Jag arbetar som industriingenjör. Mitt mål har alltid varit att tillverka fler och fler produkter på en allt kortare tid och med allt färre resurser. När jag arbetade på Toyota visste jag bara hur man tillverkar bilar, men så mötte jag Dr. Akira Miyawaki. Han kom till vår fabrik för att plantera en skog där, i syfte att göra fabriken koldioxidneutral. Jag var så fascinerad att jag bestämde mig för att lära mig denna metod genom att volontärarbeta för hans team. Kort därefter planterade jag en skog i min egen trädgård, och så här ser den ut tre år senare. Denna typ av skog, jämfört med en konventionell plantering, växer tio gånger fortare, är 30 gånger så tät och har en 100 gånger större biologisk mångfald. Efter två år med denna skog i trädgården märkte jag att grundvattnet inte torkade ut under sommaren, och antalet fågelarter som jag kunde se i området hade dubblerats. Luftkvaliteten förbättrades, och vi började skörda frukter som var i säsong och som växte fritt i vår trädgård. Jag ville plantera fler skogar av detta slag. Jag var så hänförd av resultatet att jag ville plantera dessa skogar på samma sätt som vi tillverkar bilar, skriver programvara, eller driver vanliga verksamheter, så jag grundade ett företag, en end-to-end tjänst, för att skapa dessa inhemska naturskogar. Men för att förvandla skogsplanteringen till en vanlig verksamhet eller industri behövde vi standardisera själva processen för skogsplantering. Så vi använde Toyotas produktionssystem, som är känt för sin kvalitet och effektivitet, som riktmärke för planteringsprocessen. Själva kärnan i TPS, Toyotas produktionssystem, ligger i heijunka, vilket innebär att tillverkningen av olika bilmodeller sker på en enda monteringslinje. Vi bytte ut bilarna mot träd, så att vi nu kan skapa skogar med flera skikt. Dessa skogar använder ett 100 procent vertikalt utrymme. De är så täta att man inte ens kan gå i dem. Vi kan exempelvis plantera en skog med 300 träd på en så liten yta som sex parkeringsplatser. För att minska kostnaderna och våra egna koldioxidutsläpp började vi använda lokal biomassa som jordförbättrare och gödningsmedel. Vi använder bland annat kokosnötsskal som krossats tillsammans med rishalm och pulver av risskal som blandats med organisk gödsel. Detta blandas sedan med den jord som skogen planteras på. När skogen planterats använder vi gräs- eller rishalm för att täcka jorden så att allt det vatten som används vid bevattning inte avdunstar ut i atmosfären. Tack vare dessa enkla lösningar kan vi idag plantera en skog till en så låg kostnad som kostnaden för en iPhone. Idag planterar vi skogar vid hus, vid skolor och även vid fabriker tillsammans med företagen. Men detta är inte tillräckligt. Det finns ett stort antal människor som vill ta saker i egna händer. Så vi lät det ske. Idag håller vi på att utveckla en internetbaserad plattform där vi kommer att dela med oss av vår metod via öppen källod, så att vem som helst kan skapa sin egen skog utan vår fysiska närvaro, men med hjälp av vår metod. Med bara ett klick kan de få reda på alla inhemska arter där de bor. Genom att installera ett litet mätinstrument på plats kan vi på distans göra jordtester och ge steg-för-steg-instruktioner för själva skogsplanteringen. Vi kan även övervaka skogens tillväxt utan att befinna oss på plats. Jag tror att denna metod erbjuder stora möjligheter. Genom att dela med oss kan vi återskapa våra skogar. När ni återvänder hem och ser en karg bit mark, kom då ihåg att det kan vara en potentiell skog. Tack så mycket. Tack. (Applåder)