Jag arbetar som industriingenjör.
Mitt mål har alltid varit att tillverka
fler och fler produkter
på en allt kortare tid
och med allt färre resurser.
När jag arbetade på Toyota
visste jag bara hur man tillverkar bilar,
men så mötte jag Dr. Akira Miyawaki.
Han kom till vår fabrik
för att plantera en skog där,
i syfte att göra
fabriken koldioxidneutral.
Jag var så fascinerad
att jag bestämde mig för att
lära mig denna metod
genom att volontärarbeta för hans team.
Kort därefter planterade jag en skog
i min egen trädgård,
och så här ser den ut tre år senare.
Denna typ av skog,
jämfört med en konventionell plantering,
växer tio gånger fortare,
är 30 gånger så tät
och har en 100 gånger större
biologisk mångfald.
Efter två år med denna skog i trädgården
märkte jag att grundvattnet
inte torkade ut under sommaren,
och antalet fågelarter
som jag kunde se i området
hade dubblerats.
Luftkvaliteten förbättrades,
och vi började skörda
frukter som var i säsong
och som växte fritt
i vår trädgård.
Jag ville plantera
fler skogar av detta slag.
Jag var så hänförd av resultatet
att jag ville plantera dessa skogar
på samma sätt som vi tillverkar bilar,
skriver programvara,
eller driver vanliga verksamheter,
så jag grundade ett företag,
en end-to-end tjänst,
för att skapa dessa inhemska naturskogar.
Men för att förvandla skogsplanteringen
till en vanlig verksamhet eller industri
behövde vi standardisera
själva processen för skogsplantering.
Så vi använde Toyotas produktionssystem,
som är känt för
sin kvalitet och effektivitet,
som riktmärke för planteringsprocessen.
Själva kärnan i TPS,
Toyotas produktionssystem,
ligger i heijunka,
vilket innebär att tillverkningen
av olika bilmodeller
sker på en enda monteringslinje.
Vi bytte ut bilarna mot träd,
så att vi nu kan skapa
skogar med flera skikt.
Dessa skogar använder
ett 100 procent vertikalt utrymme.
De är så täta att man
inte ens kan gå i dem.
Vi kan exempelvis plantera
en skog med 300 träd
på en så liten yta
som sex parkeringsplatser.
För att minska kostnaderna
och våra egna koldioxidutsläpp
började vi använda lokal biomassa
som jordförbättrare och gödningsmedel.
Vi använder bland annat
kokosnötsskal som krossats
tillsammans med rishalm
och pulver av risskal
som blandats med organisk gödsel.
Detta blandas sedan med den jord
som skogen planteras på.
När skogen planterats
använder vi gräs- eller rishalm
för att täcka jorden
så att allt det vatten
som används vid bevattning
inte avdunstar ut i atmosfären.
Tack vare dessa enkla lösningar
kan vi idag plantera en skog
till en så låg kostnad
som kostnaden för en iPhone.
Idag planterar vi skogar vid hus,
vid skolor och även vid fabriker
tillsammans med företagen.
Men detta är inte tillräckligt.
Det finns ett stort antal människor
som vill ta saker i egna händer.
Så vi lät det ske.
Idag håller vi på att utveckla
en internetbaserad plattform
där vi kommer att
dela med oss av vår metod
via öppen källod,
så att vem som helst
kan skapa sin egen skog
utan vår fysiska närvaro,
men med hjälp av vår metod.
Med bara ett klick
kan de få reda på
alla inhemska arter där de bor.
Genom att installera
ett litet mätinstrument på plats
kan vi på distans göra jordtester
och ge steg-för-steg-instruktioner
för själva skogsplanteringen.
Vi kan även övervaka skogens tillväxt
utan att befinna oss på plats.
Jag tror att denna metod
erbjuder stora möjligheter.
Genom att dela med oss
kan vi återskapa våra skogar.
När ni återvänder hem
och ser en karg bit mark,
kom då ihåg att det kan vara
en potentiell skog.
Tack så mycket. Tack.
(Applåder)