1
00:00:00,500 --> 00:00:04,768
I denna oas av intellektuella

2
00:00:04,768 --> 00:00:06,556
som TED utgör

3
00:00:06,556 --> 00:00:09,285
står jag här framför er ikväll

4
00:00:09,285 --> 00:00:14,453
som en expert på att dra runt
tunga saker på kalla platser.

5
00:00:14,919 --> 00:00:18,145
Jag har lett polarexpeditioner
större delen av mitt vuxna liv

6
00:00:18,145 --> 00:00:21,577
och förra månaden lyckades
min teamkamrat Tarka L'Herpiniere och jag

7
00:00:21,577 --> 00:00:26,815
avsluta den mest ambitiösa expedition
jag någonsin försökt mig på.

8
00:00:26,815 --> 00:00:30,014
Det känns faktiskt som om
jag transporterats raka vägen hit

9
00:00:30,014 --> 00:00:32,666
från fyra månader mitt ute i ingenstans

10
00:00:32,666 --> 00:00:37,754
mestadels grymtandes och svärandes, 
direkt till TED-scenen.

11
00:00:37,754 --> 00:00:41,935
Så ni kan föreställa er att det har varit
en inte helt sömlös övergång.

12
00:00:41,935 --> 00:00:44,854
En intressant bieffekt verkar vara

13
00:00:44,854 --> 00:00:46,403
att korttidsminnet är skadat.

14
00:00:46,403 --> 00:00:48,485
Så jag var tvungen att skriva stödord

15
00:00:48,485 --> 00:00:50,850
för att undvika för mycket
grymtande och svärande

16
00:00:50,850 --> 00:00:52,720
under de kommande 17 minuterna.

17
00:00:53,385 --> 00:00:56,001
Detta är mitt första föredrag
om den här expeditionen

18
00:00:56,001 --> 00:01:01,683
och även om vi inte sekvenserade genom
eller byggde rymdteleskop

19
00:01:01,690 --> 00:01:06,474
är detta en berättelse om
att ge allt man har för att klara av något

20
00:01:06,474 --> 00:01:08,310
som inte genomförts tidigare.

21
00:01:08,310 --> 00:01:11,977
Så jag hoppas att det kan ge dig
något att fundera över.

22
00:01:12,455 --> 00:01:15,786
Det var en resa, en expedition i Antarktis

23
00:01:15,786 --> 00:01:18,365
den kallaste, blåsigaste,
torraste kontinenten

24
00:01:18,365 --> 00:01:20,594
med högst altitud på jorden.

25
00:01:20,594 --> 00:01:22,804
Det är en fascinerande plats.
Det är enormt.

26
00:01:22,804 --> 00:01:25,119
Den är dubbelt så stor som Australien

27
00:01:25,119 --> 00:01:29,681
en kontinent som är lika stor
som Kina och Indien tillsammans.

28
00:01:30,220 --> 00:01:32,088
Som ett sidospår - jag har upptäckt

29
00:01:32,088 --> 00:01:34,072
ett intressant fenomen de senaste dagarna

30
00:01:34,072 --> 00:01:37,785
något jag tror Chris Hadfield
kommer ta upp på TED om några år

31
00:01:37,785 --> 00:01:39,634
samtal som låter ungefär så här:

32
00:01:39,634 --> 00:01:41,537
"Åh, Antarktis. Häftigt.

33
00:01:41,537 --> 00:01:44,675
Min man och jag åkte
till Antarktis med Lindblad

34
00:01:44,675 --> 00:01:47,813
när vi firade vår bröllopsdag."

35
00:01:47,813 --> 00:01:50,488
Eller "Åh, häftigt.
Åkte ni dit för maratonloppet?"

36
00:01:50,501 --> 00:01:53,450
(Skratt)

37
00:01:54,105 --> 00:01:58,482
Vår resa var faktiskt
69 maratonlopp på rad

38
00:01:58,485 --> 00:02:04,476
under 105 dagar, en 290 mil lång färd
till fots från Antarktis kust

39
00:02:04,476 --> 00:02:07,247
till Sydpolen och tillbaka igen.

40
00:02:07,247 --> 00:02:09,491
Under tiden slog vi rekordet

41
00:02:09,491 --> 00:02:14,457
för den längsta, av människan drivna,
polarresan i historien med över 64 mil.

42
00:02:14,457 --> 00:02:17,422
(Applåder)

43
00:02:19,258 --> 00:02:21,913
För er som kommer från Bay Area

44
00:02:21,913 --> 00:02:25,810
det var samma sak som att gå
härifrån till San Fransisco

45
00:02:25,810 --> 00:02:28,546
och sedan vända om och gå tillbaka igen.

46
00:02:28,908 --> 00:02:32,646
Om man talar om campingresor
så var det en lång sådan

47
00:02:33,507 --> 00:02:37,284
och en resa jag har sammanfattat
väldigt kortfattat här

48
00:02:37,284 --> 00:02:41,140
på de heliga sidorna i
Business Insider Malaysia.

49
00:02:41,140 --> 00:02:46,246
[Två upptäckare överlever polarexpedition
som tidigare dödat samtliga]

50
00:02:46,247 --> 00:02:48,917
Chris Hadfield pratade så elegant

51
00:02:48,917 --> 00:02:54,139
om rädsla och om oddsen för att lyckas,
och även oddsen för att överleva.

52
00:02:54,139 --> 00:02:58,014
Av de nio personer som i historien
som försökt sig på denna resa före oss

53
00:02:58,019 --> 00:03:00,712
har ingen tagit sig
till polen och tillbaka

54
00:03:00,712 --> 00:03:03,850
och fem har mist livet under sina försök.

55
00:03:04,270 --> 00:03:06,967
Det här är Kapten Robert Falcon Scott.

56
00:03:06,967 --> 00:03:09,760
Han ledde det team som senast
försökte sig på denna resa.

57
00:03:09,760 --> 00:03:12,438
Scott och hans rival Sir Ernest Shackleton

58
00:03:12,438 --> 00:03:14,844
ledde i över ett decenium

59
00:03:14,844 --> 00:03:19,414
de båda expeditioner som tävlade
om att bli förste man att nå Sydpolen

60
00:03:19,427 --> 00:03:22,636
för att undersöka
och kartlägga Antarktis inifrån,

61
00:03:22,636 --> 00:03:24,841
en plats vi just då hade mindre kunskap om

62
00:03:24,841 --> 00:03:26,485
än ytan på månen

63
00:03:26,485 --> 00:03:28,560
för vi kunde se månen genom teleskop.

64
00:03:28,560 --> 00:03:32,654
Antarktis var, för hundra år sedan,
till största del outforskad.

65
00:03:32,654 --> 00:03:34,475
Vissa av er har hört historien.

66
00:03:34,475 --> 00:03:36,998
Scotts sista expedition, 
Terra Nova-expeditionen 1910

67
00:03:36,998 --> 00:03:39,802
startade som en stor erövring
i belägringsstil.

68
00:03:39,802 --> 00:03:42,031
Hans stora team använde ponnys,

69
00:03:42,031 --> 00:03:44,778
använde hundar och bensindrivna traktorer

70
00:03:44,778 --> 00:03:48,415
lämpade av flera, förutbestämda förråd
med mat och bränsle

71
00:03:48,415 --> 00:03:51,883
genom vilka Scotts slutliga team
på fem man skulle färdas till polen

72
00:03:51,883 --> 00:03:55,187
där de skulle vända om och återvända
till kusten igen på sina skidor.

73
00:03:55,187 --> 00:03:57,599
Scott och hans slutliga team på fem man

74
00:03:57,599 --> 00:04:01,034
anlände till Sydpolen i januari 1912

75
00:04:01,034 --> 00:04:05,874
och upptäckte att de hade förlorat 
mot Roald Amundsens norska team

76
00:04:05,874 --> 00:04:07,728
som tog sig fram med hundspann.

77
00:04:07,728 --> 00:04:09,997
Scotts team togs sig fram till fots.

78
00:04:09,997 --> 00:04:14,595
Och i över ett århundrade
har denna resa varit fortsatt oavslutad.

79
00:04:14,595 --> 00:04:17,520
Scotts femmannateam
dog på tillbakaresan.

80
00:04:17,520 --> 00:04:19,633
Och under det senaste decenniet

81
00:04:19,633 --> 00:04:22,525
har jag frågat mig själv
hur det kommer sig.

82
00:04:22,954 --> 00:04:26,246
Hur kommer det sig att detta
har fortsatt att vara den högsta ribban?

83
00:04:26,246 --> 00:04:28,356
Scotts team tillryggalade
257 mil till fots.

84
00:04:28,356 --> 00:04:30,307
Ingen har ens kommit
nära det sedan dess.

85
00:04:30,307 --> 00:04:33,318
Så detta är högsta nivån
av mänsklig uthållighet,

86
00:04:33,318 --> 00:04:35,839
mänsklig ansträngning
och atletiska förmåga

87
00:04:35,839 --> 00:04:38,320
i otvivelaktigt det hårdaste
klimatet på jorden.

88
00:04:38,320 --> 00:04:41,018
Det var som om maratonrekordet

89
00:04:41,018 --> 00:04:44,037
har stått kvar sedan 1912.

90
00:04:44,037 --> 00:04:48,591
Och någon sorts konstig och
förutsägbar kombination av nyfikenhet,

91
00:04:48,845 --> 00:04:50,925
envishet och, antagligen hybris

92
00:04:50,925 --> 00:04:54,623
fick mig att tro att jag kunde vara
den som skulle avsluta uppdraget.

93
00:04:54,892 --> 00:04:57,460
Till skillnad från Scotts expedition

94
00:04:57,460 --> 00:04:58,872
var vi bara två

95
00:04:58,872 --> 00:05:01,996
och vi startade från Antarktis kust
i oktober förra året

96
00:05:01,996 --> 00:05:04,214
vi drog all utrustning själva

97
00:05:04,214 --> 00:05:06,544
en metod Scott kallade "man-hauling".

98
00:05:06,544 --> 00:05:09,647
När jag jämför det med att gå
till San Francisco och tillbaka

99
00:05:09,647 --> 00:05:13,214
menar jag egentligen att det var
som att dra något som väger lite mer

100
00:05:13,214 --> 00:05:15,638
än NFLs tyngste spelare.

101
00:05:15,638 --> 00:05:17,681
Våra slädar vägde 200 kilo,

102
00:05:17,681 --> 00:05:20,606
eller 440 pounds vardera när vi startade

103
00:05:20,606 --> 00:05:24,689
vilket var samma vikt
som Scotts svagaste ponny drog.

104
00:05:24,689 --> 00:05:28,200
I början höll vi en medelhastighet
på 800 meter per timme.

105
00:05:28,490 --> 00:05:31,887
Kanske var anledning till att ingen
försökt sig på denna resa förrän nu,

106
00:05:31,887 --> 00:05:33,135
på mer än ett århundrade,

107
00:05:33,135 --> 00:05:36,599
var att ingen hade varit
dum nog att ens försöka.

108
00:05:36,599 --> 00:05:38,433
(Skratt)

109
00:05:38,433 --> 00:05:40,437
Även om jag inte kan säga
att vi utforskade

110
00:05:40,437 --> 00:05:43,454
i äkta, edvardiansk anda -

111
00:05:43,454 --> 00:05:47,192
vi namngav inga berg
eller kartlade outforskade dalar -

112
00:05:47,192 --> 00:05:49,922
tror jag att vi gick på outforskat område

113
00:05:49,922 --> 00:05:51,108
i mänsklig anda.

114
00:05:51,108 --> 00:05:54,962
Om vi i framtiden kommer på
att det finns ett området i hjärnan

115
00:05:54,962 --> 00:05:58,387
som aktiveras när vi förbannar oss själva

116
00:05:58,387 --> 00:06:00,213
skulle jag inte bli förvånad.

117
00:06:00,213 --> 00:06:01,873
(Skratt)

118
00:06:01,873 --> 00:06:05,997
Vi har hört att en genomsnittlig amerikan
tillbringar 90% av sin tid inomhus.

119
00:06:05,997 --> 00:06:09,113
Vi var inte inomhus
på nästan fyra månader.

120
00:06:09,113 --> 00:06:11,495
Vi såg ingen solnedgång heller.

121
00:06:11,495 --> 00:06:13,151
Det var 24-timmars dagsljus.

122
00:06:13,151 --> 00:06:15,306
Vi bodde rätt spartanskt.

123
00:06:15,306 --> 00:06:19,642
Jag bytte underkläder tre gånger
på 105 dagar

124
00:06:20,148 --> 00:06:23,773
och Tarka och jag delade
på nio m² tältduk.

125
00:06:23,922 --> 00:06:25,784
Men vi hade en del teknisk utrustning

126
00:06:25,784 --> 00:06:28,257
som Scott aldrig
hade kunnat föreställa sig.

127
00:06:28,257 --> 00:06:31,980
Och vi bloggade live varje kväll
från tältet via en bärbar dator

128
00:06:31,980 --> 00:06:34,225
och en specialgjord satellitsändare

129
00:06:34,225 --> 00:06:35,575
allt drevs av solenergi:

130
00:06:35,575 --> 00:06:38,253
vi hade en böjbar solpanel på tältet.

131
00:06:38,482 --> 00:06:41,536
Och skrivandet var viktigt för mig.

132
00:06:41,940 --> 00:06:45,714
Som barn blev jag inspirerad
av skrivna berättelser

133
00:06:45,714 --> 00:06:48,498
om äventyr och upptäckter

134
00:06:48,498 --> 00:06:51,014
jag tror att vi alla
den här veckan har sett

135
00:06:51,021 --> 00:06:54,877
betydelsen och kraften
i historieberättande.

136
00:06:55,005 --> 00:06:57,081
Visst, vi hade utrustning från 2000-talet

137
00:06:57,081 --> 00:06:59,868
men verkligheten är
att de utmaningar Scott stod inför

138
00:06:59,868 --> 00:07:01,865
var samma som vi stod inför:

139
00:07:01,865 --> 00:07:05,363
utmaningarna med vädret
och det Scott kallade glid

140
00:07:05,363 --> 00:07:08,452
mängden friktion mellan slädarna och snön.

141
00:07:08,791 --> 00:07:12,799
Den lägsta kylan i vinden
som vi utsattes för var runt -50 C

142
00:07:12,801 --> 00:07:15,378
och vi hade ingen sikt,
det som kallas för flatljus

143
00:07:15,378 --> 00:07:18,391
under större delen av vår resa.

144
00:07:18,391 --> 00:07:20,742
Vi tog oss upp och ner för
en av de största

145
00:07:20,742 --> 00:07:23,055
och farligaste glaciärerna i världen,

146
00:07:23,055 --> 00:07:24,358
Beardmoreglaciären.

147
00:07:24,358 --> 00:07:27,501
Den är 177 km lång; dess yta är
till stor del täckt av s.k. blåis.

148
00:07:27,501 --> 00:07:30,979
Ni kan se dess vackra, skimrande
och stålhårda, blåa yta

149
00:07:30,979 --> 00:07:34,817
täckt av tusen och åter tusen skrevor

150
00:07:34,817 --> 00:07:38,798
dessa djupa håligheter i glaciärisen
kan vara upp till 60 m djupa.

151
00:07:38,798 --> 00:07:40,315
Flygplan kan inte landa här

152
00:07:40,315 --> 00:07:43,775
så vi var i störst fara

153
00:07:43,775 --> 00:07:47,959
när vi i princip hade minst möjlighet
att kunna bli räddade.

154
00:07:47,959 --> 00:07:52,115
Vi tog oss till Sydpolen
efter 61 dagar till fots

155
00:07:52,115 --> 00:07:54,514
en dag försenade
till följd av dåligt väder

156
00:07:54,514 --> 00:07:57,001
men tyvärr vad det
något av ett antiklimax.

157
00:07:57,001 --> 00:07:59,726
Det finns en permanent,
amerikansk bas där:

158
00:07:59,726 --> 00:08:01,702
Amundsen-Scotts sydpolsstation

159
00:08:01,702 --> 00:08:02,978
på Sydpolen.

160
00:08:02,978 --> 00:08:04,995
De har en mindre
landningsbana, en kantin

161
00:08:04,995 --> 00:08:06,288
de har varma duschar

162
00:08:06,288 --> 00:08:08,163
de har ett postkontor, en souvenirbutik

163
00:08:08,163 --> 00:08:11,771
en basketplan som även
fungerar som biograf.

164
00:08:11,951 --> 00:08:13,926
Det är lite annorlunda idag

165
00:08:13,926 --> 00:08:15,862
och det finns även massor med skräp där.

166
00:08:15,862 --> 00:08:17,292
Jag tycker det är fascinerande

167
00:08:17,292 --> 00:08:22,281
att människor kan leva 365 dagar om året

168
00:08:22,586 --> 00:08:26,004
med hamburgare,
varma duschar och biografer

169
00:08:26,131 --> 00:08:28,887
med det verkar skapa
en hel del tomma pappkartonger.

170
00:08:28,887 --> 00:08:30,949
Ni kan se till vänster i det här fotot

171
00:08:30,949 --> 00:08:32,384
kvadratkilometer med skräp

172
00:08:32,384 --> 00:08:34,897
som väntar på att flygas ut från Sydpolen.

173
00:08:34,897 --> 00:08:38,929
Men det finns en stolpe på Sydpolen

174
00:08:38,929 --> 00:08:42,325
och vi tog oss dit till fots,
utan assistans

175
00:08:42,325 --> 00:08:43,971
utan hjälp, på den svåraste rutten

176
00:08:43,971 --> 00:08:46,026
145 mil på rekordtid

177
00:08:46,026 --> 00:08:48,364
med mer vikt i släptåg
än någon i historien.

178
00:08:48,364 --> 00:08:50,163
Om vi hade slutat där och flugit hem

179
00:08:50,163 --> 00:08:53,467
vilket hade varit
det uppenbart smartaste att göra

180
00:08:53,467 --> 00:08:55,348
så hade mitt föredrag slutat här

181
00:08:55,348 --> 00:08:58,121
och det hade slutat ungefär så här:

182
00:08:58,938 --> 00:09:03,479
Om du har rätt personer omkring dig,
rätt verktyg och rätt utrustning

183
00:09:03,743 --> 00:09:07,481
om du har tillräckligt stark tro
på dig själv och är tillräckligt envis

184
00:09:07,481 --> 00:09:10,605
så är vad som helst möjligt.

185
00:09:12,656 --> 00:09:14,944
Men sedan vände vi tillbaka

186
00:09:15,289 --> 00:09:17,698
och det är nu det börjar bli intressant.

187
00:09:18,048 --> 00:09:20,842
Högt upp på den antarktiska platån

188
00:09:20,842 --> 00:09:24,841
över 3 000 m, det var väldigt blåsigt,
kallt och torrt, var vi helt slutkörda.

189
00:09:24,841 --> 00:09:26,711
Vi hade tillryggalagt 35 maraton

190
00:09:26,711 --> 00:09:28,297
och vi var bara halvvägs

191
00:09:28,297 --> 00:09:30,328
vi hade ett skyddsnät så klart

192
00:09:30,328 --> 00:09:32,452
med flygplan och satellittelefoner

193
00:09:32,452 --> 00:09:36,505
en direktsänd 24-timmarssändare
som inte fanns tillgängligt för Scott

194
00:09:36,515 --> 00:09:38,257
men så här i efterhand

195
00:09:38,257 --> 00:09:40,323
istället för att göra våra liv enklare

196
00:09:40,323 --> 00:09:42,482
tillät skyddsnätet oss faktiskt att

197
00:09:42,482 --> 00:09:45,785
minimera marginalerna

198
00:09:46,337 --> 00:09:49,802
att röra oss väldigt nära gränsen
för våra egna begränsningar.

199
00:09:50,104 --> 00:09:53,577
Och det är en utomordentlig form av tortyr

200
00:09:53,577 --> 00:09:56,414
att trötta ut dig själv
till svältgränsen dag efter dag

201
00:09:56,414 --> 00:10:00,007
samtidigt som du drar
en släde full med mat.

202
00:10:00,686 --> 00:10:04,613
I åratal har jag skrivit
säljande brev till sponsorer

203
00:10:04,613 --> 00:10:07,724
om att tänja på gränserna
för människans uthållighet

204
00:10:07,724 --> 00:10:10,571
men i sanningens namn var det
en mycket skrämmande situation

205
00:10:10,571 --> 00:10:12,158
att befinna sig i.

206
00:10:12,158 --> 00:10:14,045
Innan vi tog oss till polen hade vi

207
00:10:14,045 --> 00:10:17,509
under två veckor en nästintill ständig
motvind som sinkade oss.

208
00:10:17,509 --> 00:10:20,159
Därför åt vi under flera dagar
halva matransoner.

209
00:10:20,159 --> 00:10:22,878
Vi hade en bestämd mängd mat
i slädarna för resan

210
00:10:22,878 --> 00:10:24,880
så vi försökte få det att räcka

211
00:10:24,880 --> 00:10:28,793
genom att begränsa vårt intag till hälften
av de kalorier vi borde fått i oss.

212
00:10:28,793 --> 00:10:32,412
Till följd av detta hamnade vi båda
på en låg blodsockernivå,

213
00:10:32,412 --> 00:10:35,236
vi hade lågt blodsocker dag efter annan

214
00:10:35,236 --> 00:10:39,400
och blev mer mottagliga
för den extrema kylan.

215
00:10:39,994 --> 00:10:42,097
Tarka tog denna här bilden av mig en kväll

216
00:10:42,097 --> 00:10:44,227
efter att jag nästan svimmat
av nerkylning.

217
00:10:44,227 --> 00:10:49,035
Vi båda hade perioder där vi var nerkylda,
något jag aldrig upplevt förut,

218
00:10:49,035 --> 00:10:50,746
vilket gjorde en väldigt ödmjuk.

219
00:10:50,746 --> 00:10:54,414
Hur mycket du än vill tro,
precis som jag gör

220
00:10:54,414 --> 00:10:56,560
att du är den typen av person
som inte ger upp

221
00:10:56,560 --> 00:10:58,664
att du kör på tills du stupar

222
00:10:58,664 --> 00:11:00,916
när du är nerkyld
har du inte mycket till val.

223
00:11:00,916 --> 00:11:03,726
Man blir fullständigt utslagen.

224
00:11:03,726 --> 00:11:06,750
Det är som att vara en full tvååring.

225
00:11:06,750 --> 00:11:08,880
Man blir helt oduglig.

226
00:11:08,880 --> 00:11:12,999
Jag minns att jag bara ville
lägga mig ner och avbryta.

227
00:11:12,999 --> 00:11:15,173
Det var en märklig, märklig känsla

228
00:11:15,173 --> 00:11:19,762
och att bli så försvagad kom
som en verklig överraskning för mig.

229
00:11:20,412 --> 00:11:24,264
Och sedan tog maten helt slut

230
00:11:24,894 --> 00:11:28,402
75 km ifrån vårt första förråd

231
00:11:28,402 --> 00:11:30,217
som vi placerat ut på vår utresa.

232
00:11:30,217 --> 00:11:31,470
Vi la ut 10 förråd med mat

233
00:11:31,470 --> 00:11:34,127
helt enkelt begravde mat
och bränsle för tillbakaresan -

234
00:11:34,127 --> 00:11:37,388
bränslet var till fältköket så att vi
kunde smälta snö till vatten -

235
00:11:37,388 --> 00:11:42,990
och jag tvingades ta beslutet
att kalla på ett stödplan

236
00:11:42,990 --> 00:11:45,956
ett flygplan som släppte av
mat för åtta dagar

237
00:11:45,956 --> 00:11:47,809
så att vi överlevde det glappet.

238
00:11:47,809 --> 00:11:51,289
Det tog 12 timmar för dem att nå oss
från andra sidan av Antarktis.

239
00:11:51,289 --> 00:11:55,178
Att kalla in det planet var ett
av de svåraste besluten jag behövt ta.

240
00:11:55,178 --> 00:11:58,254
Och jag låter som en lurendrejare
när jag står här med en mage.

241
00:11:58,254 --> 00:12:01,314
Jag har gått upp över 13 kg
de senaste tre veckorna.

242
00:12:01,314 --> 00:12:04,389
Att vara så hungrig har lämnat
ett intressant, mentalt ärr

243
00:12:04,389 --> 00:12:08,996
vilket betyder att jag har vräkt i mig
av alla hotellbufféer jag kunnat hitta.

244
00:12:08,996 --> 00:12:10,774
(Skratt)

245
00:12:10,774 --> 00:12:16,468
Men vi var verkligen hungriga
och i rätt så dåligt skick.

246
00:12:16,468 --> 00:12:18,909
Jag ångrar inte en sekund
att jag kallade på planet

247
00:12:18,909 --> 00:12:20,781
för jag står fortfarande här, levande

248
00:12:20,781 --> 00:12:23,051
med alla fingrar i behåll
och berättar det här.

249
00:12:23,051 --> 00:12:27,709
Men att få utomstående hjälp så där
var aldrig en del av planen

250
00:12:27,709 --> 00:12:30,913
och det är något som mitt ego
fortfarande kämpar med.

251
00:12:30,913 --> 00:12:33,955
Det här var den största drömmen
jag någonsin haft

252
00:12:33,955 --> 00:12:36,327
och den var så nära perfekt.

253
00:12:36,967 --> 00:12:38,648
På vägen tillbaka ner till kusten

254
00:12:38,648 --> 00:12:41,259
gick våra isbroddar - 
det är spikarna på skorna

255
00:12:41,259 --> 00:12:43,765
som vi har för att ta oss över
blåisen på glaciären -

256
00:12:43,765 --> 00:12:45,420
sönder på Beardmores topp.

257
00:12:45,420 --> 00:12:47,185
Vi hade fortfarande 16 mil att gå ner

258
00:12:47,185 --> 00:12:49,179
på väldigt hal, stenhård blåis.

259
00:12:49,179 --> 00:12:51,810
De behövde lagas nästan varje timme.

260
00:12:51,810 --> 00:12:53,761
För att ge er en känsla av perspektiv

261
00:12:53,761 --> 00:12:56,758
här ser man ner mot
Beardmoreglaciärens öppning.

262
00:12:56,758 --> 00:13:00,123
Hela Manhattan skulle få plats
i glipan vid horisonten.

263
00:13:00,123 --> 00:13:03,447
Det är över tre mil
mellan Mount Hope och Mount Kiffin.

264
00:13:03,447 --> 00:13:08,779
Jag har aldrig känt mig så liten
som i Antarktis.

265
00:13:09,680 --> 00:13:11,785
När vi tagit oss ner
till glaciärens öppning

266
00:13:11,785 --> 00:13:14,037
upptäckte vi att nyfallen snö
hade täckt över

267
00:13:14,037 --> 00:13:16,340
alla de dussintals djupa skrevorna.

268
00:13:16,340 --> 00:13:19,381
En av Shackletons män
beskrev denna typ av terräng som

269
00:13:19,381 --> 00:13:23,784
att gå över ett glastak
över en järnvägsstation.

270
00:13:23,784 --> 00:13:27,129
Vi ramlade igenom fler gånger
än jag kan komma ihåg

271
00:13:27,129 --> 00:13:30,501
oftast bara genom att en skida
eller en känga gick igenom snön.

272
00:13:30,501 --> 00:13:33,324
Ibland sjönk vi ner hela vägen
upp till armhålorna

273
00:13:33,324 --> 00:13:36,767
men som tur var aldrig längre än så.

274
00:13:37,017 --> 00:13:41,397
Och för mindre än fem veckor sedan,
efter 105 dagar, tog vi oss över

275
00:13:41,397 --> 00:13:44,522
denna märkligt olycksbådande mållinje,

276
00:13:44,522 --> 00:13:47,544
Rossöns kust på den nyzeeländska
sidan av Antarktis.

277
00:13:47,544 --> 00:13:49,694
man kan se isen i förgrunden

278
00:13:49,694 --> 00:13:52,556
och den här typen av vassa berg bakom.

279
00:13:52,556 --> 00:13:56,208
Bakom oss låg ett orört skidspår
på nästan 290 mil.

280
00:13:56,208 --> 00:13:58,596
Vi gjorde den längsta polarresan
någonsin till fots

281
00:13:58,596 --> 00:14:02,716
något jag drömt om att göra
i över ett årtionde.

282
00:14:03,256 --> 00:14:05,271
Och när jag ser tillbaka

283
00:14:05,271 --> 00:14:07,666
står jag fast vid allt

284
00:14:07,666 --> 00:14:09,248
jag har sagt genom åren

285
00:14:09,248 --> 00:14:11,367
om betydelsen av mål

286
00:14:11,367 --> 00:14:14,809
och beslutsamhet och tron på sig själv

287
00:14:14,809 --> 00:14:18,233
men jag måste också erkänna
att jag inte hade funderat så mycket på

288
00:14:18,233 --> 00:14:19,777
vad som händer

289
00:14:19,777 --> 00:14:23,182
när man uppnår det där målet
som upptar all ens tid

290
00:14:23,182 --> 00:14:26,541
som man ägnat största delen
av sitt vuxna liv åt

291
00:14:26,750 --> 00:14:29,933
och faktum är att jag fortfarande
försöker funderat ut det.

292
00:14:30,330 --> 00:14:33,931
Som sagt, det finns väldigt få
ytliga tecken på att jag har varit iväg.

293
00:14:33,931 --> 00:14:35,202
Jag har gått upp 13,5 kg.

294
00:14:35,202 --> 00:14:38,460
Jag har några svaga ärr efter köldskador,
troligen täckta med smink.

295
00:14:38,460 --> 00:14:40,359
Jag har ett på näsan, ett på varje kind

296
00:14:40,359 --> 00:14:41,748
från skidglasögonen

297
00:14:41,748 --> 00:14:46,713
men på insidan är jag
en helt annan person.

298
00:14:47,713 --> 00:14:49,625
Om jag ska vara ärlig

299
00:14:49,625 --> 00:14:54,800
blev jag så utmanad
och djupt ödmjuk av Antarktis

300
00:14:54,800 --> 00:14:58,503
att jag har svårt att tro att jag någonsin
kommer kunna beskriva det i ord.

301
00:14:58,503 --> 00:15:01,844
Jag kämpar fortfarande med
att få ordning på mina tankar.

302
00:15:02,603 --> 00:15:06,248
Att jag står här och berättar detta

303
00:15:06,248 --> 00:15:11,026
är bevis på att vi alla
kan uträtta stordåd

304
00:15:11,026 --> 00:15:13,180
genom ambition, genom passion

305
00:15:13,180 --> 00:15:15,342
genom ren envetenhet

306
00:15:15,342 --> 00:15:16,857
genom att vägra avbryta

307
00:15:16,857 --> 00:15:19,813
att om du drömmer om något
tillräckligt mycket, som Sting sa,

308
00:15:19,813 --> 00:15:22,884
kommer det verkligen slå in.

309
00:15:22,884 --> 00:15:25,008
Men när jag står här
vill jag också säga att:

310
00:15:25,008 --> 00:15:26,493
"Vet du vad,

311
00:15:26,493 --> 00:15:31,666
den där klichén om att resan
ibland är viktigare än målet?"

312
00:15:32,211 --> 00:15:34,858
Det ligger något i det.

313
00:15:35,532 --> 00:15:37,901
Ju närmare jag kom mållinjen,

314
00:15:37,901 --> 00:15:41,657
den där ojämna, klippiga kusten på Rossön

315
00:15:41,657 --> 00:15:44,851
desto mer började jag inse
att den största lärdomen

316
00:15:44,851 --> 00:15:47,608
den här väldigt långa,
väldigt svåra vandringen

317
00:15:47,608 --> 00:15:49,445
antagligen försöker lära mig

318
00:15:49,445 --> 00:15:52,848
är att lycka inte är en mållinje.

319
00:15:53,124 --> 00:15:54,694
Utan för oss människor

320
00:15:54,694 --> 00:15:58,170
perfektionismen som så många
av oss verkar drömma om

321
00:15:58,170 --> 00:16:01,635
kanske aldrig går att uppnå

322
00:16:02,250 --> 00:16:06,571
och om vi inte kan känna oss nöjda här,

323
00:16:07,201 --> 00:16:10,532
idag, nu, på våra resor

324
00:16:10,872 --> 00:16:15,184
mitt i all röra och den strävan
vi alla har i oss

325
00:16:15,184 --> 00:16:17,904
de lösa trådarna, de halvt genomförda
att-göra-listorna,

326
00:16:17,904 --> 00:16:20,756
de där jag-kan-göra-bättre-nästa-gång

327
00:16:20,756 --> 00:16:23,388
då kanske vi aldrig riktigt upplever det.

328
00:16:24,055 --> 00:16:27,209
Många människor har frågat mig,
vad är nästa steg?

329
00:16:27,631 --> 00:16:33,894
Just nu är jag väldigt nöjd med att bara
återhämta mig, gärna framför hotellbuffén.

330
00:16:33,894 --> 00:16:35,547
(Skratt)

331
00:16:35,547 --> 00:16:38,982
Men som Bob Hope uttryckte det:

332
00:16:38,982 --> 00:16:41,278
"Jag känner mig väldigt ödmjuk

333
00:16:41,278 --> 00:16:45,347
men jag tror att jag har karaktär nog
att stå emot." (Skratt)

334
00:16:45,347 --> 00:16:46,842
Tack så mycket.

335
00:16:46,842 --> 00:16:49,729
(Applåder)