1
00:00:00,854 --> 00:00:06,403
Första gången jag bad en bön
var i en katedral med målade glasfönster.

2
00:00:06,403 --> 00:00:09,793
Jag låg kvar på knä länge efter
att församlingen rest sig upp,

3
00:00:09,793 --> 00:00:11,703
doppade båda händerna i vigvatten,

4
00:00:11,703 --> 00:00:13,553
gjorde korstecken över bröstet,

5
00:00:13,553 --> 00:00:16,379
min lilla kropp slokande
som ett frågetecken

6
00:00:16,379 --> 00:00:18,669
över kyrkbänken i trä.

7
00:00:18,669 --> 00:00:21,339
Jag bad Jesus ordna till mig,

8
00:00:21,339 --> 00:00:23,345
och när han inte svarade

9
00:00:23,345 --> 00:00:26,141
blev jag vän med tystnad i hopp
att min synd skulle brinna

10
00:00:26,141 --> 00:00:27,631
och smörja salva på min mun,

11
00:00:27,631 --> 00:00:29,421
skulle smälta som socker på tungan,

12
00:00:29,421 --> 00:00:31,376
men skammen dröjde kvar 
som en eftersmak.

13
00:00:31,376 --> 00:00:34,570
Och i ett försök att föra mig
tillbaka till helighet,

14
00:00:34,570 --> 00:00:37,860
berättade min mor för mig
vilket mirakel jag var,

15
00:00:37,860 --> 00:00:40,860
sa att jag kunde växa upp
och bli vad jag ville.

16
00:00:40,860 --> 00:00:42,816
Jag bestämde mig för att

17
00:00:42,816 --> 00:00:44,157
vara pojke.

18
00:00:44,157 --> 00:00:45,217
Det var gulligt.

19
00:00:45,217 --> 00:00:47,007
Jag hade ett tandlöst flin,

20
00:00:47,007 --> 00:00:48,847
skrubbsårsknän för att vara tuff,

21
00:00:48,847 --> 00:00:51,277
lekte kurragömma med det
som fanns kvar av mitt mål.

22
00:00:51,277 --> 00:00:52,294
Det var jag.

23
00:00:52,294 --> 00:00:54,629
Vinnare i ett spel
andra barn inte kunde spela,

24
00:00:54,629 --> 00:00:56,809
Jag var ett anatomiskt mysterium,

25
00:00:56,809 --> 00:00:58,622
en fråga ställd men inte besvarad,

26
00:00:58,622 --> 00:01:02,918
gick på lina mellan tafatt pojke
och urskuldande flicka,

27
00:01:02,918 --> 00:01:07,655
och när jag fyllde 12, ansågs pojkstilen
inte längre vara gullig.

28
00:01:07,655 --> 00:01:13,297
Den möttes av nostalgiska mostrar
som saknade mina knän i skuggan av kjolar,

29
00:01:13,297 --> 00:01:17,546
som påminde mig om att min attityd
aldrig skulle få med en make hem,

30
00:01:17,546 --> 00:01:21,168
att jag finns för heterosexuellt äktenskap
och barnafödande.

31
00:01:21,168 --> 00:01:24,689
Och jag svalde deras förolämpningar
tillsammans med deras skällsord.

32
00:01:24,689 --> 00:01:27,716
Givetvis kom jag inte ut.

33
00:01:27,716 --> 00:01:30,432
Barnen i skolan gjorde det åt mig
utan min tillåtelse.

34
00:01:30,432 --> 00:01:32,894
Kallade mig ett namn jag inte kände igen,

35
00:01:32,894 --> 00:01:34,124
sa "lesbisk",

36
00:01:34,124 --> 00:01:36,700
men jag var mer pojke än flicka,
mer Ken än Barbie.

37
00:01:36,700 --> 00:01:38,903
Det hade inget att göra
med att hata min kropp,

38
00:01:38,903 --> 00:01:41,023
Jag bara älskar den nog
för att släppa taget,

39
00:01:41,023 --> 00:01:42,409
Jag behandlar den
som ett hus,

40
00:01:42,409 --> 00:01:43,979
och när ditt hus faller isär,

41
00:01:43,979 --> 00:01:45,223
evakuerar du inte,

42
00:01:45,223 --> 00:01:49,015
du gör det bekvämt nog
att hysa alla dina insidor,

43
00:01:49,015 --> 00:01:51,376
du gör det fint nog
för att bjuda in gäster,

44
00:01:51,376 --> 00:01:55,234
du gör golvplankorna
starka nog att stå på.

45
00:01:55,574 --> 00:02:00,919
Min mor är rädd att jag har tagit ett namn
efter sådant som bleknar.

46
00:02:00,919 --> 00:02:03,939
När hon räknar ekon
kvarlämnade av Mya Hall,

47
00:02:03,939 --> 00:02:06,199
Leelah Alcorn, Blake Brockington.

48
00:02:06,199 --> 00:02:08,880
Hon är rädd att jag dör
utan en viskning, att jag

49
00:02:08,880 --> 00:02:11,473
blir till "så synd"-konversationer
på busshållplatsen.

50
00:02:11,473 --> 00:02:14,409
Hon hävdar att jag
har blivit ett mausoleum,

51
00:02:14,409 --> 00:02:16,035
att jag är en vandrande likkista,

52
00:02:16,035 --> 00:02:19,239
rubriker har gjort min identitet
till ett spektakel,

53
00:02:19,239 --> 00:02:22,995
Bruce Jenner som alla pratar om
medan det brutala i att leva i denna kropp

54
00:02:22,995 --> 00:02:26,381
blir en asterisk längst ner
på jämställdhetssidor.

55
00:02:26,381 --> 00:02:29,207
Ingen tänker på oss som mänskliga

56
00:02:29,207 --> 00:02:31,455
för att vi är mer spöke än kött,

57
00:02:31,455 --> 00:02:34,494
för att folk är rädda
att min könsidentitet är ett trick,

58
00:02:34,494 --> 00:02:36,351
att den existerar för att vara pervers,

59
00:02:36,351 --> 00:02:38,394
att den snärjer dem utan deras tillåtelse,

60
00:02:38,394 --> 00:02:41,088
att min kropp är en fröjd
för ögon och händer

61
00:02:41,088 --> 00:02:43,387
och när de festat på hur queer jag är,

62
00:02:43,387 --> 00:02:46,387
kastar de tillbaka alla bitar
de inte tyckte om.

63
00:02:46,387 --> 00:02:50,747
De hänger in mig i garderoben igen,
hänger upp mig med alla andra skelett.

64
00:02:50,747 --> 00:02:53,162
Jag blir den bästa attraktionen.

65
00:02:53,162 --> 00:02:56,771
Kan ni se hur lätt det är
att prata människor in i likkistor,

66
00:02:56,781 --> 00:02:58,811
att stava deras namn fel på gravstenen.

67
00:02:58,811 --> 00:03:01,266
Och folk undrar fortfarande
varför pojkar ruttnar,

68
00:03:01,266 --> 00:03:03,657
de försvinner i högstadiekorridorer

69
00:03:03,657 --> 00:03:06,559
de är rädda att på en sekund
bli ännu en hashtag

70
00:03:06,559 --> 00:03:10,437
rädda för att klassrumsdiskussioner
blir som domedagen

71
00:03:10,437 --> 00:03:16,352
och när nu mötande trafik
omfamnar fler trans-barn än föräldrar gör.

72
00:03:16,842 --> 00:03:18,807
Jag undrar hur länge det dröjer

73
00:03:18,807 --> 00:03:22,487
innan trans-självmordens avskedsbrev
börjar kännas överflödiga,

74
00:03:22,487 --> 00:03:26,110
innan vi inser att våra kroppar
blir lektioner om synd

75
00:03:26,110 --> 00:03:28,153
långt innan vi lär oss älska dem.

76
00:03:28,153 --> 00:03:32,077
Som om Gud inte förlöste
all denna anda och nåd

77
00:03:32,077 --> 00:03:35,393
som om mitt blod inte är vinet
som rann över Jesus fötter.

78
00:03:35,393 --> 00:03:39,521
Mina böner fastnar nu i halsen.

79
00:03:39,841 --> 00:03:42,925
Kanske har jag äntligen ordnats till,

80
00:03:42,925 --> 00:03:45,228
kanske jag inte bryr mig,

81
00:03:45,228 --> 00:03:50,139
kanske Gud till slut hörde mina böner.

82
00:03:50,139 --> 00:03:51,604
Tack.

83
00:03:51,604 --> 00:03:54,588
(Applåder)