.439 Det vi hittade var natrium och magnesium. 00:12:13.439 --> 00:12:17.688 Det innebär att detta var koncentrationen av dessa två material 00:12:17.688 --> 00:12:20.404 när solsystemet bildades, 00:12:20.404 --> 00:12:23.771 vi har på så vis fått kunskap om vilka material som fanns närvarande 00:12:23.771 --> 00:12:26.429 när planeterna bildades. NOTE Paragraph 00:12:26.429 --> 00:12:29.577 En av de viktigare aspekterna med uppdraget är bilderna. 00:12:29.577 --> 00:12:32.163 Bilden är tagen av en av Rosettas kameror, 00:12:32.163 --> 00:12:35.788 OSIRIS-kameran, och den fanns på omslaget av tidskriften Science 00:12:35.798 --> 00:12:38.608 23 januari i år. 00:12:38.608 --> 00:12:42.046 Ingen hade förväntat sig att kometen skulle se ut så här. NOTE Paragraph 00:12:42.046 --> 00:12:45.644 Stenblock, stenar - det liknar mer halvkupolen i Yosemite 00:12:45.644 --> 00:12:48.151 än något annat. 00:12:48.151 --> 00:12:50.509 Vi såg också saker som det här: 00:12:50.509 --> 00:12:55.651 dyner och vad som ser ut som, till höger, skuggor av vind som blåst. 00:12:55.651 --> 00:12:59.245 Sådana finns på Mars, men kometen har ingen atmosfär, 00:12:59.245 --> 00:13:02.454 då blir det svårare för vindar att blåsa och bilda skuggor. 00:13:02.454 --> 00:13:04.279 De kan ha bildats av lokala gaser, 00:13:04.279 --> 00:13:06.622 vilket är något som lyfter och kommer tillbaka. 00:13:06.622 --> 00:13:09.803 Vi vet inte, det är mycket kvar att utreda. 00:13:09.803 --> 00:13:11.893 Här ser ni samma bild två gånger. 00:13:11.893 --> 00:13:14.410 På vänstra bilden ser ni en grop i mitten. 00:13:14.410 --> 00:13:16.627 Om ni tittar noggrant på den högra 00:13:16.627 --> 00:13:19.858 kan du se att tre strålar kommer upp från botten av gropen. 00:13:19.858 --> 00:13:22.155 Det orsakas av kometens aktivitet. 00:13:22.155 --> 00:13:26.172 De aktiva regionerna är på botten av dessa gropar, 00:13:26.172 --> 00:13:28.935 och det är därifrån material förångas ut i rymden. 00:13:28.935 --> 00:13:32.405 Det finns en fascinerande spricka på kometens hals. 00:13:32.405 --> 00:13:34.541 Du ser den på högra bilden. 00:13:34.541 --> 00:13:37.987 Den är en kilometer lång och två och en halv meter bred. 00:13:37.987 --> 00:13:40.483 Vissa menar att 00:13:40.483 --> 00:13:42.551 när kometen kommer nära solen, 00:13:42.551 --> 00:13:44.409 kommer den att delas i två bitar, 00:13:44.409 --> 00:13:45.889 och då får vi välja, 00:13:45.889 --> 00:13:48.341 vilken komet håller vi oss till? 00:13:48.341 --> 00:13:51.514 Landaren - den med en massa instrument, 00:13:51.514 --> 00:13:56.655 mestadels jämförbar, förutom hammaren i jorden och borren, och så vidare. 00:13:56.655 --> 00:14:00.732 Men nästan samma instrument som Rosetta har, för att kunna jämföra 00:14:00.732 --> 00:14:03.918 vad man mäter i rymden och vad man hittar på kometen. 00:14:03.918 --> 00:14:06.931 De kallas ground truth-mätningar. NOTE Paragraph 00:14:06.931 --> 00:14:10.162 Detta är bilder på nedgången 00:14:10.162 --> 00:14:12.210 som togs av Rosettas OSIRIS-kamera. 00:14:12.210 --> 00:14:16.436 Landaren åker längre och längre ifrån Rosetta. 00:14:16.436 --> 00:14:20.244 Längst upp till höger syns en bild som tagits av landaren 60 m ifrån kometen, 00:14:20.244 --> 00:14:23.100 60 meter ovanför kometens yta. 00:14:23.100 --> 00:14:25.514 Stenblocken där är ungefär 10 m. 00:14:25.514 --> 00:14:30.228 Det här är en av de sista bilderna vi tog innan vi landade på kometen. 00:14:30.228 --> 00:14:33.786 Här ser man hela serien igen, men från annat perspektiv, 00:14:33.786 --> 00:14:39.431 Längre ner från vänster upp till mitten ser man 3 förstoringar på landaren 00:14:39.431 --> 00:14:42.156 som rör sig över kometens yta. 00:14:42.156 --> 00:14:46.342 Högst upp ser man två före-och-efter-bilder på landningen. 00:14:46.342 --> 00:14:50.269 Det enda problemet med efter-bilden är att landaren inte syns. 00:14:50.269 --> 00:14:53.540 Men om man kollar noggrant på högra sidan av den här bilden, 00:14:53.540 --> 00:14:57.349 kan man se landaren där, men den har studsat. 00:14:57.349 --> 00:14:59.230 den har hoppat upp och ned igen. 00:14:59.230 --> 00:15:02.317 Det komiska här är att, NOTE Paragraph 00:15:02.317 --> 00:15:06.687 Rosetta ursprungligen var byggd för att ha en studsande landare. 00:15:06.687 --> 00:15:09.510 Det avvisades för att det var dyrt. 00:15:09.510 --> 00:15:11.784 Vi glömde, men landaren visste. 00:15:11.784 --> 00:15:13.388 (Skratt) 00:15:13.388 --> 00:15:15.895 I magnetometern, under första studsen, 00:15:15.895 --> 00:15:19.725 ser man data från dem, från de tre axlarna x, y och z. NOTE Paragraph 00:15:19.725 --> 00:15:21.931 Halvvägs igenom ser man en röd linje, 00:15:21.931 --> 00:15:23.765 och på den finns det en förändring. 00:15:23.765 --> 00:15:27.540 Det som visade sig ha hänt, är att vi under den första studsen 00:15:27.540 --> 00:15:32.136 hade träffat kanten av kratern med en av landarens ben, 00:15:32.136 --> 00:15:35.236 och rotationshastigheten hos landaren ändrades. 00:15:35.236 --> 00:15:37.209 Vi har alltså haft en väldig tur 00:15:37.209 --> 00:15:39.485 att vi har kommit dit vi är. NOTE Paragraph 00:15:39.485 --> 00:15:43.154 Den här är en av de mest slående bilderna på Rosetta. 00:15:43.154 --> 00:15:47.077 Det är ett tillverkat objekt, landarens ben, 00:15:47.077 --> 00:15:48.828 som står på en komet. 00:15:48.828 --> 00:15:53.809 För mig är den här en av de bästa bilderna inom rymdvetenskap som någonsin tagits. NOTE Paragraph 00:15:53.809 --> 00:15:56.788 (Applåder) NOTE Paragraph 00:15:59.340 --> 00:16:03.191 En sak som vi fortfarande måste göra är att hitta landaren. 00:16:03.191 --> 00:16:06.887 Den blå regionen är var den måste vara. 00:16:06.887 --> 00:16:10.265 Vi har inte hittat den än, men sökandet fortsätter, 00:16:10.265 --> 00:16:13.940 precis som våra ansträngningar att få landaren att fungera igen. 00:16:13.940 --> 00:16:15.532 Vi lyssnar varje dag, 00:16:15.532 --> 00:16:17.700 och hoppas att landaren kommer vakna igen 00:16:17.700 --> 00:16:20.108 innan slutet av april. NOTE Paragraph 00:16:20.108 --> 00:16:22.445 De saker vi upptäckte om kometen: 00:16:23.595 --> 00:16:26.251 Den kan flyta på vatten. NOTE Paragraph 00:16:26.251 --> 00:16:28.875 Dess densitet är hälften så hög som vatten. 00:16:28.875 --> 00:16:31.893 Så den ser ut som en jättestor sten, men det är det inte. 00:16:31.893 --> 00:16:35.539 Den ökande aktiviteten vi mätte i juni, juli och augusti förra året 00:16:35.539 --> 00:16:37.730 var en fyrfaldig ökning i aktivitet. 00:16:37.730 --> 00:16:39.673 När vi kommer nära solen, 00:16:39.673 --> 00:16:43.926 kommer 100 kg massa att lämna kometen varje sekund: 00:16:43.926 --> 00:16:45.802 gas, stoft, allt möjligt. 00:16:45.802 --> 00:16:48.333 Det innebär 100 miljoner kg per dag. NOTE Paragraph 00:16:49.603 --> 00:16:51.748 Och slutligen, landningsdagen. 00:16:51.748 --> 00:16:57.366 Jag kommer aldrig att glömma det - absolut galenskap, 250 TV-team i Tyskland. 00:16:57.366 --> 00:16:59.145 BBC höll på intervjua mig, 00:16:59.145 --> 00:17:02.357 och annan TV-team hängde efter mig hela dagen, 00:17:02.357 --> 00:17:04.493 de filmade mig medan jag blev intervjuad, 00:17:04.493 --> 00:17:06.931 och så var det hela dagen. 00:17:06.931 --> 00:17:09.322 The Discovery Channel-teamet fångade mig 00:17:09.322 --> 00:17:11.064 när jag lämnade kontrollrummet, 00:17:11.064 --> 00:17:13.177 och ställde den rätta frågan, 00:17:13.177 --> 00:17:16.802 och då blev jag gråtfärdig, och känner fortfarande så. 00:17:16.802 --> 00:17:19.885 I en och en halv månad kunde jag inte tänka på landningsdagen 00:17:19.885 --> 00:17:21.319 utan att gråta, 00:17:21.319 --> 00:17:23.864 och jag har fortfarande känslorna i mig. NOTE Paragraph 00:17:23.864 --> 00:17:26.573 Jag skulle vilja lämna er med den här bilden av kometen. NOTE Paragraph 00:17:26.573 --> 00:17:28.319 Tack så mycket. NOTE Paragraph 00:17:28.319 --> 00:17:31.319 (Applåder)