I begynnelsen var Logos, Big Bang och det ursprungliga Om. Enligt teorin om Big Bang virvlade universum ut ur en obeskrivligt het och tät punkt - en singularitet, miljarder gånger mindre än ett knappnålshuvud. Den förklarar inte varför eller hur. Ju mer mystiskt något är, desto mer utgår vi från att vi förstår det. Det antogs att gravitationen till slut antingen skulle sakta ner expansionen eller få universum att dra ihop sig till en kritisk punkt. Men bilder från Hubble-teleskopet visar att universums expansion i själva verket accelererar. Det utvidgar sig allt snabbare medan det växer fram ur Big Bang. Av någon anledning finns det mer massa i universum än vad fysikerna förutsåg. Som förklaring till den felande massan säger fysikerna nu att universum består av endast 4% atomär massa eller vad vi ser som normal materia. 23% av universum är mörk materia och 73% är mörk energi - det vi tidigare tänkte på som tom rymd. Det är som ett osynligt nervsystem som genomsyrar universum och förenar allt. De forna vediska lärarna undervisade om Nada Brahma - universum är vibration. Vibrationsfältet är roten till alla sanna andliga upplevelser och till vetenskaplig forskning. Det är samma energifält som helgon, buddhor, yogini, mystiker, präster, schamaner och siare har observerat genom att skåda inåt. Det har kallats Akasha, det ursprungliga Om, Indras juvelnät, sfärernas musik, och massor av andra namn genom historien. Det är den gemensamma grunden till alla religioner och länken mellan våra inre och yttre världar. Inre världar Yttre världar Del 1 Akasha Inom Mahayana-buddismen på 200-talet beskrevs en kosmologi som liknar dagens mest avancerade fysik. Indras juvelnät är en metafor som beskriver en mycket äldre vedisk lära om hur universum vävs samman. Indra, gudarnas kung, födde solen och rör vindarna och vattnen. Föreställ dig ett spindelnät som utvidgar sig i alla riktningar. Nätet består av daggdroppar och varje droppe reflekterar alla de andra dropparna och i varje reflekterad droppe syns reflektionerna av alla andra droppar. Hela nätet i en reflektion och så vidare i all oändlighet. Indras nät skulle kunna beskrivas som ett holografiskt universum där den minsta ljusstråle innehåller den kompletta bilden av helheten. Den serbisk-amerikanska forskaren Nikola Tesla kallas ibland för mannen som uppfann 1900-talet. Tesla ansvarade för upptäckten av växelströmmen och mycket annat som nu tillhör vår vardag. Tack vare sitt intresse för forntida vedisk tradition hade Tesla en unik möjlighet att förstå vetenskapen genom både en österländsk och västerländsk modell. Liksom alla stora vetenskapsmän gick Tesla på djupet in i den yttre världens mysterier men han såg också djupt in i sig själv. Liksom de forntida yogamästarna använde Tesla termen Akasha för att beskriva den eteriska känslan som genomsyrar allt. Tesla studerade hos Swami Vivekananda, en yogi som förde de uråldriga indiska lärorna till västvärlden. I de vediska lärorna är Akasha själva rymden, utrymmet som de andra elementen fyller ut och som existerar simultant med vibrationen. De två är oskiljbara. Akasha är yin och prana är yang. Ett nutida koncept som kan hjälpa oss förstå Akasha eller den ursprungliga substansen, är begreppet fraktaler. Först genom 1980-talets datorutveckling kunde vi visualisera och matematiskt rekonstruera naturens mönster. Begreppet fraktal myntades 1980 av matematikern Benoit Mandelbrot som studerade enkla matematiska ekvationer som vid upprepning skapade en oändlig rad av föränderliga matematiska eller geometriska former inom bestämda ramar. De är begränsade och samtidigt oändliga. En fraktal är en grov geometrisk form som kan delas upp och där varje del är en ungefärlig, förminskad kopia av hela mönstret, en egenskap som kallas "självliknelse". Mandelbrots fraktaler har kallats Guds tumavtryck. Det är konst som naturen själv skapar. Vänds en Mandelbrotfigur åt ett visst håll liknar den en hinduistisk gudom eller Buddha. Den här figuren har kallats "Buddhabrot-figuren". Om man ser på viss forntida konst och arkitektur upptäcker man att människor länge associerat skönhet och helighet med fraktala mönster. Oändligt komplext, ändå innehåller varje del fröet till att återskapa helheten. Fraktalerna har förändrat matematikernas syn på universum och hur det fungerar. Varje förstoringsnivå skiljer sig från originalet. Konstant förändring och transformation sker när vi förflyttar oss från en fraktal detaljnivå till nästa. Denna transformation är den kosmiska spiralen. Rumtidens inneboende intelligens. Fraktaler är kaotiska - fulla av brus och ordning. När våra sinnen känner igen ett mönster fokuserar vi på det som om det vore ett ting. Vi försöker hitta mönster som vi finner vackra men för att hålla mönstret i minnet måste vi bortse från resten av fraktalen. Att uppfatta en fraktal med våra sinnen är att begränsa dess rörelse. All energi i universum är neutral, tidlös, dimensionslös. Vår kreativitet och förmåga att känna igen mönster är länken mellan mikrokosmos och makrokosmos, den tidlösa världen av vågor och den fasta världen av ting. Observation är en kreativ handling inom ramen för tänkandets begränsningar. Vi skapar illusionen av soliditet genom att etikettera och namnge saker. Filosofen Kierkegaard sa: "Om du namnger mig, förnekar du mig." Genom att ge mig ett namn, en etikett, förnekar du allt annat jag möjligen skulle kunna vara. Du låser partikeln till att vara ett ting genom att hålla fast den och namnge den men samtidigt skapar du den och definierar dess existens. Kreativiteten är vår högsta egenskap. Med skapandet av tingen följer tiden som skapar illusionen av soliditet. Einstein var den första vetenskapsmannen som insåg att det vi ser som tom rymd inte är ingenting, det har egenskaper. Och att rymdens verkliga natur består av nästintill outgrundliga mängder energi. Den berömda fysikern Richard Feynman sa en gång: "det finns tillräckligt mycket energi i en kubikmeter rymd för att få alla världens oceaner att koka." Avancerade meditatörer vet att i stillheten finns den starkaste kraften. Buddha kallade den ursprungliga substansen för "kalapas", vilket är som små partiklar eller vågor som stiger och sjunker biljoner gånger per sekund. Verkligheten är, i det här perspektivet, som en serie rutor i en holografisk filmkamera som rör sig snabbt och skapar illusionen av kontinuitet. När medvetandet är helt stilla avslöjas illusionen eftersom det är medvetandet självt som skapar illusionen. I de österländska uråldriga traditionerna har det varit känt i tusentals år att allt är vibration. "Nada Brahma" - universum är ljud. Ordet "nada" betyder ljud eller vibration och "Brahma" är namnet på Gud. Brahma är samtidigt universum OCH skaparen. Konstnären och konsten är oskiljbara. I Upanishaderna, en av de äldsta fornindiska skrifterna, sägs att "Brahma är skaparen som sitter på en lotus, öppnar sina ögon och världen kommer till. Brahma sluter sina ögon och världen upphör att finnas till." Forna mystiker, yogini och siare har hävdat att det finns ett fält vid medvetandets rotnivå. Akasha-fältet eller Akasha-biblioteket, där all information, all tidigare, nuvarande och framtida erfarenhet existerar nu och för alltid. Ur detta fält eller denna matris uppstår allting. Från subatomära partiklar till galaxer, stjärnor, planeter och allt liv. Du ser aldrig något i sin helhet eftersom det består av lager på lager av vibrationer och det förändras ständigt och utbyter information med Akasha. Ett träd dricker av solen, luften, regnet, jorden. En värld av energi rör sig in och ut ur detta ting vi kallar träd. När det tänkande sinnet är stilla ser du verkligheten som den är. Alla aspekter samtidigt. Trädet, himlen och jorden, regnet och stjärnorna är inte åtskilda. Livet och döden, självet och den andre är inte åtskilda. Precis som berget och dalen är oskiljbara. I indianernas liksom i andra urbefolkningars traditioner sägs att allt har en ande vilket är ett annat sätt att säga att allt är förenat genom en enda vibrationskälla. Det finns en medvetenhet, ett fält, en kraft som rör sig genom allt. Detta fält pågår inte omkring dig, det pågår GENOM dig och pågår SOM dig. Du är "U" (eng."you") i Universum. Du är ögonen genom vilka skapelsen betraktar sig själv. När du vaknar ur en dröm inser du att allt i drömmen var du. Du skapade den. Den så kallade verkligheten är inte annorlunda. Alla och allting är du. Det enda medvetandet tittar ut genom varje öga, finns under varje sten, i varje partikel. Internationella forskare vid CERN, det europeiska laboratoriet för partikelfysik, letar efter detta fält som genomsyrar allt. Men istället för att söka inuti vänder de blicken utåt mot den fysiska världen. Forskare vid CERN-laboratoriet i Geneve, Schweiz, meddelade att de funnit Higgsbosonen eller gudspartikeln. Experimenten med Higgsbosonen bevisar vetenskapligt att ett osynligt energifält fyller rymdens tomrum. CERN:s partikelaccelerator består av en cirkel, 27 km i omkrets, där två partikelstrålar rusar i motsatta riktningar och krockar i ljusets hastighet. Forskarna observerar vad som sker vid de våldsamma kollisionerna. Standardmodellen kan inte förklara hur partiklar får sin massa. Allt tycks bestå av vibrationer men där finns inget "ting" som kan vibrera. Det är som om det funnits en osynlig dansare, en dansande skugga gömd i universumbaletten. Alla andra dansare har alltid dansat runt denna dolda dansare. Vi har observerat koreografin men tidigare har vi inte kunnat se dansaren. Den så kallade "gudspartikeln", egenskaperna hos universums grundmaterial, kärnan i all materia som skulle förklara den oförklarliga massan och energin som driver universums expansion. Men istället för att förklara universums beskaffenhet presenterar upptäckten av Higgsbosonen ett ännu större mysterium och avslöjar ett universum som är ännu mer mystiskt än vi föreställde oss. Vetenskapen närmar sig gränsen mellan medvetandet och materien. Ögat som vi betraktar det ursprungliga fältet med och ögat som fältet betraktar oss med är ett och samma öga. Den kände tyske författaren Wolfgang von Goethe sa: "vågen är urtidsfenomenet som gav upphov till världen." Cymatik kallas studiet av synligt ljud. Ordet kommer från grekiskans "cyma" som betyder våg eller vibration. En av de första västerländska forskarna som seriöst studerade vågfenomen var Ernst Chladni, en tysk musiker och fysiker som levde på 1700-talet. Chladni upptäckte att om han strödde ut sand på en metallskiva och sedan vibrerade skivan med en fiolstråke, bildades mönster i sanden. Olika geometriska figurer uppstod beroende på vibrationen som skapades. Chladni nedtecknade en hel katalog med dessa mönster som kallas Chladni-figurer. Många av figurerna återfinns i naturen. Såsom i sköldpaddans skal och i leopardens fläckar. Studier av Chladni-mönster eller cymatiska mönster är en av hemligheterna bakom hur skickliga instrumentmakare avgör ljudkvaliteten hos instrumenten de bygger. Hans Jenny utvecklade Chladnis arbete på 1960-talet genom att använda olika vätskor och elektriska förstärkare för att generera ljudfrekvenser och myntade termen "cymatik". Om man låter enkla sinusvågor färdas genom en skål med vatten ser man mönster i vattnet. Beroende på vågens frekvens framträder krusningar i olika mönster. Ju högre frekvens desto mer invecklat mönster. Dessa former kan upprepas, de är inte slumpartade. Ju mer du observerar desto mer ser du hur vibrationerna ordnar materia till invecklade former från enkla upprepade vågor. Denna vattenvibration har ett mönster liknande en solros. Genom att byta ljudfrekvens får vi ett annat mönster. Vatten är en mystisk substans. Det är mycket mottagligt för påverkan. Det betyder att det kan ta emot och behålla en vibration. På grund av sin stora resonansförmåga, känslighet och resonansvillighet, svarar vattnet omedelbart på alla typer av ljudvågor. Vibrerande vatten och jord utgör den största massan i växter och djur. Det är lätt att se hur enkla vibrationer i vatten kan skapa igenkännbara naturliga mönster. Men om vi tillför fasta material och ökar amplituden blir det ännu mer intressant. Tillsätts majsstärkelse får vi ett mer komplext fenomen. Kanske principerna till livet självt blir synliga när vibrationerna får stärkelseklumpen att röra sig och likna en levande organism. Universums livgivande princip beskrivs i varje religion med ord som reflekterar den tidens förståelse. I inkaspråket, det största riket i det förkolumbiska Amerika, är ordet för människokropp "alpa camasca" vilket betyder "levandegjord jord". I kabbalah, judisk mysticism, talar man om Guds gudomliga namn. Namnet som inte kan uttalas. Det kan inte uttalas eftersom det är en vibration som finns överallt. Det är alla ord, all materia. Allting är det heliga ordet. Tetraedern är den enklaste formen som kan existera i tre dimensioner. Något måste ha åtminstone fyra hörn för att ha en fysisk form. Triangelformen är naturens enda självstabiliserande mönster. I Gamla Testamentet användes ofta ordet "tetragrammaton" för att beskriva en viss manifestation av Gud. Det användes när man talade om Guds ord eller Guds specifika namn, Logos eller det ursprungliga ordet. De forna civilisationerna visste att i universums grundstruktur fanns den tetraederiska formen. Ur denna form uppvisar naturen en grundläggande drivkraft mot jämvikt: Shiva. Samtidigt som den också har en grundläggande drivkraft mot förändring: Shakti. I Bibelns Johannesevangelium står det: "I begynnelsen var Ordet" men i originaltexten användes ordet "Logos". Den grekiska filosofen Herakleitos som levde omkring 500 år f.Kr. hänvisade till Logos som något i grunden ofattbart. Ursprunget till all upprepning, alla mönster och all form. De stoiska filosoferna som följde Herakleitos lära förstod termen som den gudomliga livgivande principen som genomsyrar universum. Inom sufismen är Logos överallt och i allting. Ur det manifesteras allt som är omanifesterat. I den hinduisiska traditionen betyder Shiva Nataraja "dansens herre". Hela kosmos dansar till Shivas trumma. Allt uppfylls och besjälas av pulseringen. Bara så länge Shiva dansar kan världen fortsätta att utvecklas och förändras, annars kollapsar den tillbaka till intet. Medan Shiva representerar vårt bevittnande medvetande är Shakti substansen eller den världsliga materien. När Shiva ligger och mediterar försöker Shakti få honom att röra på sig, få honom att dansa. Som yin och yang existerar dansaren och dansen som ett. Logos betyder också ofördold sanning. Den som känner Logos, känner sanningen. Det finns många döljande lager i den mänskliga världen eftersom Akasha har virvlats till komplexa strukturer som döljer källan från sig själv. Som i en gudomlig kurragömmalek har vi gömt oss i årtusenden och slutligen glömt att det var en lek. Vi glömde att det fanns något att finna. Buddismen lär ut hur man varseblir Logos, det föränderliga fältet, inom sig själv genom meditation. När man observerar sin inre värld, lägger man märke till allt subtilare förnimmelser och energier ju mer fokuserat sinnet blir. Genom att uppleva "annica" eller obeständighet på den djupaste förnimmelsenivån, befrias man från böjelser till förgängliga externa former. När vi inser att det finns ett vibrationsfält som utgör gemensam grund i alla religioner, hur kan vi säga "min religion" eller "mitt ursprungliga Om", "mitt kvantfält"? Den verkliga världskrisen är inte social, politisk eller ekonomisk. Det är en medvetandekris, en oförmåga att direkt uppleva vår sanna natur. En oförmåga att urskilja den naturen i alla och allting. Inom buddismen är "Boddhisattva" en person med en vaken buddhanatur. En Boddhisattva lovar att hjälpa alla varelser i universum att vakna och inser att det finns bara ett medvetande. För att väcka sitt sanna jag måste man väcka alla varelser. "Det finns oändligt många kännande varelser i universum. Jag lovar att hjälpa alla att vakna. Mina fel är outtömliga. Jag lovar att övervinna dem alla. Dharma är ofattbar. Jag lovar att förstå den. Vägen till vakenhet är ouppnåelig. Jag lovar att uppnå den."