I begynnelsen var Logos,
Big Bang och det ursprungliga Om.
Enligt teorin om Big Bang
virvlade universum
ut ur en obeskrivligt het och tät
punkt - en singularitet,
miljarder gånger mindre
än ett knappnålshuvud.
Den förklarar inte varför
eller hur. Ju mer mystiskt
något är, desto mer utgår vi från
att vi förstår det.
Det antogs att gravitationen
till slut antingen skulle
sakta ner expansionen eller få
universum att dra ihop sig
till en kritisk punkt.
Men bilder från Hubble-teleskopet
visar att universums
expansion i själva verket
accelererar. Det utvidgar sig allt
snabbare medan det växer
fram ur Big Bang. Av någon
anledning finns det mer massa
i universum än vad fysikerna förutsåg.
Som förklaring till den felande massan
säger fysikerna nu att universum
består av endast 4% atomär massa
eller vad vi ser som normal materia.
23% av universum är mörk materia
och 73% är mörk energi - det vi
tidigare tänkte på som tom rymd.
Det är som ett osynligt nervsystem
som genomsyrar universum
och förenar allt.
De forna vediska lärarna
undervisade om Nada Brahma -
universum är vibration.
Vibrationsfältet är roten till alla
sanna andliga upplevelser
och till vetenskaplig forskning.
Det är samma energifält som helgon,
buddhor, yogini, mystiker, präster,
schamaner och siare har observerat
genom att skåda inåt.
Det har kallats Akasha,
det ursprungliga Om,
Indras juvelnät, sfärernas musik,
och massor av andra
namn genom historien.
Det är den gemensamma
grunden till alla religioner
och länken mellan våra
inre och yttre världar.
Inre världar
Yttre världar
Del 1
Akasha
Inom Mahayana-buddismen på 200-talet
beskrevs en kosmologi
som liknar dagens
mest avancerade fysik.
Indras juvelnät är en metafor
som beskriver
en mycket äldre vedisk lära om hur
universum vävs samman.
Indra, gudarnas kung, födde solen
och rör vindarna och vattnen.
Föreställ dig ett spindelnät som
utvidgar sig i alla riktningar.
Nätet består av daggdroppar
och varje droppe reflekterar
alla de andra dropparna
och i varje reflekterad droppe
syns reflektionerna
av alla andra droppar.
Hela nätet i en reflektion och så vidare
i all oändlighet.
Indras nät skulle kunna beskrivas
som ett holografiskt universum
där den minsta ljusstråle
innehåller den kompletta
bilden av helheten.
Den serbisk-amerikanska
forskaren Nikola Tesla
kallas ibland för mannen som
uppfann 1900-talet.
Tesla ansvarade för
upptäckten av växelströmmen
och mycket annat
som nu tillhör vår vardag.
Tack vare sitt intresse för
forntida vedisk tradition
hade Tesla en unik möjlighet
att förstå vetenskapen
genom både en österländsk
och västerländsk modell.
Liksom alla stora vetenskapsmän
gick Tesla på djupet
in i den yttre världens mysterier
men han såg också djupt in i sig själv.
Liksom de forntida yogamästarna
använde Tesla termen Akasha
för att beskriva den eteriska
känslan som genomsyrar allt.
Tesla studerade hos Swami Vivekananda,
en yogi som förde de uråldriga
indiska lärorna till västvärlden.
I de vediska lärorna är
Akasha själva rymden,
utrymmet som de
andra elementen fyller ut
och som existerar
simultant med vibrationen.
De två är oskiljbara. Akasha är yin
och prana är yang.
Ett nutida koncept som kan
hjälpa oss förstå Akasha
eller den ursprungliga substansen,
är begreppet fraktaler.
Först genom 1980-talets datorutveckling
kunde vi visualisera och
matematiskt rekonstruera
naturens mönster.
Begreppet fraktal myntades 1980
av matematikern Benoit Mandelbrot
som studerade enkla
matematiska ekvationer som
vid upprepning skapade
en oändlig rad av föränderliga
matematiska eller geometriska former
inom bestämda ramar.
De är begränsade och samtidigt oändliga.
En fraktal är en grov geometrisk form
som kan delas upp
och där varje del är en ungefärlig,
förminskad kopia av hela mönstret,
en egenskap som kallas "självliknelse".
Mandelbrots fraktaler
har kallats Guds tumavtryck.
Det är konst som naturen själv skapar.
Vänds en Mandelbrotfigur åt ett visst håll
liknar den en hinduistisk
gudom eller Buddha.
Den här figuren har
kallats "Buddhabrot-figuren".
Om man ser på viss
forntida konst och arkitektur
upptäcker man att människor
länge associerat skönhet
och helighet med fraktala mönster.
Oändligt komplext, ändå
innehåller varje del fröet
till att återskapa helheten.
Fraktalerna har förändrat
matematikernas syn på
universum och hur det fungerar.
Varje förstoringsnivå skiljer sig
från originalet.
Konstant förändring och
transformation sker när vi
förflyttar oss från en
fraktal detaljnivå till nästa.
Denna transformation
är den kosmiska spiralen.
Rumtidens inneboende intelligens.
Fraktaler är kaotiska -
fulla av brus och ordning.
När våra sinnen känner igen ett mönster
fokuserar vi på det
som om det vore ett ting.
Vi försöker hitta mönster
som vi finner vackra
men för att hålla mönstret i minnet
måste vi bortse från resten av fraktalen.
Att uppfatta en fraktal med våra sinnen
är att begränsa dess rörelse.
All energi i universum är neutral,
tidlös, dimensionslös.
Vår kreativitet och förmåga
att känna igen mönster
är länken mellan
mikrokosmos och makrokosmos,
den tidlösa världen av vågor
och den fasta världen av ting.
Observation är en kreativ handling inom
ramen för tänkandets begränsningar.
Vi skapar illusionen av soliditet
genom att etikettera
och namnge saker.
Filosofen Kierkegaard sa:
"Om du namnger mig,
förnekar du mig."
Genom att ge mig ett namn,
en etikett, förnekar du allt
annat jag möjligen skulle kunna vara.
Du låser partikeln till att vara ett ting
genom att hålla fast den
och namnge den
men samtidigt skapar du den
och definierar dess existens.
Kreativiteten är vår högsta egenskap.
Med skapandet av tingen följer tiden
som skapar illusionen av soliditet.
Einstein var den första
vetenskapsmannen som insåg
att det vi ser som tom
rymd inte är ingenting,
det har egenskaper.
Och att rymdens verkliga natur
består av nästintill
outgrundliga mängder energi.
Den berömda fysikern
Richard Feynman sa en gång:
"det finns tillräckligt
mycket energi i en
kubikmeter rymd för att få alla
världens oceaner att koka."
Avancerade meditatörer
vet att i stillheten
finns den starkaste kraften.
Buddha kallade den
ursprungliga substansen för
"kalapas", vilket är som små partiklar
eller vågor som stiger och sjunker
biljoner gånger per sekund.
Verkligheten är, i det här perspektivet,
som en serie rutor i en holografisk filmkamera
som rör sig snabbt och skapar
illusionen av kontinuitet.
När medvetandet är helt stilla
avslöjas illusionen
eftersom det är medvetandet
självt som skapar illusionen.
I de österländska uråldriga traditionerna
har det varit känt i tusentals år
att allt är vibration.
"Nada Brahma" - universum är ljud.
Ordet "nada" betyder ljud eller vibration
och "Brahma" är namnet på Gud.
Brahma är samtidigt
universum OCH skaparen.
Konstnären och konsten är oskiljbara.
I Upanishaderna,
en av de äldsta
fornindiska skrifterna,
sägs att "Brahma är
skaparen som sitter på en lotus,
öppnar sina ögon och världen kommer till.
Brahma sluter sina ögon
och världen upphör att finnas till."
Forna mystiker, yogini
och siare har hävdat
att det finns ett fält
vid medvetandets rotnivå.
Akasha-fältet eller Akasha-biblioteket,
där all information, all tidigare,
nuvarande och framtida erfarenhet
existerar nu och för alltid.
Ur detta fält eller denna matris
uppstår allting.
Från subatomära partiklar till galaxer,
stjärnor, planeter och allt liv.
Du ser aldrig något i sin helhet
eftersom det består av lager på lager
av vibrationer och det förändras
ständigt och utbyter
information med Akasha.
Ett träd dricker av solen, luften,
regnet, jorden.
En värld av energi rör sig in och ut
ur detta ting vi kallar träd.
När det tänkande sinnet
är stilla ser du verkligheten som den är.
Alla aspekter samtidigt.
Trädet, himlen och jorden,
regnet och stjärnorna är inte åtskilda.
Livet och döden, självet och
den andre är inte åtskilda.
Precis som berget och dalen är oskiljbara.
I indianernas
liksom i andra
urbefolkningars traditioner
sägs att allt har en ande
vilket är ett annat sätt att säga
att allt är förenat
genom en enda vibrationskälla.
Det finns en medvetenhet, ett fält,
en kraft som rör sig genom allt.
Detta fält pågår inte omkring dig,
det pågår GENOM dig
och pågår SOM dig.
Du är "U" (eng."you")
i Universum.
Du är ögonen genom vilka
skapelsen betraktar sig själv.
När du vaknar ur en dröm inser du att
allt i drömmen var du.
Du skapade den.
Den så kallade verkligheten
är inte annorlunda.
Alla och allting är du.
Det enda medvetandet
tittar ut genom varje öga,
finns under varje sten, i varje partikel.
Internationella forskare vid CERN,
det europeiska laboratoriet
för partikelfysik,
letar efter detta fält
som genomsyrar allt.
Men istället för att söka inuti
vänder de blicken utåt
mot den fysiska världen.
Forskare vid CERN-laboratoriet
i Geneve, Schweiz,
meddelade att de funnit
Higgsbosonen eller gudspartikeln.
Experimenten med Higgsbosonen
bevisar vetenskapligt
att ett osynligt energifält
fyller rymdens tomrum.
CERN:s partikelaccelerator
består av en cirkel,
27 km i omkrets,
där två partikelstrålar
rusar i motsatta riktningar
och krockar i ljusets hastighet.
Forskarna observerar
vad som sker vid
de våldsamma kollisionerna.
Standardmodellen kan inte förklara
hur partiklar får sin massa.
Allt tycks bestå av vibrationer
men där finns inget
"ting" som kan vibrera.
Det är som om det
funnits en osynlig dansare,
en dansande skugga
gömd i universumbaletten.
Alla andra dansare har alltid dansat
runt denna dolda dansare.
Vi har observerat koreografin
men tidigare har vi
inte kunnat se dansaren.
Den så kallade "gudspartikeln",
egenskaperna hos universums grundmaterial,
kärnan i all materia som skulle förklara
den oförklarliga massan och energin
som driver universums expansion.
Men istället för att
förklara universums beskaffenhet
presenterar upptäckten
av Higgsbosonen ett
ännu större mysterium och
avslöjar ett universum som
är ännu mer mystiskt
än vi föreställde oss.
Vetenskapen närmar sig
gränsen mellan medvetandet
och materien.
Ögat som vi betraktar det
ursprungliga fältet med
och ögat som fältet betraktar oss med
är ett och samma öga.
Den kände tyske författaren
Wolfgang von Goethe sa:
"vågen är urtidsfenomenet
som gav upphov till världen."
Cymatik kallas studiet av synligt ljud.
Ordet kommer från grekiskans "cyma"
som betyder våg eller vibration.
En av de första västerländska
forskarna som seriöst studerade
vågfenomen var Ernst Chladni,
en tysk musiker och fysiker
som levde på 1700-talet.
Chladni upptäckte att om
han strödde ut sand
på en metallskiva och
sedan vibrerade skivan
med en fiolstråke,
bildades mönster i sanden.
Olika geometriska figurer uppstod
beroende på vibrationen som skapades.
Chladni nedtecknade en hel katalog
med dessa mönster som kallas
Chladni-figurer.
Många av figurerna återfinns i naturen.
Såsom i sköldpaddans skal
och i leopardens fläckar.
Studier av Chladni-mönster
eller cymatiska mönster
är en av hemligheterna
bakom hur skickliga
instrumentmakare avgör ljudkvaliteten
hos instrumenten de bygger.
Hans Jenny utvecklade Chladnis
arbete på 1960-talet
genom att använda olika
vätskor och elektriska förstärkare
för att generera ljudfrekvenser
och myntade termen "cymatik".
Om man låter enkla sinusvågor
färdas genom en skål med vatten
ser man mönster i vattnet.
Beroende på vågens frekvens
framträder krusningar i olika mönster.
Ju högre frekvens
desto mer invecklat mönster.
Dessa former kan upprepas,
de är inte slumpartade.
Ju mer du observerar
desto mer ser du hur vibrationerna
ordnar materia till invecklade former
från enkla upprepade vågor.
Denna vattenvibration har
ett mönster liknande en solros.
Genom att byta ljudfrekvens
får vi ett annat mönster.
Vatten är en mystisk substans.
Det är mycket mottagligt för påverkan.
Det betyder att det kan
ta emot och behålla en vibration.
På grund av sin stora resonansförmåga,
känslighet och
resonansvillighet,
svarar vattnet omedelbart på
alla typer av ljudvågor.
Vibrerande vatten
och jord utgör den största
massan i växter och djur.
Det är lätt att se hur
enkla vibrationer i vatten
kan skapa igenkännbara naturliga mönster.
Men om vi tillför fasta
material och ökar amplituden
blir det ännu mer intressant.
Tillsätts majsstärkelse
får vi ett mer komplext fenomen.
Kanske principerna till livet självt
blir synliga när vibrationerna
får stärkelseklumpen
att röra sig och likna
en levande organism.
Universums livgivande princip
beskrivs i varje religion
med ord som reflekterar
den tidens förståelse.
I inkaspråket, det största riket i
det förkolumbiska Amerika,
är ordet för människokropp "alpa camasca"
vilket betyder "levandegjord jord".
I kabbalah, judisk mysticism,
talar man om Guds gudomliga namn.
Namnet som inte kan uttalas.
Det kan inte uttalas
eftersom det är
en vibration som finns överallt.
Det är alla ord, all materia.
Allting är det heliga ordet.
Tetraedern är den enklaste formen
som kan existera i tre dimensioner.
Något måste ha åtminstone
fyra hörn för att ha en fysisk form.
Triangelformen är naturens enda
självstabiliserande mönster.
I Gamla Testamentet användes
ofta ordet "tetragrammaton"
för att beskriva en
viss manifestation av Gud.
Det användes när man talade om Guds ord
eller Guds specifika namn,
Logos eller det ursprungliga ordet.
De forna civilisationerna visste
att i universums grundstruktur
fanns den tetraederiska formen.
Ur denna form uppvisar naturen
en grundläggande drivkraft
mot jämvikt: Shiva.
Samtidigt som den också har
en grundläggande drivkraft mot
förändring: Shakti.
I Bibelns Johannesevangelium står det:
"I begynnelsen var Ordet"
men i originaltexten användes ordet
"Logos".
Den grekiska filosofen Herakleitos
som levde omkring 500 år f.Kr.
hänvisade till Logos som
något i grunden ofattbart.
Ursprunget till all upprepning,
alla mönster och all form.
De stoiska filosoferna som följde
Herakleitos lära förstod termen som
den gudomliga livgivande principen
som genomsyrar universum.
Inom sufismen är Logos
överallt och i allting.
Ur det manifesteras allt
som är omanifesterat.
I den hinduisiska traditionen
betyder Shiva Nataraja
"dansens herre".
Hela kosmos dansar
till Shivas trumma.
Allt uppfylls och besjälas av pulseringen.
Bara så länge Shiva dansar
kan världen fortsätta att
utvecklas och förändras,
annars kollapsar den tillbaka till intet.
Medan Shiva representerar vårt
bevittnande medvetande är Shakti
substansen eller den världsliga materien.
När Shiva ligger och mediterar
försöker Shakti få honom att röra på sig,
få honom att dansa.
Som yin och yang
existerar dansaren och dansen som ett.
Logos betyder också ofördold sanning.
Den som känner Logos,
känner sanningen.
Det finns många döljande lager
i den mänskliga världen
eftersom Akasha har virvlats
till komplexa strukturer
som döljer källan från sig själv.
Som i en gudomlig kurragömmalek
har vi gömt oss i årtusenden
och slutligen glömt att det var en lek.
Vi glömde att det fanns något att finna.
Buddismen lär ut hur man varseblir Logos,
det föränderliga fältet, inom sig själv
genom meditation.
När man observerar sin inre värld,
lägger man märke till allt
subtilare förnimmelser och energier
ju mer fokuserat sinnet blir.
Genom att uppleva "annica"
eller obeständighet på den
djupaste förnimmelsenivån,
befrias man från böjelser till
förgängliga externa former.
När vi inser att det
finns ett vibrationsfält
som utgör gemensam
grund i alla religioner,
hur kan vi säga "min religion" eller
"mitt ursprungliga Om",
"mitt kvantfält"?
Den verkliga världskrisen är inte social,
politisk eller ekonomisk.
Det är en medvetandekris, en oförmåga att
direkt uppleva vår sanna natur.
En oförmåga att urskilja den naturen i
alla och allting.
Inom buddismen är "Boddhisattva"
en person med en vaken buddhanatur.
En Boddhisattva lovar att hjälpa alla
varelser i universum att vakna och
inser att det finns bara ett medvetande.
För att väcka sitt sanna jag
måste man väcka alla varelser.
"Det finns oändligt många
kännande varelser i universum.
Jag lovar att hjälpa alla att vakna.
Mina fel är outtömliga.
Jag lovar att övervinna dem alla.
Dharma är ofattbar.
Jag lovar att förstå den.
Vägen till vakenhet är ouppnåelig.
Jag lovar att uppnå den."