Visste du att det finns biljoner små bakterier överallt omkring dig? Det är sant. Mikroorganismer kallade bakterier var bland de första livsformerna på jorden. Trots att de bara består av en enda cell är deras totala biomassa större än den för alla växter och djur tillsammans. Och de finns överallt: på marken, i vattnet, på ditt köksbord, på din hud, till och med i din kropp. Få inte panik ännu! Även om du har tio gånger fler bakterieceller i din kropp än mänskliga celler, så är många av dessa bakterier ofarliga eller till och med välgörande för vår matsmältning och immunitet. Men det finns vissa bråkstakar som kan orsaka skadliga infektioner - alltifrån små besvär till dödliga epidemier. Lyckligtvis finns fantastiska mediciner för att bekämpa bakterieinfektioner. Dessa tillverkas av kemikalier eller naturprodukter som mögel och dödar eller neutraliserar bakterier genom att hämma cellväggssyntes eller genom att störa vissa viktiga processer som proteinsyntes, men utan att skada de mänskliga cellerna. Utbredningen av antibiotika under 1900-talet har gjort många förr farliga sjukdomar lättbehandlade. Men idag håller flera av våra antibiotika på att förlora sin verkan. Har något hänt med antibiotikan? Problemet ligger inte hos antibiotikan utan hos bakterierna som den ska bekämpa, och förklaringen finns i Darwins teori om det naturliga urvalet. Precis som andra organismer kan bakterier genomgå slumpmässiga mutationer. Många av dessa mutationer är farliga eller betydelselösa, men då och då sker en mutation som ger dess organism en ökad överlevnadschans. Och för en bakterie innebär en mutation som gör den antibiotikaresistent en rejäl fördel. När de icke-resistenta bakterierna dödas, vilket sker särskilt fort i antibiotikarika miljöer som sjukhus, ökar möjligheterna för de resistenta att föröka sig och föra vidare de muterade gener som hjälper dem med detta. Men det finns fler sätt än reproduktion: Vissa frigör DNA när de dör som plockas upp av andra bakterier, medan andra använder "konjugation" och delar sina gener genom pili. Med tiden tilltar dessa resistenta gener och bildar hela stammar av superbakterier. Så hur länge dröjer det innan dessa superbakterier tar över? I vissa bakterier har det faktiskt redan skett. Vissa stammar av staphylococcus aureus, som kan orsaka hudinfektioner, lunginflammation och sepsis, har utvecklats till MRSA och blivit resistenta mot beta-laktamantibiotika som penicillin, meticillin och oxacillin. Tack vare en gen som ersätter det protein som beta-laktamer vanligtvis binder sig till kan MRSA obehindrat fortsätta tillverka cellväggar. Andra superbakterier, exempelvis salmonella, producerar ibland enzymer som beta-laktamer som bryter ner antibiotikan innan den hinner få verkan, och E. coli, en komplex grupp av bakterier med stammar som orsakar diarée och njursvikt kan motverka viss antibiotika, såsom kinoloner, genom att aktiva stoppa alla inkräktare som lyckas ta sig in i cellen. Men det finns goda nyheter. Forskare försöker ligga steget före bakterierna, och trots att utvecklingen av ny antibiotika saktat ner har WHO gjort framtagandet av nya behandlingar till en prioritet. Vissa forskare försöker hitta alternativa lösningar, såsom fagterapi eller vacciner för att motverka infektioner. Att minska överdriven och onödig användning av antibiotika, såsom för mindre infektioner som läker av sig själva, och att ändra rutiner för att undvika sjukhusinfektioner, kan också bidra, då fler icke-resistenta bakterier hålls vid liv som motstånd mot resistenta stammar. I kampen mot superbakterier kan nedtrappning ibland fungera bättre än en evolutionär kapprustning.