WEBVTT

00:00:01.100 --> 00:00:02.750
Martin Luther King Jr.

00:00:02.750 --> 00:00:07.356
sa följande i ett tal 1968, 
om medborgarrättsrörelsen:

00:00:07.356 --> 00:00:09.040
"I slutändan

00:00:09.330 --> 00:00:11.913
kommer vi inte att minnas 
våra fienders ord,

00:00:12.413 --> 00:00:14.590
utan våra vänners tystnad."

NOTE Paragraph

00:00:15.280 --> 00:00:17.800
Som lärare har jag tagit
detta budskap till hjärtat.

00:00:17.800 --> 00:00:19.780
Varje dag och överallt omkring oss

00:00:19.780 --> 00:00:21.456
ser vi tystnadens konsekvenser

00:00:21.456 --> 00:00:23.893
ta sig uttryck i diskriminering,

00:00:23.893 --> 00:00:27.211
våld, folkmord och krig.

00:00:27.701 --> 00:00:30.417
I mitt klassrum utmanar jag mina elever

00:00:30.417 --> 00:00:32.498
att undersöka tystnaderna i deras egna liv

00:00:32.498 --> 00:00:33.558
genom poesi.

00:00:34.108 --> 00:00:36.691
Tillsammans försöker vi fylla dessa rum,

00:00:36.691 --> 00:00:38.204
känna igen dem

00:00:38.204 --> 00:00:39.308
och namnge dem,

00:00:39.308 --> 00:00:42.460
för att förstå att de 
inte behöver vara en källa till skam.

00:00:42.740 --> 00:00:45.203
I ett försök att skapa en klassrumsmiljö

00:00:45.203 --> 00:00:47.301
där mina elever vågar dela med sig

00:00:47.301 --> 00:00:49.135
av sina egna tystnader,

00:00:49.135 --> 00:00:51.216
har jag satt upp fyra grundprinciper

00:00:51.216 --> 00:00:53.309
längst fram i klassrummet

00:00:53.309 --> 00:00:56.050
och som alla elever 
måste underteckna vid årets början:

00:00:56.370 --> 00:00:58.543
läs kritiskt, skriv medvetet,

00:00:58.543 --> 00:01:01.798
tala tydligt, berätta din sanning.

NOTE Paragraph

00:01:02.408 --> 00:01:04.972
Jag funderar ofta på den sista punkten,

00:01:04.972 --> 00:01:06.471
berätta din sanning.

00:01:06.871 --> 00:01:08.665
Och jag insåg att jag,

00:01:08.665 --> 00:01:10.876
för att få mina elever att tala ut,

00:01:10.876 --> 00:01:13.014
var tvungen att berätta min sanning

00:01:13.014 --> 00:01:14.460
och vara ärlig mot dem

00:01:14.460 --> 00:01:16.848
om de gånger då jag misslyckats.

NOTE Paragraph

00:01:16.848 --> 00:01:19.018
Så jag berättar för dem att jag,

00:01:19.018 --> 00:01:21.956
som barn i 
en katolsk familj i New Orleans,

00:01:21.956 --> 00:01:24.438
under påskfastan fick lära mig

00:01:24.438 --> 00:01:26.296
att det mest meningsfulla man kan göra

00:01:26.296 --> 00:01:27.788
är att avstå från något,

00:01:27.788 --> 00:01:30.080
att offra något man gillar

00:01:30.080 --> 00:01:32.479
för att visa Gud 
att man förstår hans helighet.

00:01:32.479 --> 00:01:35.281
Jag har avstått från läsk, 
McDonalds, pommes frites,

00:01:35.281 --> 00:01:37.843
tungkyssar och allt däremellan.

00:01:38.183 --> 00:01:42.071
Ett år avstod jag dock från att prata.

00:01:42.071 --> 00:01:44.674
Jag insåg att det mest värdefulla 
jag kunde offra

00:01:44.674 --> 00:01:48.375
var min egen röst,
men det jag inte hade förstått

00:01:48.375 --> 00:01:51.286
var att jag hade gett upp 
den för länge sen.

00:01:51.286 --> 00:01:53.105
Jag ägnade så mycket av min tid

00:01:53.105 --> 00:01:55.282
åt att säga det folk ville höra

00:01:55.282 --> 00:01:56.758
istället för det de borde höra.

00:01:56.758 --> 00:01:59.174
Hur skulle väl jag kunna vara 
någons samvete

00:01:59.174 --> 00:02:01.469
när mitt eget jag ännu var under arbete,

00:02:01.469 --> 00:02:04.701
så ibland sa jag helt enkelt ingenting

00:02:04.701 --> 00:02:07.150
och blidkade okunskapen med min tystnad,

00:02:07.150 --> 00:02:09.547
omedveten om 
att bekräftelse inte kräver ord

00:02:09.547 --> 00:02:11.167
för att bekräfta sin existens.

00:02:11.167 --> 00:02:12.925
När Christian som bög bankades på

00:02:12.925 --> 00:02:14.243
körde jag händerna i fickan

00:02:14.243 --> 00:02:17.000
och böjde blicken bort 
som om jag ingenting såg.

00:02:17.000 --> 00:02:19.695
Mitt skåp förblev låst i veckor 
då dess reglade lås

00:02:19.695 --> 00:02:21.796
speglade det lås jag satt på mina läppar

00:02:21.796 --> 00:02:23.670
när den hemlöse mannen på hörnet

00:02:23.670 --> 00:02:25.320
tittade på mig med en blick

00:02:25.320 --> 00:02:27.502
som bara bad om att bli sedd

00:02:27.502 --> 00:02:29.607
var jag mer intresserad av min Apple-skärm

00:02:29.607 --> 00:02:31.170
än att ge honom ett.

00:02:31.170 --> 00:02:32.957
När kvinnan på insamlingsgalan sa:

00:02:32.957 --> 00:02:34.069
"Jag är stolt över dig.

00:02:34.069 --> 00:02:37.120
Det måste var så svårt att utbilda
dessa fattiga, dumma unga."

00:02:37.120 --> 00:02:39.759
bet jag min tunga, 
för vi behövde hennes förmögenhet

00:02:39.759 --> 00:02:41.709
mer än mina elever behövde sin värdighet.

NOTE Paragraph

00:02:41.709 --> 00:02:43.640
Vi tillbringar så mycket tid

00:02:43.640 --> 00:02:46.530
åt att lyssna på vad folk säger

00:02:47.540 --> 00:02:50.408
att vi sällan tänker på vad de inte säger.

00:02:50.878 --> 00:02:54.139
Tystnad är en restprodukt av rädsla.

00:02:54.139 --> 00:02:55.689
Det är att märka sina brister,

00:02:55.689 --> 00:02:57.645
att massakrera och makulera sin tunga.

00:02:57.645 --> 00:02:59.437
Det är luften som retirerar från ditt bröst,

00:02:59.437 --> 00:03:01.429
då den inte törs husera i din lunga.

00:03:01.429 --> 00:03:04.553
Tystnad är folkmordet i Rwanda. 
Tystnad är Katrina.

00:03:04.553 --> 00:03:07.661
Det är ljudet du hör 
när liksäckarna sinat.

00:03:07.661 --> 00:03:10.062
Det är ljudet efter att 
snaran dragits åt.

00:03:10.062 --> 00:03:13.409
Det är känslokyla. Det är kedjor. 
Det är lyx. Det är lidande.

00:03:13.409 --> 00:03:15.164
Du kan inte välja dina strider

00:03:15.164 --> 00:03:16.897
när dina strider redan valt dig.

NOTE Paragraph

00:03:16.897 --> 00:03:19.960
Jag vägrar att låta tystnaden
omsluta min obeslutsamhet.

00:03:19.960 --> 00:03:21.927
Christian, du är ett lejon,

00:03:21.927 --> 00:03:24.287
en fristad av djärvhet och genialitet.

00:03:24.287 --> 00:03:26.683
Jag ska fråga uteliggaren om hans namn

00:03:26.683 --> 00:03:28.053
och om hans dag,

00:03:28.053 --> 00:03:30.340
för ibland önskar vi bara en öppen famn.

00:03:30.340 --> 00:03:32.826
Jag ska berätta för kvinnan 
att mina elever

00:03:32.826 --> 00:03:35.391
kan tala om transcendentalism 
som om de vore Thoreau,

00:03:35.391 --> 00:03:37.426
och bara för att du precis sett "The Wire"

00:03:37.426 --> 00:03:39.665
vet du inte något om mina elever.

00:03:39.665 --> 00:03:41.338
Så i år,

00:03:41.338 --> 00:03:43.485
istället för att avstå från något,

00:03:43.485 --> 00:03:45.897
kommer jag att leva varje dag 
som om en mikrofon

00:03:45.897 --> 00:03:47.820
monterats under min tunga,

00:03:47.820 --> 00:03:51.115
en scen under mina hämningar.

00:03:51.825 --> 00:03:53.968
För vem behöver en talarstol

00:03:53.968 --> 00:03:58.207
när allt som krävs är ens röst?

NOTE Paragraph

00:03:58.207 --> 00:04:00.712
Tack.

NOTE Paragraph

00:04:00.712 --> 00:04:03.702
(Applåder)