1
00:00:00,903 --> 00:00:03,878
(Klickljud)

2
00:00:07,474 --> 00:00:11,965
Jag föddes med bilateralt retinoblastom,

3
00:00:12,420 --> 00:00:14,353
cancer i näthinnan.

4
00:00:15,313 --> 00:00:19,099
Mitt högra öga togs bort

5
00:00:19,099 --> 00:00:21,056
vid sju månaders ålder.

6
00:00:21,056 --> 00:00:25,053
Jag var 13 månader gammal
när man tog bort mitt vänstra öga.

7
00:00:25,743 --> 00:00:31,148
Det första jag gjorde när jag vaknade
efter den där sista operationen

8
00:00:31,148 --> 00:00:34,780
var att klättra ur barnsängen

9
00:00:34,780 --> 00:00:38,889
och börja vandra runt på
intensivvårdsavdelningen för barn,

10
00:00:39,829 --> 00:00:43,208
antagligen på jakt efter den
som gjort detta mot mig.

11
00:00:43,208 --> 00:00:45,066
(Skratt)

12
00:00:46,966 --> 00:00:50,127
Uppenbarligen var att gå runt
på barnavdelningen

13
00:00:50,127 --> 00:00:53,702
inget problem för mig utan ögon.

14
00:00:53,702 --> 00:00:56,337
Problemet var att bli upptäckt.

15
00:00:57,327 --> 00:01:00,731
Det är intryck av blindhet

16
00:01:00,731 --> 00:01:04,221
som är mycket mer hotfulla

17
00:01:04,221 --> 00:01:07,753
för blinda människor än själva blindheten.

18
00:01:09,043 --> 00:01:13,230
Tänk ett ögonblick
på era egna intryck av blindhet.

19
00:01:13,230 --> 00:01:17,296
Tänk på era reaktioner 
när jag först kom ut på scenen,

20
00:01:17,296 --> 00:01:21,347
eller tanken på att själva bli blinda,

21
00:01:21,347 --> 00:01:24,499
eller att en närstående blir blind.

22
00:01:25,264 --> 00:01:30,704
Skräcken är obegriplig
för de flesta av oss,

23
00:01:30,704 --> 00:01:33,159
eftersom blindhet

24
00:01:33,159 --> 00:01:38,589
anses personifiera ignorans
och omedvetenhet,

25
00:01:38,589 --> 00:01:46,630
olycklig utsatthet för det mörka 
och okändas härjningar.

26
00:01:46,630 --> 00:01:48,460
Så poetiskt.

27
00:01:49,440 --> 00:01:52,801
Som tur är var inte
mina föräldrar poetiska.

28
00:01:52,801 --> 00:01:54,276
De var pragmatiska.

29
00:01:54,276 --> 00:02:01,293
De förstod att ignorans och rädsla
bara fanns i sinnet,

30
00:02:01,293 --> 00:02:05,122
och att sinnet är anpassningsbart.

31
00:02:05,122 --> 00:02:08,983
De ansåg att jag borde växa upp

32
00:02:08,983 --> 00:02:13,484
och åtnjuta samma friheter
och skyldigheter som alla andra.

33
00:02:13,484 --> 00:02:16,275
Med deras egna ord skulle jag flytta ut -

34
00:02:16,275 --> 00:02:18,722
vilket jag gjorde när jag var 18 -

35
00:02:18,722 --> 00:02:21,035
jag skulle betala skatt -

36
00:02:21,035 --> 00:02:23,875
tack - (Skratt) -

37
00:02:25,605 --> 00:02:30,786
och de visste skillnaden
mellan kärlek och rädsla.

38
00:02:30,786 --> 00:02:35,710
Rädsla lamslår oss
när vi möter utmaningar.

39
00:02:35,710 --> 00:02:38,282
De visste att blindhet skulle bli
en stor utmaning.

40
00:02:38,282 --> 00:02:41,135
Jag uppfostrades inte med rädsla.

41
00:02:41,666 --> 00:02:45,055
De satte min frihet före allt annat,

42
00:02:45,055 --> 00:02:48,058
för det är vad kärleken gör.

43
00:02:48,535 --> 00:02:52,764
Om jag går vidare, 
hur klarar jag mig idag?

44
00:02:53,724 --> 00:02:56,690
Världen är en mycket större barnavdelning.

45
00:02:57,189 --> 00:03:00,843
Som tur är har jag
min pålitliga långa käpp,

46
00:03:01,320 --> 00:03:04,014
längre än de käppar som används
av de flesta blinda.

47
00:03:04,014 --> 00:03:06,437
Jag kallar den min frihetsstav.

48
00:03:07,037 --> 00:03:08,723
Den hindrar mig till exempel

49
00:03:08,723 --> 00:03:14,529
från att lämna scenen
på ett ovärdigt sätt. (Skratt)

50
00:03:15,279 --> 00:03:17,242
Jag kan se den där klippkanten.

51
00:03:18,282 --> 00:03:21,509
De varnade oss tidigare och sa
att varje tänkbart missöde

52
00:03:21,509 --> 00:03:24,574
har drabbat talare här på scenen.

53
00:03:25,100 --> 00:03:27,121
Jag vill inte sätta ett nytt exempel.

54
00:03:28,491 --> 00:03:30,185
Men utöver detta,

55
00:03:30,185 --> 00:03:33,692
hörde kanske många av er mitt klickljud
när jag kom ut på scenen -

56
00:03:33,692 --> 00:03:34,619
(Klickljud)

57
00:03:34,619 --> 00:03:36,488
med min tunga.

58
00:03:36,488 --> 00:03:39,161
Det är blixtar av ljud

59
00:03:39,666 --> 00:03:44,506
som skickas ut och reflekteras
från ytor runt omkring mig,

60
00:03:44,506 --> 00:03:46,118
precis som fladdermusens ekolod,

61
00:03:46,118 --> 00:03:51,265
och återvänder till mig med mönster,
med bitar av information,

62
00:03:51,738 --> 00:03:54,225
på samma sätt som ljus gör för er.

63
00:03:55,135 --> 00:03:58,793
Och min hjärna har,
tack vare mina föräldrar,

64
00:03:58,793 --> 00:04:04,098
aktiverats för att skapa bilder
i mitt syncentrum,

65
00:04:04,098 --> 00:04:07,038
som vi nu kallar systemet
för bildskapande,

66
00:04:07,038 --> 00:04:10,988
av dessa informationsmönster,
på samma sätt som era hjärnor gör.

67
00:04:10,988 --> 00:04:13,854
Jag kallar denna process blixt-sonar.

68
00:04:14,604 --> 00:04:20,322
På så vis har jag lärt mig se
genom min blindhet,

69
00:04:20,322 --> 00:04:23,498
att navigera min resa

70
00:04:23,498 --> 00:04:27,187
genom det mörka okända
i mina egna utmaningar,

71
00:04:27,538 --> 00:04:30,748
vilket har givit mig smeknamnet

72
00:04:31,249 --> 00:04:35,154
"Den märkvärdige Läderlappen". (Skratt)

73
00:04:35,154 --> 00:04:37,498
Alltså, Läderlappen är ok.

74
00:04:37,498 --> 00:04:41,098
Fladdermöss är coola. Läderlappen är cool.

75
00:04:41,098 --> 00:04:46,766
Men jag uppfostrades inte till att se
mig själv som märkvärdig på något vis.

76
00:04:47,636 --> 00:04:51,884
Jag har alltid sett mig själv
som alla andra

77
00:04:51,884 --> 00:04:57,300
som navigerar genom sina egna
mörka okända utmaningar.

78
00:04:57,300 --> 00:05:00,193
Är det så märkvärdigt?

79
00:05:00,718 --> 00:05:04,014
Jag använder inte mina ögon,
jag använder min hjärna.

80
00:05:04,834 --> 00:05:07,317
Nå, någonstans tycker någon

81
00:05:07,317 --> 00:05:11,144
att det är märkvärdigt, annars skulle
jag inte vara här uppe,

82
00:05:11,144 --> 00:05:14,183
men låt oss tänka på
det här ett ögonblick.

83
00:05:15,013 --> 00:05:17,739
Alla ni där ute

84
00:05:17,739 --> 00:05:21,563
som möter eller någon gång
har mött en utmaning,

85
00:05:22,138 --> 00:05:24,160
sträck upp en hand.

86
00:05:25,470 --> 00:05:27,490
Okej.

87
00:05:27,490 --> 00:05:30,462
Många händer sträcks upp, vänta lite,
låt mig räkna dem.

88
00:05:30,462 --> 00:05:32,503
(Klickljud)

89
00:05:33,713 --> 00:05:36,731
Det här tar ett tag.
(Klickljud) (Skratt)

90
00:05:36,731 --> 00:05:38,205
Okej, många händer i luften.

91
00:05:38,205 --> 00:05:40,179
Håll dem kvar där. Jag har en idé.

92
00:05:40,179 --> 00:05:46,302
De av er som använder sina hjärnor
för att navigera genom dessa utmaningar

93
00:05:46,302 --> 00:05:49,243
kan ta ner era händer.

94
00:05:50,423 --> 00:05:53,024
Okej, om någon av er fortfarande
sträcker upp en hand

95
00:05:53,024 --> 00:05:57,862
har ni alldeles egna utmaningar. (Skratt)

96
00:05:57,862 --> 00:06:00,839
Så alla av oss möter utmaningar,

97
00:06:00,839 --> 00:06:04,257
och alla av oss står inför
det mörka okända,

98
00:06:04,257 --> 00:06:08,920
som är inneboende i de flesta utmaningar,
och de flesta av oss fruktar, eller hur?

99
00:06:08,920 --> 00:06:12,773
Men vi har alla hjärnor

100
00:06:12,773 --> 00:06:16,789
som tillåter oss, som aktiveras
för att tillåta oss

101
00:06:16,789 --> 00:06:23,456
att navigera genom dessa utmaningar. Okej?

102
00:06:24,151 --> 00:06:28,284
Ett exempel: jag klev upp här

103
00:06:28,284 --> 00:06:35,254
och - (Klickljud) - de talade inte om

104
00:06:35,254 --> 00:06:37,782
var talarstolen var.

105
00:06:37,782 --> 00:06:41,066
Så man kan inte lita på
de där TED-människorna.

106
00:06:42,546 --> 00:06:44,313
"Hitta den själv", sa de.

107
00:06:44,313 --> 00:06:47,303
Så - (Skratt)

108
00:06:49,083 --> 00:06:52,049
Och rundgången från högtalarna
hjälper inte alls.

109
00:06:52,525 --> 00:06:55,530
Så nu ger jag er en utmaning.

110
00:06:55,934 --> 00:06:59,280
Skulle ni alla kunna blunda
en liten stund?

111
00:06:59,850 --> 00:07:03,507
Och ni ska få lära er lite blixt-sonar.

112
00:07:03,507 --> 00:07:04,897
Jag ska skapa ett ljud.

113
00:07:04,897 --> 00:07:08,252
Jag ska hålla den här skivan framför mig,
utan att flytta på den.

114
00:07:08,252 --> 00:07:11,486
Lyssna bara på ljudet ett ögonblick.

115
00:07:12,956 --> 00:07:15,944
Schhhhhhhh.

116
00:07:19,228 --> 00:07:21,083
Okej, inte så värst intressant.

117
00:07:21,083 --> 00:07:24,032
Lyssna nu på vad som händer
med precis samma ljud

118
00:07:24,032 --> 00:07:25,816
när jag flyttar på skivan.

119
00:07:27,146 --> 00:07:30,137
Schhhhhhhhh. 
(Tonhöjden blir högre och lägre)

120
00:07:38,266 --> 00:07:41,609
Ni vet inte vilken makt
den mörka sidan har.

121
00:07:41,609 --> 00:07:43,421
(Skratt)

122
00:07:43,421 --> 00:07:45,812
Jag kunde inte låta bli.

123
00:07:47,592 --> 00:07:50,169
Okej, fortsätt nu att blunda

124
00:07:50,169 --> 00:07:52,327
för kunde ni höra skillnaden?

125
00:07:52,327 --> 00:07:54,965
Okej, låt oss bli säkra på saken.

126
00:07:54,965 --> 00:07:57,224
Er utmaning är

127
00:07:57,224 --> 00:08:02,308
att säga "nu" när ni hör
att skivan börjar förflyttas.

128
00:08:02,308 --> 00:08:05,300
Okej? Vi tar det lugnt.

129
00:08:08,160 --> 00:08:11,823
Schhhhhhh.

130
00:08:11,823 --> 00:08:13,628
Publik: Nu.
Daniel Kish: Bra. Utmärkt.

131
00:08:13,628 --> 00:08:15,071
Öppna ögonen.

132
00:08:15,071 --> 00:08:19,915
Alltså, bara några centimeter räcker

133
00:08:19,915 --> 00:08:21,775
för att ni ska höra skillnaden.

134
00:08:21,775 --> 00:08:24,488
Ni har upplevt sonar.

135
00:08:25,158 --> 00:08:28,277
Ni skulle alla kunna bli riktigt bra
blinda människor. (Skratt)

136
00:08:28,277 --> 00:08:31,240
Låt oss se vad som kan hända

137
00:08:31,240 --> 00:08:34,584
när denna aktiveringsprocess

138
00:08:34,584 --> 00:08:38,357
får lite tid och uppmärksamhet.

139
00:08:39,111 --> 00:08:42,292
(Video) Juan Ruiz: Det är som om
ni ser med era ögon

140
00:08:42,292 --> 00:08:45,097
och vi ser med våra öron.

141
00:08:45,097 --> 00:08:48,211
Brian Bushway: Det är inte
att uppskatta det mer eller mindre,

142
00:08:48,211 --> 00:08:51,487
det handlar om att uppskatta det olika.

143
00:08:51,487 --> 00:08:54,529
Shawn Marsolais: Det går tvärs över.
DK: Ja.

144
00:08:54,529 --> 00:08:58,337
SM: Och sedan går det
gradvis neråt igen.

145
00:08:58,337 --> 00:08:59,950
DK: Ja!
SM: Det är otroligt.

146
00:08:59,950 --> 00:09:03,299
Jag kan ju se bilen. Himmel!

147
00:09:09,581 --> 00:09:11,768
J. Louchart: Jag älskar att vara blind.

148
00:09:11,768 --> 00:09:15,231
Ärligt talat, även om jag fick chansen
vill jag inte kunna se igen.

149
00:09:15,716 --> 00:09:19,176
JR: Ju högre mål, desto fler 
hinder stöter man på,

150
00:09:19,176 --> 00:09:21,347
och på andra sidan målet

151
00:09:21,347 --> 00:09:23,055
finns seger.

152
00:09:23,055 --> 00:09:28,580
[På italienska]

153
00:09:28,580 --> 00:09:31,538
(Applåder)

154
00:09:37,985 --> 00:09:42,245
DK: Nå, ser de här människorna
skräckslagna ut?

155
00:09:42,245 --> 00:09:44,067
Inte särskilt.

156
00:09:44,067 --> 00:09:46,853
Vi har givit träning i aktivering

157
00:09:46,853 --> 00:09:50,382
till tiotusentals blinda och seende
med alla möjliga bakgrunder

158
00:09:50,382 --> 00:09:52,540
i nästan 40 länder.

159
00:09:52,540 --> 00:09:56,488
När blinda lär sig se,

160
00:09:57,302 --> 00:10:00,320
verkar seende bli inspirerade

161
00:10:00,320 --> 00:10:05,377
till att vilja se på samma sätt;
bättre, klarare, med mindre rädsla,

162
00:10:06,627 --> 00:10:12,078
eftersom detta är exempel på den
enorma kapaciteten inom oss alla

163
00:10:12,533 --> 00:10:19,046
att navigera genom varje sorts utmaning,
genom varje sorts mörker,

164
00:10:19,046 --> 00:10:22,332
till upptäckter vi inte föreställt oss,

165
00:10:22,332 --> 00:10:27,152
när vi är aktiverade.

166
00:10:27,695 --> 00:10:33,469
Jag önskar er alla en
högst aktiverande resa.

167
00:10:33,469 --> 00:10:35,047
Tack så mycket.

168
00:10:35,047 --> 00:10:38,020
(Applåder)

169
00:10:43,416 --> 00:10:46,162
Chris Anderson: Daniel, min vän.

170
00:10:46,162 --> 00:10:51,297
Som jag vet att du ser får du fantastiska
stående ovationer här på TED.

171
00:10:51,297 --> 00:10:53,929
Tack för ett fenomenalt tal.

172
00:10:54,281 --> 00:10:59,530
Bara en fråga om din värld,
den inre värld du konstruerar.

173
00:10:59,530 --> 00:11:05,095
Vi tror att vi har sådant i vår värld
som du som blind inte har,

174
00:11:05,095 --> 00:11:06,819
men hurdan är din värld?

175
00:11:06,819 --> 00:11:09,196
Vad har du som vi inte har?

176
00:11:09,582 --> 00:11:12,119
DK: Ett synfält på 360°,

177
00:11:12,717 --> 00:11:16,618
min sonar fungerar ungefär lika bra
bakom mig som framför mig.

178
00:11:16,618 --> 00:11:18,499
Den fungerar runt hörn.

179
00:11:18,499 --> 00:11:21,238
Den fungerar genom ytor.

180
00:11:22,448 --> 00:11:27,229
Man kan säga att det är en lite suddig
tredimensionell geometri.

181
00:11:27,229 --> 00:11:31,269
En av mina elever,
som nu har blivit instruktör,

182
00:11:31,269 --> 00:11:34,195
satt några månader
efter att han mist synen

183
00:11:34,195 --> 00:11:36,117
i sitt trevåningshus

184
00:11:36,117 --> 00:11:40,114
och insåg att han kunde höra
allt som pågick i hela huset:

185
00:11:40,114 --> 00:11:44,353
samtal, människor i köket,
människor i badrummet,

186
00:11:44,353 --> 00:11:46,937
flera våningar bort, genom flera väggar.

187
00:11:46,937 --> 00:11:50,324
Han sa att det var lite
som att ha röntgensyn.

188
00:11:50,889 --> 00:11:54,111
CA: Hur ser det ut där du är just nu?

189
00:11:54,111 --> 00:11:56,478
Hur ser det ut här i salen?

190
00:11:57,530 --> 00:12:01,903
DK: Ärligt talat, många högtalare.

191
00:12:04,453 --> 00:12:06,334
Det är intressant.

192
00:12:06,334 --> 00:12:08,657
När människor låter,

193
00:12:08,657 --> 00:12:13,864
när de skrattar, skruvar på sig,
dricker något eller snyter sig

194
00:12:13,864 --> 00:12:16,557
vad de än gör hör jag det.

195
00:12:16,557 --> 00:12:19,388
Jag hör varje liten rörelse
som varenda individ gör.

196
00:12:19,388 --> 00:12:22,111
Inget av det går mig egentligen förbi,

197
00:12:22,111 --> 00:12:24,355
och sedan, ur ett sonar-perspektiv,

198
00:12:24,355 --> 00:12:30,209
rummets storlek,
hur publiken sitter runt scenen,

199
00:12:30,209 --> 00:12:33,847
det är rummets höjd.

200
00:12:33,847 --> 00:12:37,127
Som jag sa är allt det en sorts
tredimensionell geometri

201
00:12:37,127 --> 00:12:38,364
runt omkring mig.

202
00:12:38,364 --> 00:12:40,480
CA: Daniel, du har gjort
ett fantastiskt jobb

203
00:12:40,480 --> 00:12:42,911
med att hjälpa oss
att se världen på ett annat sätt.

204
00:12:42,911 --> 00:12:44,562
Verkligen ett stort tack för det.

205
00:12:44,562 --> 00:12:45,825
DK: Tack.

206
00:12:45,825 --> 00:12:48,806
(Applåder)