0:00:00.841,0:00:04.572 Jag vet att TED handlar om[br]en massa stora saker, 0:00:04.596,0:00:08.126 men jag vill prata med er[br]om något väldigt litet. 0:00:08.150,0:00:10.308 Så litet att det är ett enda ord. 0:00:11.093,0:00:12.649 Ordet är "missanpassad." 0:00:13.347,0:00:16.966 Det är ett av mina favoritord[br]eftersom det är så bokstavligt. 0:00:17.403,0:00:21.349 Jag menar, det är en person[br]som liksom missade att passa in. 0:00:21.752,0:00:24.048 Eller en person som passar in dåligt. 0:00:24.658,0:00:27.581 Eller så här: "en person[br]som är dåligt anpassad 0:00:27.605,0:00:30.473 till nya situationer och omgivningar." 0:00:31.298,0:00:33.520 Jag är medlem av de missanpassade. 0:00:34.307,0:00:37.140 Och jag är här för alla de andra[br]missanpassade i rummet, 0:00:37.164,0:00:38.975 för jag är aldrig den enda. 0:00:39.995,0:00:41.880 Jag ska berätta om en missanpassad. 0:00:43.237,0:00:45.769 När jag var lite över 30 0:00:45.793,0:00:47.618 landade drömmen om att bli författare 0:00:47.638,0:00:50.198 på min tröskel. 0:00:50.198,0:00:51.802 Den kom faktiskt i brevlådan 0:00:51.826,0:00:55.485 i form av ett brev som sa[br]att jag vunnit ett stort litterärt pris 0:00:55.509,0:00:57.434 för en novell jag skrivit. 0:00:58.183,0:01:01.944 Novellen handlade om mitt liv[br]som tävlingssimmare, 0:01:02.632,0:01:04.687 om mitt sketna familjeliv, 0:01:05.258,0:01:10.155 och lite om hur sorg och förlust[br]kan göra någon galen. 0:01:11.829,0:01:16.502 Priset var en resa till New York City[br]för att träffa redaktörer och agenter 0:01:16.526,0:01:17.850 och andra författare. 0:01:18.278,0:01:21.342 Rena drömmen för en[br]som vill bli författare, eller hur? 0:01:22.573,0:01:25.413 Vet ni vad jag gjorde[br]den dag då brevet kom till mig? 0:01:26.037,0:01:27.835 Eftersom jag är jag, 0:01:27.859,0:01:30.056 la jag brevet på köksbordet, 0:01:30.080,0:01:33.522 hällde upp ett stort glas vodka 0:01:33.922,0:01:36.292 med is och lime, 0:01:36.722,0:01:40.956 satt där i underkläderna hela dagen 0:01:40.956,0:01:43.332 och stirrade på brevet. 0:01:44.608,0:01:47.753 Jag tänkte på alla sätt[br]jag redan hade förstört mitt liv på. 0:01:47.777,0:01:50.951 Vem fanken var jag att åka till New York 0:01:50.975,0:01:52.705 och låtsas vara författare? 0:01:53.681,0:01:55.040 Vem var jag? 0:01:55.040,0:01:56.268 Det ska jag berätta. 0:01:56.745,0:01:58.142 Jag var missanpassad. 0:01:58.625,0:02:00.988 Som otaliga andra barn 0:02:01.908,0:02:04.276 kom jag från en familj med misshandel, 0:02:04.300,0:02:06.956 som jag knappt undkom levande. 0:02:07.727,0:02:12.218 Jag hade redan två episkt misslyckade[br]äktenskap i ryggsäcken. 0:02:12.242,0:02:15.208 Jag hade hoppat av college[br]inte bara en gång, utan två 0:02:15.232,0:02:18.554 och kanske till och med en tredje gång[br]som jag inte tänker berätta om. 0:02:18.554,0:02:20.258 (Skratt) 0:02:20.582,0:02:24.243 Jag hade varit en vända[br]på rehab för drogmissbruk. 0:02:24.795,0:02:29.495 Och jag hade haft två härliga[br]hemestrar i finkan. 0:02:30.228,0:02:32.132 Så jag är på rätt scen. 0:02:33.680,0:02:35.770 (Skratt) 0:02:36.744,0:02:40.237 Men den verkliga anledningen,[br]tror jag, till att jag var missanpassad, 0:02:40.261,0:02:43.523 är att min dotter dog[br]samma dag som hon föddes, 0:02:43.547,0:02:46.666 och jag hade inte listat ut[br]hur jag skulle leva med det. 0:02:48.233,0:02:53.360 Efter att min dotter dött[br]var jag också hemlös länge, 0:02:53.384,0:02:55.328 och bodde under en vägbro 0:02:55.352,0:02:59.570 i ett zombieliknande tillstånd[br]av sorg och förlust 0:02:59.594,0:03:02.108 som en del av oss upplever längs vägen. 0:03:02.132,0:03:04.863 Kanske alla gör det,[br]om man lever länge nog. 0:03:06.000,0:03:07.431 Hemlösa människor 0:03:07.431,0:03:10.261 är de mest hjältemodiga missanpassade, 0:03:10.261,0:03:13.357 för de börjar som oss. 0:03:14.670,0:03:20.088 Så ni ser, jag misslyckades med[br]att passa in i nästan varenda kategori: 0:03:20.112,0:03:24.580 dotter, hustru, mamma, student. 0:03:25.474,0:03:27.973 Och drömmen om att bli författare 0:03:27.997,0:03:33.438 var egentligen mest som en liten,[br]sorgsen klump i min hals. 0:03:34.906,0:03:38.375 Så jag fick övervinna mig själv[br]för att kliva på det där planet 0:03:38.399,0:03:40.786 och flyga till New York City, 0:03:40.810,0:03:42.366 där författarna finns. 0:03:43.168,0:03:46.843 Ni andra missanpassade,[br]jag kan nästan se era huvuden lysa. 0:03:46.867,0:03:48.779 Jag kan peka ut er i ett rum. 0:03:48.803,0:03:51.241 Först skulle ni ha älskat det. 0:03:51.265,0:03:54.217 Man fick välja tre berömda författare[br]som man ville träffa, 0:03:54.241,0:03:56.599 så letade dessa människor upp dem åt en. 0:03:56.623,0:03:59.413 Man fick bo på Gramercy Park Hotel, 0:03:59.437,0:04:02.071 där man fick dricka whisky sent på kvällen 0:04:02.095,0:04:04.586 med coola, smarta, stilfulla människor. 0:04:04.610,0:04:09.119 Och man fick låtsas att man själv[br]också var cool och smart och stilfull. 0:04:09.143,0:04:12.331 Och man fick träffa ett gäng redaktörer[br]och författare och agenter 0:04:12.355,0:04:16.698 vid väldigt flotta luncher och middagar. 0:04:17.377,0:04:19.005 Fråga mig hur flotta. 0:04:19.735,0:04:21.696 Publiken: Hur flotta? 0:04:22.077,0:04:26.395 Lidia Yuknavitch: Jag ska erkänna:[br]Jag snodde tre linneservetter - 0:04:26.419,0:04:27.990 (Skratt) 0:04:28.014,0:04:29.671 från tre olika restauranger. 0:04:30.430,0:04:32.696 Och jag stoppade ner en meny i byxorna. 0:04:32.720,0:04:34.796 (Skratt) 0:04:34.820,0:04:38.526 Jag ville bara ha några souvenirer[br]så att jag, när jag kommit hem, 0:04:38.550,0:04:40.835 skulle kunna tro[br]att detta verkligen hade hänt. 0:04:41.241,0:04:42.780 Ni fattar? 0:04:43.467,0:04:45.131 De tre författare jag ville träffa 0:04:45.155,0:04:47.964 var Carole Maso, Lynne Tillman[br]och Peggy Phelan. 0:04:48.496,0:04:51.550 De var inte berömda bästsäljare, 0:04:51.574,0:04:55.171 men för mig var de[br]kvinnliga författartitaner. 0:04:55.700,0:04:59.262 Carole Maso skrev boken[br]som sedan blev min konstbibel. 0:05:00.056,0:05:02.557 Lynne Tillman gav mig lov att tro 0:05:02.581,0:05:06.062 att mina berättelser[br]kanske kunde bli en del av världen. 0:05:06.839,0:05:08.793 Och Peggy Phelan påminde mig 0:05:08.817,0:05:13.826 om att min hjärna kanske kunde[br]vara viktigare än mina bröst. 0:05:15.500,0:05:18.184 De var inte konventionella[br]kvinnliga författare, 0:05:18.208,0:05:21.985 men de banade väg genom det konventionella 0:05:22.009,0:05:23.802 med sina kroppshistorier, 0:05:24.294,0:05:28.429 lite så som, tänker jag, [br]vattnet banade väg genom Grand Canyon. 0:05:29.371,0:05:31.082 Jag dog nästan av glädje 0:05:31.106,0:05:34.947 över att få umgås med dessa tre[br]kvinnliga författare som fyllt 50. 0:05:34.971,0:05:37.897 Och orsaken till att jag[br]nästan dog av glädje 0:05:37.921,0:05:39.990 var att jag aldrig känt sån glädje förut. 0:05:40.014,0:05:41.836 Jag hade aldrig varit i ett sånt rum. 0:05:42.350,0:05:44.108 Min mamma gick aldrig på college. 0:05:44.747,0:05:47.236 Och min kreativa karriär fram till dess 0:05:47.260,0:05:52.082 var liksom nåt litet, sorgset och dödfött. 0:05:53.394,0:05:56.673 Så de första kvällarna i New York[br]ville jag dö där. 0:05:56.697,0:06:00.137 Jag var liksom, "Döda mig nu. [br]Jag är nöjd. Det här är vackert." 0:06:01.187,0:06:04.335 En del här inne kommer att förstå[br]det som hände sedan. 0:06:04.935,0:06:09.230 Först tog de mig till[br]Farrar, Straus och Giroux. 0:06:09.863,0:06:13.038 Farrar, Straus och Giroux[br]var mitt absoluta drömförlag. 0:06:13.062,0:06:16.753 Jag menar, T.S. Eliot[br]och Flannery O'Connor gavs ut där. 0:06:17.418,0:06:21.667 Chefredaktören satt och pratade[br]med mig en lång stund, 0:06:21.667,0:06:24.185 och försökte övertyga mig[br]om att jag hade en bok i mig 0:06:24.195,0:06:25.864 om mitt liv som simmare. 0:06:26.498,0:06:27.855 Ni vet, som en memoar. 0:06:28.630,0:06:30.866 Hela tiden han talade till mig, 0:06:30.890,0:06:34.595 satt jag där och log och nickade[br]som en avtrubbad idiot, 0:06:35.509,0:06:37.361 med armarna korslagda över bröstet, 0:06:37.385,0:06:42.812 medan inget, inget, inget[br]kom över mina läppar. 0:06:43.875,0:06:47.242 Till slut klappade han mig på axeln, 0:06:47.266,0:06:48.847 som en simningscoach hade gjort. 0:06:49.580,0:06:51.415 Han önskade mig lycka till, 0:06:51.439,0:06:53.877 gav mig några gratisböcker 0:06:53.901,0:06:56.082 och visade mig ut genom dörren. 0:06:57.588,0:07:00.855 Sedan tog de mig till W.W. Norton, 0:07:00.879,0:07:03.579 där jag var rätt säker på[br]att bli utkastad från byggnaden 0:07:03.603,0:07:05.492 för att jag hade på mig Doc Martens. 0:07:06.190,0:07:07.639 Men det blev inte så. 0:07:08.512,0:07:10.941 Att vara på Nortons kontor 0:07:10.965,0:07:15.437 kändes som att sträcka sig upp[br]mot natthimlen och nudda månen 0:07:15.461,0:07:19.098 medan stjärnorna skrev ditt namn[br]tvärs över kosmos. 0:07:19.599,0:07:21.744 Så stort var det för mig. 0:07:21.768,0:07:22.949 Förstår ni? 0:07:23.567,0:07:26.065 Deras chefredaktör, Carol Houck Smith, 0:07:26.089,0:07:30.432 lutade sig mot mig med sina plirande,[br]klara, intensiva ögon 0:07:30.456,0:07:33.566 och sa, "Nå, skicka något[br]till mig då, genast!" 0:07:34.328,0:07:36.620 De flesta människor,[br]särskilt TED-människor, 0:07:36.644,0:07:38.984 skulle ha rusat till brevlådan, eller hur? 0:07:39.651,0:07:42.929 Det tog mig mer än ett decennium[br]att ens föreställa mig 0:07:42.953,0:07:46.830 att lägga något i ett kuvert [br]och slicka på ett frimärke. 0:07:48.741,0:07:50.315 Den sista kvällen 0:07:50.339,0:07:53.608 höll jag en stor uppläsning[br]vid the National Poetry Club. 0:07:54.342,0:07:57.339 Vid slutet av uppläsningen[br]kom Katharine Kidde, 0:07:57.353,0:08:00.616 från Kidde, Hoyt & Picard Literary Agency 0:08:00.640,0:08:03.227 fram till mig, skakade min hand 0:08:03.251,0:08:06.429 och erbjöd sig att representera mig[br]typ där och då. 0:08:08.558,0:08:11.545 Jag stod där och blev liksom döv. 0:08:11.569,0:08:13.155 Har det nångång hänt er? 0:08:13.703,0:08:15.815 Och jag började nästan gråta 0:08:15.839,0:08:19.764 för alla människor i rummet[br]var så vackert klädda, 0:08:19.788,0:08:22.941 och allt som kom ut ur min mun var: 0:08:22.965,0:08:26.075 "Jag vet inte. Jag måste tänka på det." 0:08:26.805,0:08:31.097 Och hon sa "Okej då," och gick iväg. 0:08:32.884,0:08:39.403 Alla öppna händer sträckta mot mig,[br]den där lilla sorgsna klumpen i halsen ... 0:08:39.427,0:08:43.365 Jag försöker berätta något[br]om människor som jag. 0:08:43.389,0:08:47.442 Missanpassade - vi vet inte alltid[br]hur man hoppas eller säger ja 0:08:47.466,0:08:49.077 eller väljer det stora, 0:08:49.101,0:08:51.247 inte ens när det är rakt framför oss. 0:08:51.271,0:08:52.890 Det är en skam vi bär på. 0:08:52.914,0:08:54.905 Det är skammen över att vilja något bra. 0:08:54.929,0:08:56.921 Det är skammen över att känna något bra. 0:08:56.945,0:09:01.327 Det är skammen över att inte riktigt tro[br]att vi förtjänar att vara i rummet 0:09:01.351,0:09:03.468 med människorna vi beundrar. 0:09:04.472,0:09:07.398 Om jag kunde, så skulle jag gå tillbaka[br]och coacha mig själv. 0:09:07.422,0:09:11.719 Jag skulle vara exakt som de där[br]kvinnorna över 50 som hjälpte mig. 0:09:11.719,0:09:13.740 Jag skulle lära mig själv att vilja saker, 0:09:13.740,0:09:16.054 att stå upp, att be om dem. 0:09:16.078,0:09:20.384 Jag skulle säga, "Du! Ja, du![br]Du hör också hemma i rummet." 0:09:20.408,0:09:22.680 Strålglansen faller på oss alla, 0:09:22.704,0:09:25.615 och vi är ingenting utan varandra. 0:09:27.041,0:09:30.313 Istället flög jag tillbaka till Oregon, 0:09:30.337,0:09:36.029 såg på när vintergrönskan[br]och regnet kom i sikte igen, 0:09:36.053,0:09:40.345 och drack många små flaskor[br]med flygplanssjälvömkan. 0:09:41.491,0:09:46.333 Jag tänkte på hur, om jag var författare,[br]jag var nån slags missanpassad författare. 0:09:47.244,0:09:48.187 Det jag säger är 0:09:48.187,0:09:50.335 att jag flög hem till Oregon[br]utan bokkontrakt, 0:09:50.335,0:09:51.570 utan en agent, 0:09:51.570,0:09:54.115 och med bara ett huvud[br]och ett hjärta fyllt av minnen 0:09:54.139,0:09:57.287 av att ha suttit så nära 0:09:57.311,0:09:59.581 de vackra författarna. 0:10:00.278,0:10:03.684 Minnet var det enda pris[br]jag unnade mig själv. 0:10:05.175,0:10:08.654 Och ändå, hemma i mörkret, 0:10:09.272,0:10:10.835 tillbaka i underkläderna, 0:10:11.788,0:10:13.518 kunde jag ännu höra deras röster. 0:10:14.264,0:10:18.305 De sa, "Lyssna inte på någon[br]som försöker få dig att vara tyst 0:10:18.329,0:10:19.880 eller att ändra din berättelse." 0:10:20.861,0:10:24.540 De sa, "Ge röst åt berättelsen[br]som bara du kan berätta." 0:10:24.564,0:10:26.994 De sa, "Ibland är berättandet 0:10:27.018,0:10:30.064 det som räddar ditt liv." 0:10:31.703,0:10:35.393 Nu är jag, som ni kan se,[br]den där kvinnan över 50. 0:10:36.278,0:10:37.793 Och jag är författare. 0:10:38.516,0:10:39.743 Och jag är mamma. 0:10:40.441,0:10:41.978 Och jag blev lärare. 0:10:42.970,0:10:44.851 Gissa vilka mina favoritelever är. 0:10:46.604,0:10:48.232 Trots att det inte hände den dag 0:10:48.256,0:10:50.510 då drömbrevet hamnade i min brevlåda, 0:10:50.534,0:10:52.207 så skrev jag en memoar, 0:10:52.231,0:10:54.064 "The Chronology of Water." 0:10:54.889,0:10:59.588 I den finns berättelser om alla gånger[br]jag fått återuppfinna ett jag 0:10:59.612,0:11:02.016 ur ruinerna av mina val, 0:11:02.575,0:11:07.985 berättelser om hur mina till synes misstag[br]egentligen var grymt märkliga portaler 0:11:08.009,0:11:09.531 till något vackert. 0:11:10.309,0:11:13.761 Allt jag behövde göra[br]var att ge berättelsen en röst. 0:11:15.552,0:11:19.798 Det finns en myt i de flesta kulturer[br]om att följa drömmar. 0:11:20.664,0:11:22.385 Den kallas hjälteresan. 0:11:23.679,0:11:25.503 Men jag föredrar en annan myt, 0:11:25.527,0:11:27.306 som är lite vid sidan av den där 0:11:27.330,0:11:28.487 eller under den. 0:11:29.089,0:11:30.941 Den kallas den missanpassades myt. 0:11:31.763,0:11:33.028 Och den låter så här: 0:11:33.623,0:11:35.878 Till och med i misslyckandets stund, 0:11:35.902,0:11:38.480 just då, är du vacker. 0:11:39.585,0:11:40.737 Du vet det inte ännu, 0:11:40.761,0:11:43.938 men du har förmågan att omskapa dig själv 0:11:43.962,0:11:45.160 i oändlighet. 0:11:45.184,0:11:46.778 Det är din skönhet. 0:11:47.694,0:11:49.210 Du kan vara ett fyllo, 0:11:49.234,0:11:51.583 du kan ha överlevt misshandel, 0:11:51.607,0:11:53.043 du kan vara ex-kriminell, 0:11:53.067,0:11:54.565 du kan vara hemlös, 0:11:54.589,0:11:57.867 du kan förlora alla dina pengar[br]eller ditt jobb eller din man 0:11:57.891,0:12:00.305 eller din fru, eller värst av allt, 0:12:00.329,0:12:01.479 ett barn. 0:12:01.864,0:12:03.917 Du kan till och med förlora förståndet. 0:12:03.941,0:12:08.010 Du kan stå mitt i ditt misslyckande 0:12:08.034,0:12:10.912 och ändå, jag är här för att säga det, 0:12:10.936,0:12:13.049 är du så vacker. 0:12:13.073,0:12:15.372 Din berättelse förtjänar att bli hörd, 0:12:15.396,0:12:19.669 för du, du sällsynta[br]och fantastiska missanpassade, 0:12:19.693,0:12:21.949 du nya art, 0:12:22.568,0:12:24.537 är den enda i rummet 0:12:24.561,0:12:26.177 som kan berätta historien 0:12:26.201,0:12:28.609 på det sätt som bara du kan. 0:12:29.710,0:12:31.620 Och jag skulle lyssna. 0:12:32.863,0:12:34.039 Tack. 0:12:34.063,0:12:37.053 (Applåder)