WEBVTT 00:00:06.790 --> 00:00:10.441 1796 injicerade forskaren Edward Jenner 00:00:10.441 --> 00:00:15.111 material från kokoppsvirus i en åttaårig pojke 00:00:15.111 --> 00:00:17.878 med en känsla av att det skulle ge det nödvändiga skyddet 00:00:17.878 --> 00:00:23.103 för att skydda folk från dödliga utbrott av det relaterade smittkoppsviruset. 00:00:23.103 --> 00:00:24.640 Det blev en succé. 00:00:24.640 --> 00:00:27.619 8-åringen blev vaccinerad mot sjukdomen 00:00:27.619 --> 00:00:30.640 och detta var det första vaccinet nånsin. 00:00:30.640 --> 00:00:32.493 Men varför fungerade det? 00:00:32.493 --> 00:00:34.657 För att förstå hur vacciner fungerar, 00:00:34.657 --> 00:00:39.118 måste vi veta hur immunsystemet skyddar oss mot infektionsjukdomar 00:00:39.118 --> 00:00:40.915 till att börja med. 00:00:40.915 --> 00:00:43.071 När främmande mikrober invaderar oss, 00:00:43.071 --> 00:00:46.124 sätter immunsystemet igång en serie av gensvar 00:00:46.124 --> 00:00:49.756 i ett försök att identifiera dem och avlägsna dem från våra kroppar. 00:00:50.336 --> 00:00:52.806 Tecknen på att dessa immunsvar fungerar 00:00:52.806 --> 00:00:57.500 är hostan, nysningarna, inflammationen och febern vi upplever, 00:00:57.500 --> 00:01:02.821 som fångar, hindrar och håller kroppen fri från hot som bakterier. 00:01:03.560 --> 00:01:07.824 Dessa medfödda immunsvar utlöser också en andra försvarslinje, 00:01:07.824 --> 00:01:10.198 det adaptiva immunförsvaret. 00:01:10.198 --> 00:01:15.113 Specialceller som B-celler och T-celler rekryteras för att slåss mot mikrober, 00:01:15.113 --> 00:01:18.331 och även spara information om dem, 00:01:18.331 --> 00:01:21.479 för att skapa ett minne av hur inkräktarna ser ut, 00:01:21.479 --> 00:01:23.847 och hur man bäst bekämpar dem. 00:01:23.847 --> 00:01:25.940 Denna kunskap blir användbar 00:01:25.940 --> 00:01:29.472 om samma patogen invaderar kroppen igen. 00:01:29.472 --> 00:01:33.240 Men trots detta smarta svar finns det fortfarande en risk. 00:01:33.240 --> 00:01:36.696 Kroppen tar lång tid på sig att lära sig svara på olika patogener 00:01:36.696 --> 00:01:38.567 och att bygga upp försvaren. 00:01:38.567 --> 00:01:39.627 Och även då, 00:01:39.627 --> 00:01:43.189 om kroppen är för svag eller för ung för att slå tillbaka vid invasion, 00:01:43.189 --> 00:01:48.881 kan det innebära en risk om det är en allvarlig patogen. 00:01:48.881 --> 00:01:51.933 Men tänk om vi kunde förbereda kroppens immunsvar, 00:01:51.933 --> 00:01:55.080 och ha det färdigt innan någon blev sjuk? 00:01:55.080 --> 00:01:57.491 Det är där vacciner kommer in i bilden. 00:01:57.491 --> 00:02:00.998 Med hjälp av samma principer som kroppen använder för att försvara sig, 00:02:00.998 --> 00:02:05.975 använder forskare vacciner för att utlösa det adaptiva immunförsvaret, 00:02:05.975 --> 00:02:09.682 utan att människor behöver utsättas för den fullskaliga sjukdomen. 00:02:09.682 --> 00:02:13.559 Detta har resulterat i många vacciner, som alla fungerar på unika sätt 00:02:13.559 --> 00:02:16.067 och är uppdelade i olika typer. 00:02:16.427 --> 00:02:19.509 Först finns det levande, attenuerade vacciner. 00:02:19.509 --> 00:02:24.748 De är gjorda av försvagade och dämpade versioner av patogenen. 00:02:24.748 --> 00:02:29.239 Sedan finns det inaktiva vacciner, där patogenet har avdödats. 00:02:29.239 --> 00:02:32.528 Dämpningen och inaktiveringen i båda typerna av vaccin 00:02:32.528 --> 00:02:36.438 garanterar att patogenerna inte utvecklas till fullskalig sjukdom. 00:02:36.438 --> 00:02:40.298 Men precis som sjukdomen så utlöser de ett immunsvar, 00:02:40.298 --> 00:02:42.452 och lär kroppen att känna igen en attack 00:02:42.452 --> 00:02:46.248 genom att skapa en profil av patogener som förberedelse. 00:02:46.248 --> 00:02:50.949 Nackdelen är att levande vacciner kan vara svåra att framställa, 00:02:50.949 --> 00:02:53.349 och eftersom de är levande och ganska kraftfulla 00:02:53.349 --> 00:02:56.589 kan inte människor med dåligt immunförsvar få dem, 00:02:56.589 --> 00:03:00.963 medan inaktiva vacciner inte ger någon långvarig immunitet. 00:03:01.243 --> 00:03:03.790 En annan typ av vaccin 00:03:03.790 --> 00:03:08.033 framställs från en del av patogenen, en så kallad antigen, 00:03:08.033 --> 00:03:11.379 beståndsdelen som utlöser immunsvaret. 00:03:11.379 --> 00:03:14.946 Genom att ytterligare isolera specifika komponenter i antigener, 00:03:14.946 --> 00:03:17.383 som proteiner eller polysackarider, 00:03:17.383 --> 00:03:21.753 kan dessa vacciner utlösa specifika immunsvar. 00:03:22.163 --> 00:03:25.421 Forskare tar nu fram en helt ny rad vacciner 00:03:25.421 --> 00:03:27.171 som kallas DNA-vacciner. 00:03:27.171 --> 00:03:32.029 I dessa isoleras gener som bygger upp de specifika antigener 00:03:32.029 --> 00:03:36.566 som kroppen behöver för att utlösa specifika immunsvar. 00:03:36.566 --> 00:03:38.720 När de injiceras i kroppen 00:03:38.720 --> 00:03:42.298 talar dessa gener om för kroppens celler hur de ska skapa antigener. 00:03:42.298 --> 00:03:44.770 Detta ger ett starkare immunsvar 00:03:44.770 --> 00:03:47.712 och förbereder kroppen för eventuella framtida hot, 00:03:47.712 --> 00:03:51.382 och eftersom vaccinet bara innehåller specifikt genetiskt material, 00:03:51.382 --> 00:03:55.004 har det inga andra ingredienser från resten av patogenen 00:03:55.004 --> 00:03:58.605 som skulle kunna utvecklas till sjukdomen och skada patienten. 00:03:58.605 --> 00:04:00.881 Om dessa vacciner lyckas, 00:04:00.881 --> 00:04:03.515 kan vi kanske skapa effektivare behandlingar 00:04:03.515 --> 00:04:05.942 mot invasiva patogener framöver. 00:04:05.952 --> 00:04:08.370 Och precis som Edward Jenners fantastiska upptäckt 00:04:08.370 --> 00:04:12.176 sporrade den moderna medicinen för så länge sedan, kan kanske 00:04:12.176 --> 00:04:13.795 den fortsatta vaccinutvecklingen 00:04:13.795 --> 00:04:16.755 till och med ge oss möjligheten att behandla sjukdomar som HIV, 00:04:16.755 --> 00:04:17.787 malaria, 00:04:17.787 --> 00:04:19.498 eller en dag, ebola.